Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Det framträder i självvärderingen en tydlig önskan om att bedriva samhällsrelevant forskning, liksom att stå i dialog med det omgivande samhället. Rent konkret omsätts denna önskan bland annat i form av att bjuda in forskningsfinansiärer för diskussioner vid seminarier. Det finns också en alumniverksamhet inom etikämnet samt vid institutionen och fakulteten erbjuder vidare karriärvägledning för de doktorander som är i slutfasen av sin forskarutbildning. Vid Uppsala universitet anordnas även karriärdagar med exempel på olika karriärvägar, också utanför akademin, vilket stärker ett arbetslivsperspektiv inom utbildningen. Det är dock inte tydligt för bedömarna i vilken mån deltagandet av doktorander i karriärdagarna följs upp. I självvärderingen identifierar lärosätet tre karriärvägar/arbetsområden där tillämpad etik efterfrågas och som är särskilt relevanta för utbildningen, nämligen akademin, kyrkan och delar av samhället i övrigt. Det finns ett behov av etikkompetens inom bland annat Svenska kyrkan och andra organisationer som arbetar med frågor om mänskliga rättigheter. Samarbetet med Centrum för tillämpad etik i Linköping nämns som ett aktuellt initiativ, som erbjuder doktoranderna ett kontaktnät för att erhålla en ökad kompetens på områden som är aktuella i samtiden. Arbetslivets perspektiv synes väl inarbetat och diskuteras på ett flertal ställen i självvärderingen och således inte enbart under rubriken "Arbetslivets perspektiv", vilket bedömargruppen ser som något positivt.

I självvärderingen skrivs tydligt fram att doktoranderna tränas i generiska förmågor genom bland annat en obligatorisk medverkan i högre seminariet, genom muntliga prov inom olika kurser och genom medverkan i undervisning och uppdragssamverkan. Även om bedömargruppen tidigare påpekat att examinationsformerna kunde varieras i högre omfattning, tillämpas ändå en viss omväxling efter doktoranders önskemål när dessa till exempel tillåts skriva konferenspresentationer eller recensioner istället för ett traditionellt PM. Doktoranderna uppmuntras även att medverka vid olika seminarier och populärvetenskapliga sammanhang utanför akademin.

Vid flera tillfällen betonas i självvärderingen att etikämnets forskningsprofil gör det nödvändigt att följa samhällsutvecklingen och att forskarutbildningen ska utveckla doktorandernas förmåga att föra dialog med det omgivande samhället. Flera av forskarna/handledarna är också aktiva i samhällsdebatten, och det betonas att det är en tradition vid institutionen att också doktoranderna uppmuntras och skolas in i detta. Flera av doktoranderna medverkar till exempel i Mänskliga Rättighetsdagarna, Almedalen, bokmässan och är aktiva i olika medier.

För doktoranderna finns även en obligatorisk högskolepedagogisk kurs om 7,5 högskolepoäng, där de bland annat får diskutera sin roll i studenternas lärande. Under år två och tre på forskarutbildningen bör enligt självvärderingen alla doktorander i görligaste mån skolas in i undervisningen. I samband med detta ordnas alltid en introduktion för de doktorander som är nybörjare inom undervisning och de tilldelas även mentorer som kan ge stöd på olika vis.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Fakulteten uppmuntrar enligt självvärderingen aktivt lärares engagemang i tredje uppgiften, som alltid tas upp som en särskild punkt under utvecklingssamtal. Som exempel på hur arbetslivets perspektiv präglar forskarutbildningen nämns vidare att Uppsala universitet och vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap kontinuerligt bjuder in till träffar med de stora forskningsfinansiärerna (Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond), vilka kan betraktas som en form av uppföljning med avseende på samhällsrelevans. Det finns även tydliga krav på pedagogisk utbildning inom utbildningen. Examinationen av den obligatoriska högskolepedagogiska kursen innebär en uppföljning vad gäller vissa av sådana färdigheter som är viktiga för en fortsatt karriär inom akademin. Doktorander som är nybörjare inom undervisningen har minst en mentor som "bollplank" och de får härigenom god återkoppling på sin förmåga att stödja andras lärande, vilken är av central betydelse för en fortsatt akademisk karriär. Alla undervisande doktorander inkluderas även i lärarkollegierna, vilket bedömargruppen ser som positivt i uppföljningshänseende. Studenters kursutvärderingar utgör också ett slags uppföljning av doktorandernas förmåga att stödja andras lärande.

Lärosätet genomför enligt självvärderingen även alumnundersökningar och inom ämnet etik hålls kontakt med disputerade etiker för att både följa hur det går för dessa personer i arbetslivet men också för att kunna initiera gemensamma projekt och samverkan, vilket bedömargruppen finner positivt. Alumner bjuds in till högre seminariet i etik och detta är också välbesökt. Bedömargruppen vill lyfta fram detta som ett gott exempel när det gäller att utbilda för ett föränderligt arbetsliv.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.