Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Forskarutbildningsämnet miljöpsykologi vid Lunds universitet, Lunds tekniska högskola (LTH) ligger under institutionen för arkitektur och byggd miljö. Miljöpsykologi beskrivs av lärosätet som ett i grunden tvärvetenskapligt ämne som uppkommit genom samarbeten mellan bland annat psykologi, arkitektur, geografi, biologi och miljövetenskap. Som forskarutbildningsämne har miljöpsykologi vuxit fram vid lärosätet sedan 1960-talet och är resultatet av ett samarbete mellan psykologiska institutionen och institutionen för arkitektur. En tvärvetenskaplig forskargrupp knöts till arkitektur och Rikard Küller, sedermera den första professorn i miljöpsykologi i Lund, var en av doktoranderna. Hans avhandling 1973 var också internationellt en av de första inom området. 1980 blev miljöpsykologi en egen enhet vid institutionen för arkitektur och också ett eget forskarutbildningsämne. Kännetecknande för forskarutbildningsämnet miljöpsykologi i Lund är att verksamheten hela tiden har varit förlagd till Lunds tekniska högskola och dess institution för arkitektur - numera institutionen för arkitektur och byggd miljö. Miljöpsykologi vid LTH har ett samverkansavtal med institutionen för psykologi vid Lunds universitet som omfattar forskarutbildningskurser, seminarieverksamhet, lärarutbyte samt "delhandledning". Det finns idag tre aktiva doktorander och genom åren har sju doktorander disputerat. Tio doktorander får "delhandledning". Bedömargruppen ser positivt på det existerande samarbetsavtalet med institutionen för psykologi vid Lunds universitet, men ser gärna att detta avtal utvecklas utöver rätten att läsa kurser.

Forskarutbildningsämnet miljöpsykologi definieras som människans inverkan på miljön samt miljöns inverkan på människan. Det är en del av den tillämpade psykologin, men ämnet har samtidigt en egen teoretisk och metodologisk utveckling. Den fysiska miljön har en framträdande roll inom ämnet och studeras utifrån interaktionen människa-miljö och då med avseende på både fysisk och social miljö. Ämnet behandlar både miljöns inverkan på människan och effekter på miljön av människans beteenden. Miljöfaktorer som ljus, färg och ljud studeras enskilt samt avseende deras samverkande effekter i olika kontexter. Fysiska miljöer som studeras inom ämnet vid lärosätet kan vara inomhusmiljöer (bostäder, skolor, arbetsplatser), stadsmiljöer, landskap och olika naturmiljöer samt den globala miljön. Miljöpsykologiämnet vid lärosätet bygger således på en bred teoretisk bas om samspelet mellan människa och miljö, med inslag från perceptionspsykologin och socialpsykologin. Den miljöpsykologiska forskningen i Lund beaktar den fysiska och sociala miljön, de aktiviteter som individen är engagerad i samt individens personliga förutsättningar utifrån ett övergripande teoretiskt ramverk (Human-Environment Interaction Model; Küller, 1991). Enskilda forskningsområden och avhandlingsarbeten utgår likväl från för forskningsfrågan relevant psykologisk teori. Nästan 100 procent av forskningen som bedrivs är externfinansierad forskning och har en tvärvetenskaplig ansats med nära samverkan med andra discipliner, universitet och myndigheter.

Forskarutbildningen i miljöpsykologi vid lärosätet anges syfta till att utveckla doktorandernas kreativitet och självständighet samt förmåga att formulera kvalificerade problemställningar, lösa problem, att planera, genomföra och utvärdera projekt inom begränsade tidsramar. Dessutom ska doktoranderna ha tillförskansat sig en förändringsberedskap. Vidare betonas betydelsen av att doktoranderna skaffar sig ett personligt nätverk (såväl nationellt som internationellt) ökad social kompetens och kommunikationsförmåga, pedagogisk förmåga, innovationsförmåga samt erfarenheter av ledar- och entreprenörskap.

