Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Forskarutbildningsämnets relation till området för forskarutbildning är adekvat.

Forskarutbildningen i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle inrättades av högskolestyrelsen 2011 inom området Byggd miljö, för vilket högskolan året dessförinnan erhållit examenstillstånd. Organisatoriskt ligger forskarutbildningsämnet under Akademin för teknik och miljö på avdelningen för bygg-, energi-, och miljöteknik. Inom området Byggd miljö finns fyra forskarutbildningsämnen som var för sig tematiskt anknyter till området: miljöpsykologi, energisystem, inomhusmiljö och geospatial informationsvetenskap. Bland dessa är miljöpsykologi det ämne inom området som representerar beteendevetenskap, medan övriga ämnen är tekniska ämnen.

Miljöpsykologi anknyter tematiskt till området för forskarutbildning, Byggd miljö, genom att forskningen är inriktad mot miljöfrågor och fokuserar på studier av den socio-fysiska miljön samt hur denna påverkar och påverkas av människans beteende. Begreppet miljö hänvisar här till både byggd och naturlig miljö - till byggnader, stads- och naturlandskap, ljudlandskap, urbana miljöer, samt till mer specifika platser som skolor, arbetsplatser, sjukhus, bostadsområden och parker - och de fysiska och sociala faktorer som där återfinns (ljud, ljus, temperatur, personligt utrymme, territorium). Även frågor rörande klimat och miljöresurser återfinns inom forskarutbildningsämnet miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle.

Bedömargruppen anser att den avgränsning som här anges är god men noterar att psykologiska processer såsom minne, upplevelser, attityder, kognition, emotion, perception och beslutsfattande tydligt lyfts fram som medierande och/eller modererande faktorer inom ramen för den socio-fysiska miljön. Det faktum att sådana psykologiska processer fokuseras indikerar att forskarutbildningsämnet miljöpsykologi inte helt självklart ska ses som en väletablerad och självständig deldisciplin inom psykologiämnet. Snarare kan miljöpsykologin ses utifrån perspektivet att det utpekade studieobjektet (den socio-fysiska miljön) studeras med paradigm som återfinns inom psykologin i vid mening (t.ex. kognitionspsykologi och socialpsykologi), vilket även återspeglas i den bredd gällande var forskarna vid Högskolan i Gävle publicerat sina resultat.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Bedömargruppen noterar att för att vara en relativt liten högskola - och som högskolan själv anger ett relativt litet antal personer med akademisk bakgrund i handledarkollektivet - har denna en hög och omfattande kompetens inom området för forskarutbildning. Totalt är det 28 till Högskolan i Gävle anknutna handledare i miljön, samt tre externa handledare. Fyra av handledarna är professorer (varav en emeritus), medan tre är docenter och sju är filosofie doktorer i psykologi. Bedömargruppen ser positivt på de insatser som görs vid högskolan gällande nyrekryteringar för att säkra och främja kompetensen på sikt. Samtliga antagna doktorander i miljöpsykologi har en huvudhandledare och minst en biträdande handledare. Bedömargruppen noterar att en och samma person är huvudhandledare för sex av de sju doktoranderna, vilket kan behöva ses över och beaktas vid de planerade nyrekryteringarna. I nuläget finns det dock inte fog för kritik, då denna huvudhandlare att döma av de individuella studieplanerna hinner med sitt handledaruppdrag.

Samtliga handledare har gått högskolepedagogisk kurs i doktorandhandledning eller motsvarande och den egna kompetensutvecklingen förväntas även ske i det direkta forskningsarbetet, samt i det pedagogiska arbetet med doktorandhandledningen. För att denna process skall förbättras, har man beslutat att inrätta ett handledarkollegium där peer-learning kan ske med utbyte mellan handledarna. Detta anser bedömargruppen kan skapa ett än bättre handledningsklimat. I övrigt upprätthålls kompetensen på sedvanligt sätt via seminarier och publiceringar i internationella tidskrifter. Bedömargruppen kan inte utläsa att något utöver detta görs för att upprätthålla kompetensen hos redan aktiva handledare/forskare.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp på ett adekvat sätt: genom studierektors dialog med doktorander och handledare med avsikt att identifiera kvalitetsaspekter i handledningen, genom pedagogiska kurser i doktorandhandledning vid lärosätet och genom forskarutbildningsnämndens krav på åtgärdsplan om utbildningen inte löper på som planerat i enlighet med den individuella studieplanen. Återkoppling sker via utbildningsplattformen Blackboard, via det interna e-brevsystemet (till doktorander och handledarkollegiet), genom den årliga doktoranddagen, samt framgent löpande i det handledarkollegium som lärosätet identifierat ett behov av. Fortsatt finns en doktorandrepresentant med i forskarutbildningsnämnden och denne har där möjlighet att ge återkoppling beträffande olika kompetensutvecklingsfrågor.

