Arbetslivets perspektiv

Utbildningen är användbar och förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Det finns en lång tradition av samarbeten med olika aktörer såväl inom som utanför LTH och samverkan är ofta ett krav för finansiering av forskningsprojekt och därmed även av forskarutbildningen. Detta innebär att doktorander i miljöpsykologi på olika sätt måste kontakta och direkt kommunicera med tredje part. Detta är en viktig del i förberedelser, planering och utförande av det empiriska avhandlingsarbetet. Forskningen vid lärosätet är av en tillämpad karaktär vilket medför att forskning och forskningsresultat ständigt konfronteras mot omvärlden. Det tvärvetenskapliga ämnet och forskargruppens sammansättning tränar således doktorander att arbeta över ämnesgränser och med människor med olika kulturell och akademisk bakgrund. Forskningsprojekten bygger på samverkan med externa parter inom både den offentliga och privata sektorn, vilket gör att doktoranderna får möjlighet att ta del av olika slags nätverk utanför akademin.

Det finns vid avdelningen en gedigen strävan att balansera olika förekommande aktiviteter inom forskarutbildningen i relation till avhandlingsarbetets innehåll, så att externa aktiviteter inte stör fokus eller leder till långa avbrott i avhandlingsarbetet. Bedömargruppen vill framhålla denna strävan som ett gott exempel på förberedelser för ett föränderligt arbetsliv som tar hänsyn till doktorandernas situation.

Dock noterar bedömargrupper att doktoranderna tenderar att bli kvar inom akademin (inte minst vid Lunds universitet) efter examen. Detta faktum upphöjs i underlaget till något som är bra, vilket kan diskuteras. Då denna specifika forskarutbildning delvis definieras som en tilläggsutbildning ovanpå en rad olika grundutbildningar, ställer sig bedömargruppen frågan om branschefterfrågan felbedömts. Bedömargruppen konstaterar emellertid att det faktum att de disputerade kan konkurrera om akademiska tjänster indikerar en god akademisk nivå på utbildningen. Introduktionen till det akademiska arbetslivet förefaller således vara god. Doktoranderna är genom att de tränats i samarbete inom bland annat den egna forskargruppen väl förberedda att skriva ansökningar och söka egna forskningsmedel med goda resultat. Högskolepedagogiska kurser, medverkan i kursutveckling samt undervisning som kursassistenter och föreläsare gör doktoranderna förberedda för en vidare akademisk karriär. Synbarligen finns det inom det utom-akademiska arbetet ett stort intresse för avdelningens forskning, då en hel del externa forskningsmedel tilldelas avdelningen. Det är dock bedömargruppens uppfattning att arbetslivsperspektivets inflytande på forskarutbildningen borde formaliseras mer än vad som nu är fallet, bland annat genom ett mer strukturerat uppföljningssystem.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömargruppen noterar att ingen systematisk uppföljning sker av alumners verksamhet. Mötena om den individuella studieplanen utgör den främsta uppföljningen i förhållande till doktorandernas engagemang i olika externa aktiviteter, varvid ömsesidig återkoppling mellan doktorand och handledare sker. Resultaten av uppföljningen förefaller att vid behov omsättas i åtgärder för kvalitetsutveckling. Det finns gott om organisatoriska och individuella kontakter som tydliggör krav och därmed förutsättningar för kvalitetssäkring och utveckling. Däremot ser bedömargruppen att systematiken i uppföljningsarbetet är mindre utvecklad, så till vida att systematiska alumnundersökningar förefaller saknas och att den individuella studieplanen kunde vara tydligare disponerad med avseende på bland annat de examensmål som är av relevans för arbetslivets perspektiv.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.