Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Enligt självvärderingen från teologiska institutionen vid Uppsala universitet och har tidigare disputerade doktorander i de flesta fall funnit sin plats inom akademin, och det är också något som de forskarstuderande i hög grad siktar mot. I självvärderingen betonas dock att forskarutbildningen ger en rad generiska kompetenser som är användbara på en vidare arbetsmarknad. Professioner utanför akademin som nämns är gymnasielärare, folkhögskollärare och museipedagog. Här framgår emellertid inte om kontakter finns för att föra en dialog med sådana professioner för att stärka ett arbetslivsperspektiv inom utbildningen.

I självvärderingen delas arbetslivsperspektivet in i de tre delarna forskning, undervisning samt samverkan med det omgivande samhället, både i rollen som forskare och på tjänster utanför akademin. När det gäller forskning, anges att ett arbetslivsperspektiv tränas genom seminarier, forskarskolor och genom att utveckla förmågan att skriva inom de vanligaste skrivgenrerna. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel på ett relevant arbetslivsperspektiv i utbildningen. Doktoranden ska vidare under sin utbildning delta i minst en internationell forskningskonferens för att tränas i att kommunicera sin forskning.

När det gäller undervisning ska doktoranden genomföra en obligatorisk högskolepedagogisk kurs för universitetslärare (7,5 högskolepoäng). Dessutom ska doktoranden någon gång under sin utbildning ges tillfälle till träning för att kunna undervisa på universitetsnivå. Vidare nämns i självvärderingen att doktorander deltar på den pedagogiska dag institutionen anordnar varje termin. Att samtliga doktorander bereds plats för undervisning och att på detta sätt meritera sig, ser bedömargruppen som viktiga exempel på hur utbildningen är relevant för ett framtida föränderligt arbetsliv. Samtliga doktorander tjänstgör också under en tid som ämnesassistent, vilket enligt självvärderingen ger träning vad gäller administrativa färdigheter.

I självvärderingen nämns att förmågan att sprida kunskap utanför den akademiska världen har betonats under senare tid. Som en konsekvens av det har kravet att skriva en populärvetenskaplig text införts som examinerande moment i utbildningen, liksom att någon gång under doktorandtiden hålla en populärvetenskaplig föreläsning. Just nu prövas i utbildningen även en modell där det högre seminariet minst en gång om året ägnas åt livet som akademisk forskare. Detta skulle enligt bedömargruppen kunna kompletteras med livet som forskarutbildad inom en myndighet, inom näringslivet eller inom någon annan intressents arbetsliv. Vidare har ett arbete kring den tredje uppgiften bedrivits för att "ge tillbaka" kunskaper till samhället. Här anser bedömarna att även ett arbete för att i dialog och genom samverkan hämta in relevanta samhällsfrågor för forskning kulle kunna ske, vilket således kan betraktas som ett utvecklingsområde. Fakulteten arbetar även med att bjuda in forskningsfinansiärer och att ventilera forskningsansökningar inom ramen för det högre seminariet, vilket ses som positivt av bedömargruppen. Fakulteten anordnar vidare karriärdagar en gång om året, där flera tänkbara vägar efter disputation diskuteras. Fakulteten har inte någon egen organiserad alumniverksamhet, men detta finns centralt vid Lunds universitet.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

För att komma tillrätta med identifierade problem avseende doktorandernas möjligheter till undervisningserfarenheter har institutionen infört en särskild introduktion och mentorskap inom och under undervisningsperioder vilket bedöms av bedömargruppen som mycket positivt. Doktorander går även en högskolepedagogisk grundkurs, där examinationen innebär en uppföljning av färdigheter av betydelse för bland annat en akademisk karriär.

Under senare tid har utbildningen till följd av uppföljningsresultat förstärkts genom flera insatser med adekvata inslag för att förbereda för ett arbetsliv, både inom och utanför akademin vilket bedöms som mycket positivt. Fortfarande syns emellertid en stark dominans av aktiviteter kopplade till forsknings- och undervisningsarbete inom akademin. Ett bredare arbetslivsperspektiv kompletteras emellertid genom fakultetens mer övergripande arbete, vilket kan komma doktorander till godo.

Bedömargruppen identifierar ett par viktiga utvecklingsområden för utbildningen inom ett arbetslivsperspektiv. Dels genom att ytterligare förstärka inslaget av en mer systematisk forskningssamverkan med intressenter utanför akademin och dels genom att utforma en tydligare karriärplanering inom ramen för doktorandernas utbildning.

Sammantaget bedöms arbetslivsperspektivet vara tillfredsställande.