Handledarresurser och kompetensförsörjning granskas fortsatt årligen av akademins ledningsgrupp. Avtal kan ingås vid dessa årliga granskningar om åtgärder för kompetensutveckling (t.ex. att frigöra tid). Målet med den årliga granskningen är således att skapa en kunskapsbas för strategisk och långsiktig kompetensförsörjning. Alla ämnesgrupper granskas individuellt utifrån kompetens och åldersstruktur, matchat mot ämnets volym och kommande behov inom grundutbildning, forskarutbildning och forskning. De åtgärder som vid behov kan vidtas är långsiktiga kompetensförsörjningsplaner, avsättning av särskilda medel för meritering och kompetensutveckling samt planer för rekrytering av personal. En aktuell åtgärd består i rekrytering av en ny universitetslektor, medan en likaledes aktuell rekrytering av två adjunkter mer är att betrakta som utslag av en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi så till vida att dessa i framtiden antas kunna meritera sig för att handleda på forskarnivå.

Alla doktorander har rätt att byta handledare - efter att doktorand och studierektor haft en dialog - och goda administrativa rutiner och blanketter finns på plats. Samtliga ärenden rörande handledarbyte går via forskarutbildningsnämnden där beslutet formellt fattas. Eventuella externa medel som delfinansierar doktorander följer med doktoranden vid handledarbyte.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

De disputerade forskarna vid lärosätet har i genomsnitt publicerat 15 peer review-granskade artiklar per år de senaste fem åren, i vetenskapliga tidskrifter av hög kvalitet (till exempel Frontiers in Psychology, Journal of Environmental Psychology, PLos ONE). Handledargruppens sammansättning borgar för ett säkerställande av fortsatt hög kvalitet i forskarutbildningen i och med att handledarna har bred kompetens innefattande såväl miljöpsykologi som allmän psykologi och arbetsmiljöfrågor. Vidare präglas handledargruppen av en god åldersspridning och på arbetsplatsen råder en kultur av hög närvaro. Lärosätet noterar dock i självvärderingen att det finns utvecklingsmöjligheter när det gäller könsfördelningen i handledargruppen som är tämligen ojämn, vilket bedömargruppen instämmer i.

Bedömargruppen kan konstatera att doktorandgruppen är tämligen liten med åtta aktiva doktorander (varav två är kvinnor) men också att forskarutbildningen i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle är relativt ny, med två disputerade (2015 respektive 2017) än så länge. Totalt bedöms dock elva doktorander utöver doktoranderna i miljöpsykologi utgöra en aktiv del i miljöpsykologernas forskarutbildningsmiljö och bidra till forskarutbildningens kritiska massa. Bedömargruppen ser det som positivt att doktorandtjänster utannonseras på högskolans externa hemsida samt på andra nationella och internationella forum. En möjlighet att ytterligare förstärka kvaliteten skulle kunna vara att låta en oberoende peer review-rangordning av de sökande föregå inblandning av projektledaren och tilltänkt handledares beslut kring antagning. Bedömargruppen ställer sig även positiv till detta att det i självvärderingen framgår att det finns en medvetenhet kring ett jämställdhetsperspektiv (i noteringen om könsfördelningen som ett utvecklingsområde), då en tydlig obalans finns i den nu aktuella doktorandgruppen.

Det finns flera lokala nätverk som förstärker bredden i forskarutbildningen. Sådana nätverk ger kontakter med fler doktorander och forskare än dem som utgör den egna ämnesgruppen, vilket är positivt. Bedömargruppen vill dock betona risken för att sampublikationer skulle kunna utgöra en grund för "dubbelräkning" av artiklar i avhandlingen, vilket ska undvikas. Inom Akademin för teknik och miljö finns olika profilnätverk för doktorander och handledare i miljöpsykologi, energisystem, inomhusmiljö, miljöteknik, industriell ekonomi, besluts-, risk- och policyanalys, samt geospatial informationsvetenskap. Dessa nätverk ger goda möjligheter till tvärvetenskapliga samarbeten, sampublikationer och kompletterande kompetens vad gäller handledningen. Bedömargruppen ser positivt på skapandet av kunskapsmiljön "Arbete, miljö och hälsa" där ämnena miljöpsykologi, psykologi och arbetshälsovetenskap ingår. Denna har inrättats för att stärka kommunikationen och samarbetet mellan handledarkollegium och doktorandkollegium.