Bedömargruppen anser att det finns goda förutsättningar för doktoranderna att få en adekvat koppling till den vetenskapliga grunden, arbetsprocessen samt beprövad erfarenhet. Dock ställer den sig något frågande till konsekvenserna av att forskarutbildningen i miljöpsykologi sker inom ramen för en forskargrupp, närmare bestämt en forskargrupp med ett tydligt teoretiskt ramverk som utgångspunkt. Bedömargruppen ser en risk för att forskarutbildningen inte ger den bredd inom miljöpsykologiämnet som examenstillståndet förväntas ge utan resulterar i en alltför avgränsad del av miljöpsykologin.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Den miljöpsykologiska forskargruppen vid institutionen för arkitektur och byggd miljö består av två professorer, en gästprofessor, en docent, två filosofie doktorer, samt två postdoktorer. Av sammanlagt tio personer är sex kvinnor. Då det krävs minst docentkompetens för att handleda doktorander, är det följaktligen inom miljöpsykologigruppen tre forskare som kan vara huvudhandledare. I relation till de tre heltidsdoktoranderna och tio doktorander med delhandledning från lärosätet, anser bedömargruppen att antalet handledare och deras sammanlagda kompetens är adekvat.

Handledare vid lärosätet erbjuds goda möjligheter till vidareutveckling. Detta kan ske via högskolepedagogiska kurser vid Genombrottet (LTH:s gemensamma pedagogiska stöd- och utvecklingsenhet). Vidare är LTH:s pedagogiska akademi en instans som bedömer pedagogisk meritering. På lärosätesnivå finns avdelningen för högskolepedagogisk utveckling som anordnar högskolepedagogiska kurser och ett seminarium som rör forskarutbildningshandledning. Dessutom finns forskarutbildningsnätverket Syd som är ett forum för tvärvetenskapliga möten på alla nivåer. Handledarnas och lärarnas vetenskapliga och pedagogiska kompetensutveckling sker även genom den egna forskningen och genom erfarenheter som gästlärare utomlands.

Handledarbyte kan ske genom skriftlig anhållan hos prefekt, utan krav på motivering. Ett sådant eventuellt ärende hanteras av institutionens studievägledare i samverkan med LTH:s forskarutbildningsnämnd. Inom institutionen för arkitektur och byggd miljö finns det flera anställda med sådan kompetens att de med stöd av externa bihandledare skulle kunna bli huvudhandledare i händelse av handledarbyte.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs inte systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen.

Bedömargruppen ser positivt på de möjligheter som erbjuds vid lärosätet men ser utifrån underlagen vissa brister i rutinerna för en systematisk uppföljning av kompetensutvecklingen. Det finns dock krav om fem veckors högskolepedagogik för docentbefordran och tio veckors för professorsbefordran. Vid uppföljning av den individuella studieplanen sker viss återkoppling från doktoranden på handledningen och det är också möjligt för doktoranden att diskutera eventuella problem gällande handledning med studierektor för forskarutbildning. I självvärderingen konstateras att alla handledare har pedagogisk utbildning från Genombrottet, men det beskrivs där inte någon mer systematisk uppföljning av personalens kompetens och kompetensutveckling utan bara en mer sporadisk sådan.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskargruppen bedriver som nämnts forskning som till stor del är externfinansierad och som sker i samverkan med andra discipliner, universitet och myndigheter. Bland annat publikationslistorna ger belägg för att forskningen vid lärosätet har sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå med goda förutsättningar i övrigt. Miljöpsykologiämnet har stöd från LTH:s kansli och olika nämnder. Frågor som rör forskarutbildning behandlas i LTH:s forskarutbildningsnämnd där fem forskarutbildningsledare, en LTH-gemensam studierektor, samt tre doktorander och tjänstemän finns representerade. Forskarutbildningsnämnden är vid sidan om Ledningsgruppen för jämställdhet, lika behandling och mångfald och Genombrottet (LTH:s gemensamma pedagogiska stöd- och utvecklingsenhet) viktiga instanser i strukturen vid LTH. Universitetets personalavdelning är behjälpliga vid rekrytering, bland annat genom att bistå med genomförandet av psykologiska tester av de sökande för att ge en bild av hur den sökande kommer att fungera i gruppen.

