Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Kurser med systemanalytiskt angreppssätt och metodaspekter är centrala och ges inom forskarskolan. "Generic and Transferable Skills" (GTS) är ett kurspaket som innehåller 60 högskolepoäng (hp) allmänvetenskapliga kurser, personlig och professionell utveckling m.m. varav alla doktorander ska avlägga minst 15 hp, t.ex. Academic Writing, Teaching etc. Bredare och djupare metodkurser kan tas vid andra institutioner inom eller utanför Chalmers tekniska högskola. När det gäller ämnesinriktade kurser kan de inhämtas inom olika utbildningsprogram inom lärosätet. Samtidigt finns ett samarbetsavtal med Göteborgs universitet så att civilingenjörsstudenter och doktorander kan läsa kurser där. Omfattningen av kurspoäng för forskarskolan Energi och miljö, i vilket Energisystem ingår, är 60 hp och av dessa ska minst 15 hp ska väljas från GTS-kurspaketet.

Seminarier inom avdelningarna bidrar också till kunskapsutvecklingen. Doktoranderna deltar i ett, ibland två seminarier eller gruppmöten, där det egna och angränsande forskningsprojekt diskuteras. Detta erbjuder doktoranderna en möjlighet att diskutera sin forskning med andra handledare än de egna. Doktoranderna får också möjlighet att utveckla bredd i sin kunskap när seminarieledarna kommenterar andras forskning. Deltagande i konferenser och workshops inom och utom landet bidrar till utveckling av kunskaper och förståelse. Doktorandernas föredrag granskas av konferensarrangörerna och refuseras om föredraget inte uppfyller arrangörens kvalitetskrav. Konferensarrangören kan även kräva mindre ändringar eller kompletteringar i texten om den inte uppfyller kvalitetskraven.

Kunskapen och förståelsen inom ämnet utvecklas i forskningsarbetet inom det eller de forskningsprojekt doktoranden medverkar i. Den förhandsgranskning av avhandlingar som varit en av Chalmers tekniska högskolas policy under många år anser bedömargruppen vara bra då avhandlingen granskas av tilltänkt opponent och betygsnämnd innan disputationsdatum fastställs. Alla doktorander avlägger även licentiatexamen, eller genomför ett mittseminarium. Det innebär att det halvvägs sker en granskning av doktorsavhandlingen av andra än de egna handledarna. Både förhandsgranskningen av avhandlingen och licentiatarbetet/mittseminariet ger doktoranden värdefulla kommentarer som säkerställer en hög nivå på avhandlingen. Alla doktorander tar antingen ut licentiatexamen med tillhörande seminarium eller genomför ett mittseminarium. Under intervjuerna framgick att detta ansågs utgöra en viktig kontrollstation. Samtidigt visar statistiken för genomströmning att studietiden ligger i paritet med motsvarande för övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor utöver hur Chalmers tekniska högskola arbetar generellt för att doktorander ska slutföra sina utbildningar inom stipulerad tid.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Vid årliga medarbetarsamtal med avdelningschef eller annan senior forskare (ej handledare eller examinator år doktoranden) följs psykosocial arbetsmiljö och handledning upp. Kurser utvärderas med enkäter vars resultat distribueras till deltagarna. En kursansvarig elevrepresentant ansvarar för att de kursansvariga följer upp de förbättringsförslag som enkäten ger upphov till.

Handledarna anser att den individuella studieplanen (ISP) är viktig då den ger handledaren en möjlighet att tillsammans med doktoranden i detalj diskutera eventuella problem eller svårigheter i forskningsprojektet eller i kurser. Handledaren kan kontinuerligt i samråd med doktoranden följa upp progressionen samt göra korrigeringar i den ursprungliga ISP utifrån nuläget. Bedömargruppen finner dock att alla ISP inte uppdateras kontinuerligt, vilket är en brist och som kan medföra att ISP som verktyg för uppföljning begränsas.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Träning av färdigheten och förmågan till muntlig presentation ges på många sätt, såväl ämnesspecifikt som inför en bredare publik. Inom GTS-paketet finns kurser både i muntlig presentationsteknik och skriftlig (Scientific writing). Till följd av att de flesta doktorander medverkar som lärare, handledare och vid tentamensrättning etc. får de en praktisk erfarenhet i undervisning, presentationsteknik och handledning av studenter på grundnivå och avancerad nivå. I vilken utsträckning doktoranden medverkar i sådan institutionstjänstgöring varierar mellan 10 och 20 %. Den skriftliga presentationen tränas också genom att doktoranden skriver artiklar för publikation i vetenskapliga tidskrifter och avhandlingar. Bedömargruppen noterar dock att antalet tidskriftsartiklar angivna i självvärderingen (tre vid lic/halvtid) ej överensstämmer med formuleringen i den allmänna studieplanen (ett antal uppsatser). Vid intervjuerna framkom att vikten av att publicera i tidskrifter betonas mer än vad som framgår i den allmänna studieplanen. Vid intervjuerna framkom vidare att författandet av kappan till avhandlingen bidrar till att doktoranden kan relatera sin forskning till en vetenskaplig kontext.

