Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktorander vid Chalmers tekniska högskola deltar i beredning- och beslutsprocesser i doktorandsektionen, högskolans styrelse, forskarutbildningsnämnden, arbetsmiljö- och jämställdhetskommittén samt etik och oredlighetsnämnden, vilket framgår tydligt i självvärderingen. Doktorandsektionen är också med i ett beredningsteam och kan ta upp frågor direkt med vicerektor för forskarutbildning. Doktoranderna är således väl representerade i lärosätets olika organ för forskning och forskarutbildning.

Forskarskolan Energi och miljö har ett doktorandråd där doktorander från alla avdelningar ingår. I doktorandrådet behandlas, bl.a. doktorandernas anställningsvillkor, doktorandkursernas kvalitet och aktualitet (som bl.a. följs upp genom kursenkäter) och frågor kring framtida forskningsprojekt, inklusive finansiering. Härigenom kan doktoranderna medverka i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen samt forskningsinriktningen.

Doktorandsektionen och doktorandombudsmannen behandlar frågor gällande arbetsmiljön och riskerna vid experimentell forskning och är därmed viktiga vid uppföljning och utveckling av fysisk och psykosocial miljö.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Att doktorandsektionen är representerad i besluts- och beredningsprocesser medför att doktorandperspektivet fångas upp i det uppföljning- och förändringsarbete som bedrivs. Här har Chalmers tekniska högskola identifierat att det kan finnas svårigheter för doktorandsektionen att följa hur de frågor som hanteras centralt sedan hanteras på institutionsnivå och forskarskolorna. Det finns en otydlighet i hur information ska spridas i verksamheten. Under 2017 genomförs en stor organisationsförändring inom vilket dessa svårigheter planeras att adresseras.

Samtidigt framgår att samarbetet mellan doktorander och ledning medfört att de uppföljningar som görs t.ex. medarbetarenkät och medarbetarsamtal har större fokus på förutsättningar för doktoranden såsom frågor om handledning och hur doktoranden upplever resurser till den egna forskningen. Samtidigt som fokus i medarbetarsamtalet ligger mer på hur handledningen upplevs har det beslutats att aktuell handledare inte medverkar på dessa samtal utan det ska vara studierektor eller annan senior forskare. När det gäller medarbetarenkäten finns det, enligt självvärderingen, en viss tvekan till att svara på denna eftersom doktoranderna upplever att anonymitet inte kan garanteras. Chalmers tekniska högskola menar att här behövs ytterligare information. Den nya organisationen som genomförs under 2017, med mer jämnstora institutioner, kan även leda till att detta ändras.

Doktorandombudsmannen ger stödjande samtal, rådgivning och kan förmedla kontakter till fackliga organisationer. Denne kan även lyfta fall till vicerektor/rektor och ge förslag på dess hantering. I självvärderingen beskrivs att arbetsbelastningen för doktorandombudsmannen har varit hög. Det framgår dock inte varför belastningen varit hög och inte heller frågor under intervjuerna förtydligande detta.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.