Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Energirelaterad forskning har lång tradition vid Chalmers tekniska högskola och lärosätet har internt specificerat åtta styrkeområden varav energi är ett. Forskarutbildningsämnet Energisystem är ett delområde inom forskarskolan Energi och miljö. Det innehåller tre olika inriktningar med olika fokus och avgränsningar. I självvärderingen framgår att all utbildning inom de två inriktningarna Energi- och materialsystem och Industriella energisystem kan anses passa in på ett tydligt sätt inom Energisystem, medan Fysisk resursteori är bredare. Inom Fysisk resursteori är det endast ett mindre antal (två) av de forskarstuderande som deltar i forskarutbildningen med inriktning Energisystem. Fysisk resursteori är ett mycket brett ämne som utgör grunden för många tekniska forskningsprogram, där delar av ämnet kan klassificeras som energiforskning. Eftersom fysisk resursteori utgör grunden för mycket annan teknisk forskning kan den utgöra en naturlig bas för samverkan med andra doktorandprogram inom Chalmers tekniska högskola. Det faktum att fysisk resursteoris doktorander, för tillfället, inte finns med på listan av aktiva doktorander inom energi och miljöteknik, kan bero på utvecklade samarbeten med andra doktorandprogram inom lärosätet, t.ex. Marinteknik.

Den vetenskapliga grunden för de tre inriktningarna är något olik varandra. Teknik för energiomvandling och systemanalytiska metoder är basen för inriktningen Energi- och materialsystem. För inriktningen Industriella energisystem är motsvarande systemanalys inom processindustrin. Avseende Fysisk resursteori är basen miljö- och klimatvetenskap, systemanalys och nationalekonomi. Systemanalys är således den gemensamma nämnaren för alla inriktningarna vilket medför att synergieffekter kan uppnås.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

I självvärderingen beskrivs att det inom ämnet Energisystem finns 14 aktiva huvud- och biträdande handledare varav 3 kvinnor är biträdande handledare. I den bifogade tabellen framgår att 5 av huvud- och biträdande handledarna är professorer och 4 har docentkompetens. Dessutom finns 13 övriga forskare, varav 3 är kvinnor, där majoriteten deltar direkt eller indirekt i handledningen inom Energisystem. I förhållande till de 15 doktoranderna utgör detta ett gott antal handledare, men fördelningen av doktorander per handledare är mycket ojämn. Det kan vara en styrka då doktorander inom samma projekt stöder och hjälper varandra, men det kan också leda till att handledaren blir överbelastad. Dock är det vanligt att biträdande handledaren inom stora projekt har ett mycket stort ansvar för det praktiska handledararbetet, vilket avlastar huvudhandledarens arbetsbörda. Det framgår även av självvärderingen att regler för handledarbyte återfinns i Chalmers tekniska högskolas centrala arbetsordning. Handledarbyten har endast skett i ett fåtal fall. Då byte skett, har det oftast varit att biträdande handledaren formellt tagit rollen som huvudhandledare.

Obligatorisk handledarutveckling för huvudhandledare anordnas av Chalmers tekniska högskola centralt vart tredje år. Dessutom pågår årligen flera kurser och moment inriktade mot handledarutveckling. För karriärmässigt yngre handledare finns ett program för ledarskapsutveckling där det skapas plattformar för handledarna att mötas och utvecklas som handledare. Dock kan man urskilja att handledarna i större utsträckning lägger sin tid på forskning och den egna fackliga utvecklingen än på ledarskapsutbildning. Publikationslistorna visar att handledarna är aktiva och utvecklar sin vetenskapliga kompetens.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Institutionens (Energi och Miljö) verksamhetsplanering innehåller moment av kvalitetshöjande åtgärder inom alla verksamheter, t.ex. handledarutbildning och pedagogiska kurser. Speciellt har man haft fokus på handledningens kvalitet samt ökning av handledarnas tillgänglighet, då utvärderingar av forskarskolorna har pekat på svagheter inom dessa områden. Antalet doktorander per handledare är traditionellt mycket beroende av hur mycket extern finansiering handledaren/projektledaren beviljas. Bedömargruppen funderar på om handledarens tillgänglighet skulle öka om de handledare som beviljats mera extern finansiering, delar med sig av projektledaransvaret till andra huvudhandledare som det året fått mindre extern finansiering. Att forskningen i stor utsträckning bedrivs med externa medel beviljade till handledarna medför att en extern kvalitetsgranskning av forskningsidéerna och handledarnas kompetens sker fortlöpande. Forskningsfinansiärerna har egna övervakningsorgan, styrgrupper och projektledare som aktivt följer de projekt som finansieras.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Forskarutbildningen inom Energisystem sker vid två avdelningar (med tre inriktningar) inom Institutionen för Energi och Miljö. De två avdelningarna har tillsammans drygt 100 anställda och utgör drygt halva institutionens numerär. Avdelningen för energiteknik, med forskningsinriktningarna Energi- och materialsystem samt Industriella energisystem har 10 handledare och övriga forskare samt 13 doktorander. Fysisk resursteori har 10 handledare och övriga forskare men endast 2 doktorander. De angivna antalen gäller för ämnet Energisystem. Könsfördelningen inom handledarkåren är ojämn medan doktorandgruppens är nära jämn. Forskningens volym och antalet doktorsexamina är stort ur ett nordiskt perspektiv och de vetenskapliga publikationerna håller hög internationell standard. Vid intervjuerna framkom att vikten av att publicera artiklar betonas mer än vad som framgår i den allmänna studieplanen.