Den individuella studieplanen används som ett verktyg för att planera utbildningen och för att säkerställa progressionen och ska årligen uppdateras av doktorand, handledare och examinator. Dock finns det brister när det gäller detta vilket beskrivs mer under systematisk uppföljning. Inom tre år efter inskrivning i forskarskolan ska ett licentiat- eller mittseminarium hållas, om detta inte sker ska en förklaring lämnas till institutionens viceprefekt. I intervjuerna framgår att det är varje handledares ansvar att möjliggöra för att doktoranden blir färdig inom stipulerad tid, att de fem åren är en ständig prognostisering för att varje doktorand ska hålla tiden samt bevaka forskningshöjden. Det framgår även att det finns avtalsreglerade löneförhöjningar för doktoranden vilket kan utgöra ett incitament för att hålla uppsatta tidsramar.

Under handledningen, möten och seminarier diskuteras frågor kopplade till samhället som forskare verksamma inom ämnet energisystem kan tänkas möta. Det kan exempelvis röra sig och vattenkraftens påverkan på miljö, natur och socioekonomiska aspekter vis-a-vis kärnkraftens risker och möjliga konsekvenser vis-a-vis kolkraftens påverkan på luftföroreningar och klimatförändringar. Dessa diskussioner synliggör hur doktorander inom forskningsämnet kan bidra till samhällets utveckling.

Deltagande i internationella konferenser gör att doktoranderna får kontakter med doktorander och forskare från andra länder, samt får direkt en internationell återkoppling på sin forskning. Samtidigt tar doktoranderna del av andra föredrag som tematiskt ligger nära den egna forskningen och erbjuds därmed ett bredare perspektiv på denna forskning. Vid nationella och internationella workshops får doktoranderna även en djupare inblick i andras forskning i ämnen som ligger mycket nära det egna forskningsområdet.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. I självvärderingen beskrivs att institutionen ständigt arbetar med att förbättra kvalitén och arbetet styrs av verksamhetsplaneringen där olika åtgärder framgår. Chalmers tekniska högskola genomför regelbundna utvärderingar av forskarskolorna vilket ligger till grund för de åtgärder som genomförs i verksamhetsplaneringen. Exempelvis uppmärksammades att nöjdheten med handledningen var förhållandevis låg inom forskarskolan Energi och miljö varpå flera åtgärder vidtagits t.ex. att årliga medarbetarsamtal fokuserar mer på handledning och att samtalet inte genomförs med den egna handledaren, att antalet seniora forskare utökats och det är två studierektorer istället för en som har årliga, enskilda samtal om den individuella utvecklingsplanen.

Den individuella studieplanen (ISP) är ett viktigt verktyg för att följa upp doktorandernas måluppfyllelse, men som tidigare påpekats finner bedömargruppen att de bilagda ISP är bristfälliga vad gäller uppföljningen. Exempelvis finns det tydliga milstolpar uppställda i avhandlingsarbetet med bl.a. lic-/halvtidsrapporter, men avvikelser från den ursprungliga planen är sällan angivna i ISP. Interaktionen mellan doktorand, handledare och handledargrupp är viktig för uppföljning av färdigheten och förmågan. Inte heller hur denna interaktion förverkligats är tydlig i ISP. Det finns likaledes otydligheter (kanske p.g.a. sekretesskäl) gällande eventuella problem som diskuterats med avdelningschef, studierektor eller doktorandombudsmannen. Bedömargruppen uppfattar det som att ISP inte har prioriterades av Chalmers tekniska högskola, men att det i självvärdering inklusive publikationslistor samt intervjuer framgår att man trots detta ha en rimlig överblick gällande doktorandernas progression. Chalmers tekniska högskola har i självvärdering identifierat att ISP brister och det framgår att ett arbete med att introducera elektroniska ISP har initierats.

