Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Hög kvalitet: Sammantaget visar underlagen att forskarutbildningen i etik vid Uppsala universitet håller hög kvalitet.

Bedömargruppen uppfattar att lärosätets fokus ligger på en kritisk analys av moral, och med vikt på förhållandet mellan religion och moral. Olika traditioner kommer till uttryck i självvärderingen, men potentiella doktorander uppmuntras till att välja en av huvudinriktningarna, något som bedömargruppen uppfattar som både en styrka och som en svaghet. Å ena sidan kan det uppfattas som ett bidrag till forskarutbildningen. Å andra sidan bekymrar det bedömargruppen huruvida de doktorander som önskar att skriva om ämnen, som inte tydligt passar in under någon av de tre huvudinriktningarna, inte kommer att få det nödvändiga stöd som behövs för att gå vidare med sin specialisering, utan istället kan känna en press att välja ett ämne som bättre passar inom en av huvudinriktningarna. Möjligheten för doktoranderna att välja bihandledare med kompetens utanför de prioriterade ämnena, måste enligt bedömarna stärkas.

Utbildningen präglas generellt av att handledarna har hög kompetens, och att handledningen håller hög vetenskaplig nivå, även om det förekommer vissa olikheter mellan handledarna när det gäller publiceringsgrad. Självvärderingen beskriver rutiner för byte av handledare när doktorander uttrycker en sådan önskan. Bedömarna finner det också viktigt att nya handledare har erfarenhet av att fungera som bihandledare innan de blir huvudhandledare. Handledarkollegiet i etik och fakultetens handledarkollegium kan enligt bedömargruppen uppfattning säkerligen bidra till kvalitetsutvecklingen av vägledningen. Sammantaget förmedlas ett intryck till bedömargruppen att lärosätet inte fullt ut har gjort det möjligt för samtliga huvudhandledare att förkovra sig vetenskapligt.

Med tanke på att antalet doktorander är relativt få ser bedömargruppen det som en fördel att lärosätet ordnar just ett gemensamt regelbundet högre seminarium i etik som för samman doktoranderna och även andra forskare och personal vid lärosätet. Detta erbjuder således en relativt bred grund för alla doktorander oavsett den enskilda avhandlingens tematik, enligt bedömargruppens tolkning. Bedömarna finner det också viktigt att doktoranderna inte uteslutande koncentrerar sig på det specialområde som är föremål för deras avhandling, utan även för allmän kunskap om olika delar av etik som akademisk disciplin.

När doktoranderna närvarar vid tillfällen där deras kolleger lägger fram och diskuterar sina projekt, och där de också bidrar med feedback, utvecklas doktorandernas färdigheter och förmåga att genomföra sina egna forskningsprojekt. I självvärderingen nämns även peer-feedback som ett viktigt kvalitetsdrivande element.

Generellt framstår det för bedömargruppen som möjligheterna för doktoranderna att delta i internationella konferenser vara goda, särskilt i de fall handledarna själva har goda internationella kontakter. Hur detta fungerar i praktiken verkar enligt bedömarnas uppfattning kunna variera och skönjar i självvärderingen en viss vaghet, trots att där ges relevanta exempel på internationellt deltagande.

Utbildningen uppfattas också ha ett starkt fokus på obligatoriska läs- och litteraturkurser, vilket enligt bedömarna kan medföra en viss ensidighet, och att enskilda doktoranders intressen och behov hamnar i bakgrunden. Med tanke på det låga antalet doktorander föreställer sig bedömargruppen vidare att det inte skulle krävas omfattande resurser för att ytterligare variera tentamensformerna, vilket därför identifieras som ett utvecklingsområde för lärosätet.

Det framgår enligt självvärderingen en tydlig önskan hos lärosätet att bedriva samhällsrelevant forskning, liksom att stå i dialog med det omgivande samhället. Fakulteten erbjuder vidare karriärvägledning för de doktorander som är i slutfasen av sin forskarutbildning.

Forskningsmiljön framstår som engagerad och tillgänglig, och det ges konkreta och positiva exempel på doktorandinflytande, exempelvis vad gäller utformningen av individuella studieplaner samt önskemål angående litteratur. Doktoranderna har dessutom tillgång till nationella såväl som internationella nätverk och uppmuntras enligt lärosätet att ta del av dessa.

Trots att lärosätet i självvärderingen och vid intervjun uttrycker en medvetenhet inom jämställdhetsområdet ser bedömargruppen utvecklingsområden vad gäller att omsätta den teoretiska medvetenheten i praktiken, bl.a. vad gäller rekryteringen av doktorander till etikämnet samt planeringen av obligatoriska aktiviteter.

Bedömargruppen finner att självvärderingen innehåller flera exempel på kvalitetskontroll av forskarutbildningen i etik, både på lärosätesnivå och vid den teologiska fakulteten. Det högre seminariet beskrivs också som ett forum för kontinuerlig uppföljning av lärandemål. Doktorandernas progression följs upp systematiskt på fakultetsnivå när 50 procent respektive 80 procent av forskarstudierna anses vara avklarade.

Självvärderingen understryker att lärosätet via kontinuerlig handledning och enskilda samtal i förbindelse med uppföljning av den individuella studieplanen säkerställer att doktorandprojektet framskrider. Lärosätet lägger också i sin självvärdering vikt vid den feedback som doktorander själva ger på sin forskarutbildning. Doktoranderna får dessutom summativ och formativ feedback vid tentamenssamtal. Bedömarna konstaterar att detta sannolikt underlättar genomströmningen av doktorander i utbildningen. Överlag anser dock bedömargruppen att forskarutbildningen i Etik vid Uppsala universitet som helhet karaktäriseras av hög kvalitet.