Rekryteringen av doktorander är en viktig process som genomarbetas i alla avseenden, enligt Chalmers tekniska högskolas centralt etablerade riktlinjer. Anställningskommittén är viktig då flera personer, med olika erfarenheter och kunskap, bedömer de sökandes kompetens vid rekryteringen av forskningsledare utöver avdelningschef, prefekt och sakkunniga. Vid rekryteringen utnyttjas de fördelar som ett "gammalt" universitet med en lång erfarenhet av forskning och doktorandutbildning erbjuder.

Chalmers tekniska högskola har en stark samverkan med industriella och politiska aktörer av relevans för utvecklingen av energisystemet, vilket borgar för en koppling till både långsiktiga och aktuella frågeställningar. Forskarutbildningen finansieras av myndigheter, industrier och samhället i övrigt. Att forskningen är externfinansierad erbjuder även samarbetsmöjligheter med andra universitet och högskolor som finansieras av samma källa. Samtidigt förfogar Chalmers tekniska högskola över experimentella faciliteter och ett omfattande energitekniskt dataprogrambibliotek som uppdateras kontinuerligt. Inom forskarutbildningsämnet Energisystem används dock inte alla dessa faciliteter. Ytterligare samarbete möjliggörs genom att ett antal doktorander deltar i den nationella energiforskarskolan som erbjuder gemensamma kurser, projektarbeten med doktorander från andra universitet och möjligheter att diskutera sin doktorandforskning med seniorforskare, inklusive professorer från andra universitet.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter. Medarbetarenkätundersökning sker årligen via Chalmers tekniska högskola centralt där vissa delar av enkäten är speciellt utformad för doktorander. Det finns frågor om hur doktoranderna upplever att handledningen fungerar samt om de har resurser att bedriva sina studier på ett framgångsrikt sätt. Ett problem som identifierats är en brist i forskarutbildningskurser. För att hantera detta har ett ekonomiskt incitament instiftats för att öka utbudet. Utbudet har ökat med minst två kurser med stor relevans inom forskarutbildning inom energisystem.

Forskningens kvalitet granskas också indirekt genom att en stor del av forskningen finansieras av externa medel. En av finansiären utsedd ledningsgrupp och projektledare, granskar kontinuerligt forskningsprojektets framskridande och framförallt forskningens kvalitet.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Chalmers tekniska högskola beskriver i sin självvärdering att lärosätet internt har specificerat åtta styrkeområden varav energi är ett. Handledarnas kompetens är mycket hög och det finns tillräckligt många handledare och biträdande handledare. Antalet handledare i förhållande till antalet doktorander är god, men fördelningen av doktorander per handledare är mycket ojämn, vilket kan öka biträdande handledarens ansvar. Fysisk resursteori har för tillfället ett fåtal doktorander med inriktning Energisystem. Flera olika typer av undersökningar av forskarmiljön, undervisning samt handledning genomförs regelbundet vid lärosätet och hittills har gensvaret i huvudsak varit positivt. Här menar bedömargruppen att lärosätets övergripande organisationsstruktur för forskarutbildning ger god hjälp. Dock visar uppföljningar som genomförts av institutionen Energi och miljö att det kan förekomma vissa brister just när det gäller tillgänglighet och färdighet att handleda. Bedömargruppen funderar på om handledarens tillgänglighet skulle öka om de handledare som beviljats mera extern finansiering, delar med sig av projektledaransvaret till andra huvudhandledare som det året fått mindre extern finansiering.

Chalmers tekniska högskola har en stark samverkan med industriella och politiska aktörer av relevans för utvecklingen av energisystemet, vilket borgar för en koppling till både långsiktiga och aktuella frågeställningar. Att forskningen är externfinansierad erbjuder även samarbetsmöjligheter med andra universitet och högskolor som finansieras av samma källa. Bedömargruppen kan konstatera att Chalmers tekniska högskola har forskning vars volym och antal doktorsexamina är stort sett ur ett nordiskt perspektiv. De vetenskapliga publikationerna håller hög internationell standard. Ytterligare samarbete möjliggörs av att ett antal doktorander deltar i den nationella energiforskarskolan, som erbjuder gemensamma kurser, projektarbeten med doktorander från andra universitet, och möjligheter att diskutera sin forskning med seniorforskare, inklusive professorer från andra universitet. Bedömargruppen vill särskilt lyfta det goda exemplet med en gemensam forskarskola för flera universitet vilket stärker samverkan samt de rikliga experimentella resurserna.