Forskarutbildningsmiljöns medarbetare är även aktiva inom en rad olika nationella och internationella nätverk som t.ex. områdesgruppen för miljöpsykologi och samarbetet med Linköpings universitet och Lunds tekniska universitet (på nationell nivå). Det anges vidare i självvärderingen att internationella nätverk finns inom inomhusmiljö, arbetsmiljö och akustik. Dessutom deltar forskare från miljön i ett EU-projekt som rör rehabilitering av barn med hörselnedsättning. Bedömargruppen finner det svårt att avgöra omfattningen och kvaliteten på arbetet i de internationella nätverken, varför det skulle kunna tolkas som ett område med utvecklingspotential.

Den samverkan som sker med det omgivande samhället nationellt och internationellt sker främst genom populärvetenskapliga tidskriftspublikationer och genom samarbete med externa offentliga parter samt näringslivet i regionen och landet. Samverkan sker även i form av deltagande i workshops och föreläsningar hos frivilligorganisationer. Lärosätet identifierar i självvärderingen detta som ett område med utrymme för förbättring. Bedömargruppen ser positivt på ambitionen att ta del av erfarenheter inom detta område från doktorsalumner, men anser även att ett bredare grepp kan behöva tas i frågan.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts inte vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Eftersom en väsentlig del av forskarutbildningsmiljön utgörs av de doktorander som tillsammans verkar i miljön, blir uppföljningen av kvaliteten hos doktorandernas avhandlingsarbeten och övriga prestationer av stor betydelse. Forskarutbildningsnämnden har ansvar för kvaliteten i lärosätets forskarutbildning, inklusive den i miljöpsykologi. Systematiska uppföljningar sker genom upprättandet och den årliga revideringen av den individuella studieplanen med tillhörande forskningsplan, genom granskning och beslut rörande behörighet till utbildningen, antagning, handledning och säkerställande av finansiering och genom den allmänna studieplanen där erfordrad kvalitetsnivå för godkänd avhandling specificerats. Vidare säkerställs hög kvalitet genom själva den process som samtliga antagna doktorander går igenom. I den processen ska doktoranden hålla ett presentationsseminarium inom tre månader efter antagning, genomgå ett halvtidsseminarium där extern bedömare ingår, slutseminarium och bedömning av avhandling av extern bedömare, samt disputationen med betygsnämnd. Utöver denna process genomgår doktorandernas löpande arbete med delarbeten peer review-granskning i anslutning till publikation i vetenskapliga tidskrifter.

Däremot kan bedömargruppen konstatera att det är mycket oklart hur återkoppling och eventuella kvalitetsutvecklande åtgärder i relation till uppföljningen kan se ut, förutom att externa granskare ger återkoppling till doktorand och handledare vid halvtidsseminarium och då avhandlingsmanuskriptet färdigställts.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen ett utvecklingsområde gällande den systematiska uppföljningen, inklusive implementering av åtgärder och återkoppling till relevanta intressenter.

Miljöpsykologi är vid Högskolan i Gävle ett av totalt fyra forskarutbildningsämnen som ingår i området Byggd miljö. Dess studieobjekt är den socio-fysiska miljön och forskningen fokuserar hur människans beteende påverkar och påverkas av denna. Bedömargruppen anser att forskarutbildningsämnet är väl avgränsat, bland annat i och med att socio-fysisk miljö studeras med begrepp och teoribildningar som återfinns inom psykologiämnet rent generellt.

Det sker vid högskolan satsningar på nyrekryteringar för att säkerställa handledarkompetensen på sikt, vilket bedömargruppen ser positivt på. Det faktum att en och samma person är huvudhandledare för sex av de sju doktoranderna är värt att notera, men det totala antalet möjliga handledare och bihandledare förefaller vara tillräckligt i förhållande till antalet doktorander inom forskarutbildningsämnet. Någon kvalitetsbrist beträffande handledningen verkar heller inte föreligga och samtliga handledare har gått högskolepedagogisk kurs i doktorandhandledning.

Som ett gott exempel vill bedömargruppen framhålla det rikhaltiga utbud av lokala nätverk som erbjuds doktoranderna och inte minst inrättandet av kunskapsmiljön "Arbete, miljö och hälsa" som syftar till att stärka kommunikationen och samarbetet mellan handledarkollegium och doktorandkollegium. En sådan verkligt kollegial samvaro mellan lärosätets anställda lärare/forskare och doktoranderna som härigenom sannolikt kan infinna sig, utgör enligt bedömargruppen ett mycket positivt inslag i forskarutbildningsmiljön.