Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Det framhålls i självvärderingen att verksamheten på lärosätesnivå "ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla doktorander och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt", och att "förhållningssätt ska präglas av respekt för varandras olikheter och åsikter", något som får anses gälla generellt för statliga institutioner. Ett centralt organ för detta är Rådet för arbetsmiljö och lika villkor. Prefekten framträder som central ansvarsperson i ljuset av tidigare jämställdhets- och likabehandlingsplaner, och det finns även ett jämställdhetsombud som de anställda kan vända sig till för att få stöd och information. Det förefaller för bedömarna finnas en genusmedvetenhet inom kollegiet, och det framkommer under intervjuer att kurslitteraturen har belysts och balanserats ur ett mångfaldsperspektiv. I självvärderingen beskrivs en institutionsgemensam arbetsplatsträffdag i februari 2017 på temat Jämställdhet, där organisationen genomlystes och problemområden diskuterades. Representanter från lärosätets ledning och externa föredragshållare bjöds in för att fokusera på praktiska exempel för ökad jämställdhetsintegrering. Lärosätet uttrycker också att ämnet genusvetenskap ingår i institutionen positivt bidrar till medvetandegörande av jämställdhetsperspektivet.

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Vad gäller handledarkollegiet har lärosätet beskrivit en viss könsmässig snedfördelning, men det framkommer dock att andelen anställda som är kvinnor har ökat under de senaste åren. I självvärderingen påpekas att många manliga doktorander antagits genom åren, och lärosätet lyfter fram behovet av riktade insatser på grundnivå. Här ges konkreta exempel på sådana insatser, exempelvis uppmuntras begåvade kandidatstudenter och mastersstudenter aktivt att söka sig vidare till doktorandstudier. Vidare beskrivs att rekrytering sker enligt handledarkollegiets gemensamma bedömning, och att lärosätet antar sökande till forskarutbildningen med hänsyn till den bredd som finns inom ämnet. Här finns även möjlighet att ta in extern handledning för ytterligare bredd, vilket ibland sker. På så sätt skulle köns- och kompetensfördelningen inom handledarkollegiet kunna påverkas, vilket även på sikt skulle kunna ha en utjämnande inverkan på könsfördelning och genusperspektivet inom doktorandgruppen. Från fakulteten är institutionen ålagd att se över huruvida åtgärder kan vidtas för att få ner det höga sjukskrivningstalen hos kvinnor som doktorerar. Institutionen framhåller dock inte om några särskilda åtgärder har gjorts. Det framgår av detta inte för bedömarna hur en systematisk uppföljning sker, vilket därför identifieras som ett tydligt utvecklingsområde för lärosätet.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.