Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Trots det överlag positiva utfallet från bedömargruppen avseende jämställdhetsperspektivets integrering i utbildningen identifieras vissa svagheter som understryker vikten av ett fortsatt aktivt utvecklingsarbete.

En mångsidig medvetenhet om jämställdhetsperspektivet framträder i underlaget, som inkluderar frågor om examination och kursinnehåll samt förutsättningar för antagning. Exempelvis ser bedömargruppen positivt på att institutionen sett över kurslitteratur med hänseende på att denna, utöver verk av både manliga och kvinnliga författare, ska beröra kvinnohistoria, genusvetenskap, queerperspektiv, feminism, intersektionalitet och normkritik.

Parallellt har lärosätet generellt strävat efter att förbättra arbetsformerna och examinationen för att möta eventuell diversitet och olika individuella inlärningsmönster. Som exempel beskriver institutionen i sin självvärdering ett försök att variera formerna på de högre seminariet, för att försöka bryta invanda mönster.

Forskningsmiljön framställs i självvärderingen som öppen och välkomnande för olika doktorander. Lärosätet beskriver dock i självvärderingen att mansdominansen lockar fler män än kvinnor att söka forskarutbildningen, och lärosätet resonerar kring vikten av att kvinnor känner sig "personligt uppmuntrade att söka" genom bland annat förekomsten av kvinnliga förebilder. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet reflekterar över den ojämna könsfördelningen, och vill understryka vikten av att institutionen fortsätter ansträngningarna att komma till rätta med detta.

Bedömargruppen anser således att det finns ett tydligt utvecklingsområde vad gäller jämställdhetsperspektivet. Lärosätet har goda förutsättningar att hantera detta, men att detta kräver större lyhördhet för doktorandernas egna upplevelser och erfarenheter.

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Jämställdhetsproblematiken beaktas till viss del av lärosätets likavillkorskommittén och genom arbetsmiljöundersökningen Personalbarometern. Det finns brister som bedömargruppen identifierat gällande rekryteringsprocessen av nya doktorander. Inom doktorandkollegiet finns en kvinnlig och fem manliga doktorander, vilket väcker uppenbara frågor från bedömargruppens sida. Det framkom under intervjun att kvinnor "faller bort" vid avancerad nivå, och att antalet manliga sökande därför blir övervägande. Denna tydliga problematik är något som lärosätet bör arbeta vidare med och bedöms därför vara ett utvecklingsområde.

Det framgick dock vid de kompletterande intervjuerna att ansvariga för forskarutbildningen funderar över hur rekryteringsprocessen bör utvecklas i ett längre perspektiv, och att en del av problemet kan vara förankrad i strukturer som etableras på lägre utbildningsnivåer. Det här visar på en medvetenhet hos lärosätet om problemet och en viss strävan att på ett adekvat sätt undersöka vad som påverkar den skeva könsbalansen. Bedömargruppen vill som ett positivt exempel lyfta fram initiativet med intresseväckande möten mellan redan antagna doktorander och studenter på avancerad nivå, i syfte att uppmuntra en mångfald av forskarbegåvningar. Det framkom i självvärderingen att mastersstudenter ibland deltar på forskarseminarierna. Detta möjliggör en framtida justering av den rådande obalansen vad gäller könsrepresentationen, men bedömargruppen vill samtidigt understryka vikten av att institutionen ser detta som ett utvecklingsmål och systematiskt granskar och följer upp eventuellt andra och mer osynliga hinder på ett liknande sätt. Det framgår inte tydligt för bedömarna hur en systematik uppföljning vid lärosätet sker, vilket därför också identifieras som ett utvecklingsområde.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.