Avslutningsvis är det examinator och handledargruppen som avgör om doktoranden har uppnått målen för färdighet och förmåga och om avhandlingen kan framläggas för intern granskning innan disputation.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Självständigheten byggs successivt upp med gradvis minskat handledarinflytande. Specialuppgifter, som utarbetande eller sammanställning av återstående forskningsfrågeställningar i slutet av doktorandtiden, bidrar till utveckling av intellektuell självständighet. Vetenskaplig redlighet och transparens i forskningen diskuteras kontinuerligt mellan handledare och doktorand. Denna aspekt tas också upp vid gruppmöten och seminarier. Det finns även obligatoriska kurser relaterade till forskningsetik och vetenskapens möjligheter och begränsningar. GTS-kurspaketet innehåller många nyttiga kurser men alla är inte obligatoriska. Med bakgrund av att ett kritiskt vetenskapligt tänkande är den viktigaste hörnstenen i en doktorsavhandling konstaterar bedömargruppen att obligatoriet på GTS-kurser om 15 hp kunde vara mera specificerat t.ex. skulle en kurs i vetenskapsteori ingå och vara obligatorisk.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Uppföljning av utbildningen görs både genom årliga medarbetarundersökningar, där det finns ett särskilt fokus på hur doktoranderna upplever handledningen och de resurser som erbjuds, och årliga medarbetarsamtal. De kurser som erbjuds utvärderas med enkäter vars resultat distribueras till deltagarna. En kursansvarig elevrepresentant ansvarar för att de kursansvariga följer upp de förbättringsförslag som enkäten ger upphov till.

Den individuella studieplanen (ISP) är ett viktigt verktyg för uppföljning och den ska uppdateras årligen och handledaren kan kontinuerligt i samråd med doktoranden följa upp progressionen samt göra korrigeringar i den ursprungliga ISP utifrån nuläget diskutera eventuella problem eller svårigheter i forskningsprojektet. Bedömargruppen finner dock att alla ISP inte uppdateras kontinuerligt, vilket är en brist och som kan medföra att ISP som verktyg för uppföljning begränsas.

Under handledningen, möten och seminarier följs även forskningsetiska frågor upp. Det rör sig bl.a. om frågor som och vattenkraftens påverkan på miljö, natur och socioekonomiska aspekter vis-a-vis kärnkraftens risker och möjliga konsekvenser vis-a-vis kolkraftens påverkan på luftföroreningar och klimatförändringar. Eftersom många projekt är extern finansierade är det också en viktig del av samtalet mellan doktorand och handledare att diskutera hur man som forskare förhåller sig till eventuella politiska och ekonomiska ambitioner hos finansiärerna kopplat till vetenskaplig integritet.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Kurser med systemanalytiskt angreppssätt och metodaspekter är centrala och ges inom forskarskolan. Bredare och djupare metodkurser samt ämnesinriktade kurser kan doktoranderna tillgodogöra sig vid andra institutioner inom eller utanför Chalmers tekniska högskola. Seminarier inom avdelningarna bidrar också till kunskapsutvecklingen samt deltagande i konferenser och workshops. Bedömargruppen ser en möjlighet att i större utsträckning säkerställa att doktoranderna får en gemensam grund för vetenskapligt arbete genom att obligatoriet på GTS-kurser om 15 hp kunde vara mera specificerat t.ex. skulle en kurs i vetenskapsteori ingå och vara obligatorisk.

Den förhandsgranskning av avhandlingar som varit obligatorisk enligt Chalmers tekniska högskolas policy under många år anser bedömargruppen vara bra då avhandlingen granskas av tilltänkt opponent och betygsnämnd innan disputationsdatum fastställs. Alla doktorander avlägger även licentiatexamen eller genomför ett mittenseminarium. Den individuella studieplanen används som ett verktyg för att planera utbildningen och för säkerställa progressionen och ska årligen uppdateras av doktorand, handledare och examinator. Statistiken för genomströmning att studietiden ligger i paritet med motsvarande för övriga landet. Bedömargruppen finner dock att alla ISP inte uppdateras kontinuerligt, vilket är en brist och som kan medföra att ISP som verktyg för uppföljning begränsas.

Under handledningen, möten och seminarierar diskuteras frågor kopplat till samhället som forskare verksamma inom ämnet energisystem kan tänkas möta. Det kan exempelvis röra sig och vattenkraftens påverkan på miljö, natur och socioekonomiska aspekter vis-a-vis kärnkraftens risker och möjliga konsekvenser vis-a-vis kolkraftens påverkan på luftföroreningar och klimatförändringar. Utöver att det utgör en grund för forskningsetiska diskussioner kopplat till att många projekt är extern finansierade så utgör det också en koppling till hur doktorander inom forskningsämnet kan bidra till samhället utveckling.

Vid ett årligt medarbetarsamtal med avdelningschef eller annan senior forskare (ej handledare eller examinator åt doktoranden) följs den psykosociala arbetsmiljön och handledningen upp. Kurser utvärderas med enkäter vars resultat distribueras till deltagarna. En kursansvarig doktorandrepresentant ansvarar för att de kursansvariga följer upp de förbättringsförslag som enkäten ger upphov till. Handledarna anser att den individuella studieplanen (ISP) är viktig då den ger handledaren en möjlighet i detalj att diskutera med doktoranden om eventuella problem eller svårigheter i själva forskningsprojektet eller i kurser. Handledaren kan kontinuerligt i samråd med doktoranden följa upp progressionen samt göra korrigeringar i den ursprungliga ISP utifrån nuläget.