Bedömargruppen ser vissa risker för att forskarutbildningen i miljöpsykologi kan komma att få begränsat utrymme i relation till de mer traditionellt tekniska forskarutbildningsämnen som företräds i LTH:s forskarutbildningsnämnd. Likaså uppfattar bedömargruppen att det kan finnas en problematik i relation till rekryteringsprocessen av doktorander vid lärosätet. Det är oklart vem som utför det första urvalet av ansökningar och det kan finnas en risk för homogenisering av gruppen genom de psykologiska tester av de sökande som utförs av lärosätet. Dessa tester torde förvisso inte vara ensamt utslagsgivande vid rekrytering, men eventuellt skulle de kunna medföra en personlighetsmässig likriktning bland de antagna doktoranderna vilket skulle kunna få negativa effekter på forskningens kvalitet och de utbildningsmässiga förutsättningarna i övrigt.

Forskarutbildningens målsättningar är enligt självvärderingen att erbjuda högkvalitativ handledning och god studiesocial situation i en kreativ miljö, en god avvägning mellan grundläggande och tillämpad forskning med öppenhet mot det omgivande samhället och ett kvalificerat utbud av forskarutbildningskurser på såväl institutionsbasis som på fakultetsnivå. Vidare eftersträvas en god balans mellan kurser och avhandlingsarbete, att erhållna forskningsresultat presenteras vid nationella och internationella konferenser och att dessa publiceras i internationellt erkända tidskrifter för att säkerställa en bred exponering och spridning. Lärosätet har även som mål att erbjuda doktoranderna möjligheter att vistas i internationella forskningsmiljöer under kortare eller längre perioder. Inom miljöpsykologi säkerställs detta genom medverkan i större externfinansierade forskningsprojekt, utbudet av forskarutbildningskurser, vetenskapliga konferenser och deltagande i avnämarnätverk. Bedömargruppen ser avnämarnätverken som en styrka hos forskarutbildningen.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts inte vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder även om viss återkoppling sker till relevanta intressenter.

Huruvida forskarutbildningsmiljön systematiskt följs upp är enligt bedömargruppen svårt att utläsa från självvärderingen. Det framgår att forskargruppen har dagliga morgonmöten för att fånga upp relevanta och aktuella frågor, samt veckomöten för arbete med vision, kursutveckling och specifika forskningsfrågor. Därutöver sker även viss uppföljning av forskarutbildningsmiljön i samband med uppföljning av den individuella studieplanen, förutom den översyn av forskarutbildningsmiljön som de olika nämnderna vid LTH torde ha.

Bedömargruppen ser de nämnda morgon- och veckomötena som positiva inslag av uppföljning, men ser svagheter gällande hur resultat av förekommande uppföljning omsätts i kvalitetsutvecklande åtgärder och hur återkoppling sker till relevanta intressenter. Bedömargruppen ser således behov av mer tydliga strukturer kring uppföljning, åtgärder och återkoppling som går utöver den betydelse av extern kollegial granskning av manuskript och forskningsansökningar som skrivs fram av lärosätet.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten forskarutbildningsämne ser bedömargruppen ett utvecklingsområde beträffande säkerställandet av att forskarutbildningen ger den bredd inom miljöpsykologiämnet som examensmålen stipulerar och av att en inte alltför snäv avgränsning av ämnet sker i praktiken.

Bedömargruppen anser att det finns goda förutsättningar för doktoranderna att få en adekvat koppling till den vetenskapliga grunden, arbetsprocessen samt beprövad erfarenhet. Vidare är bedömargruppen positiv till det existerande samarbetsavtalet med institutionen för psykologi vid Lunds universitet, men ser gärna en utveckling av rådande avtal utöver rätten att läsa kurser. Bedömargruppen ser det vara styrkt att forskningen vid lärosätet har sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå med goda förutsättningar i övrigt.

Vad gäller aspekten forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen styrkor i de möjligheter till medverkan i större externfinansierade forskningsprojekt och till vistelser i internationella forskningsmiljöer som erbjuds doktoranderna. Bedömargruppen anser dock att det finns viss risk för att de personlighetstester som genomförs av central personalenhet av de sökande till doktorandtjänster kan komma att homogenisera doktorandgruppen, vilket kan få negativa effekter på forskningens kvalitet och de utbildningsmässiga förutsättningarna i övrigt. De avnämarnätverk som finns utgör enligt bedömargruppen en styrka hos forskarutbildningen.