Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Forskning av relevans för utbildningen bedrivs vid flera forskargrupper, och såväl forskarutbildningen som forskningen svarar mot ett stort utbildningsåtagande för högskolan. Forskarutbildningsämnet är tvärvetenskapligt, har en relevant avgränsning och specificerar det didaktiska kunskapsintresset.

Vad gäller aspekten personal och forskarutbildningsmiljö ser bedömargruppen att sammansättningen svarar mot nuvarande behov. Dock finns ett behov av snar rekrytering av docent- och professorskompetenta handledare. Den modell med halvtidsanställda doktorander som högskolan har, och som också gäller för den aktuella forskarskolan, ger en god kontakt med skola och utbildning och bidrar till relevans i val av forskningsproblem. Samtidigt vill bedömargruppen påpeka att detta ställer krav på att doktorandernas arbetssituation bevakas och att de kan upprätthålla sina forskarstudier utan att andra åtaganden inkräktar. I nuvarande situation är det en nationell forskarskola som står för den övervägande delen av finansieringen. Högskolan bör överväga vad som händer med forskarutbildningen på sikt när sådant stöd inte längre ges.

Miljöns internationella förankring genom deltagande i olika nätverk är övertygande. Det finns en tydlighet och progression i förväntningarna på doktorandernas deltagande i både nationella och internationella konferenser, där kraven höjs successivt under utbildningens gång.

Bedömargruppen ser strävan mot gemensamma kurser med övriga forskarutbildningar inom det utbildningsvetenskapliga fältet samt med andra fackhögskolor som viktigt för såväl bredd och djup i forskarutbildningen som för färdighetsträningen. Eftersom antalet doktorander är litet framstår det som viktigt att kurser kan ges tillräckligt ofta för att de ska passa in i en enskild doktorands behov av progression. Det framstår även som viktigt att högskolan bevakar att doktoranderna utgör ett kollektiv som samverkar och att de kan bygga upp en forskaridentitet.

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande utifrån den praxis som tillämpas vid högskolan och som synes gällt för den tidigare forskarutbildningen i didaktik. Bedömargruppen finner att det generellt finns goda möjligheter att utveckla adekvata kunskaper, förmågor och förhållningssätt under utbildningen. Kursmomenten bidrar till metod- och teorikunskaper samtidigt som de ger en breddning och fördjupning inom ämnet. Måluppfyllelsen säkras genom flera olika typer av kunskapsredovisningar vid seminarier, i kurser och genom inslag där doktoranderna får skriva forskningsansökningar och granska andras forskning. Dessa inslag bedöms också bidra till att stärka doktorandernas forskaridentitet. Vad gäller aspektområdet utformning, genomförande och resultat ser bedömargruppen värdet av den nära samverkan med det omgivande samhället, eftersom den ger en god insikt i forskningens roll, möjligheter och begränsningar.

Forskarutbildningen sker i nära samspel med det omgivande samhället och med utbildningssektorn. Faktum att både doktorandgruppen och de flesta lärare har en nära relation till sina praktikfält bidrar till att doktoranderna förbereds för ett föränderligt arbetsliv.

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesserna. Självvärderingen visar att doktorandernas erfarenheter och åsikter efterfrågas och tas till vara. Doktoranderna har representanter i formella organ, gör kursutvärderingar och kallas till årliga samtal med utbildningsledaren. Detta fyller en central funktion i återkopplingen. Även den årliga revideringen av de individuella studieplanerna leder till att doktoranders synpunkter tas till vara. Bedömargruppen vill betona vikten av att doktorandernas arbetssituation säkras, så att de kan upprätthålla sin aktivitetsgrad samt delta i och bidra till seminarier och andra moment.

Jämställdheten bevakas i det dagliga arbetet genom tydliga processer för val av opponent, betygsnämnd och andra funktioner inom utbildningen. Det finns också kursmoment och högskolepedagogiska inslag som stärker jämställdhetsperspektivet. Bedömargruppen noterar också att utbildningen utöver detta genom kurser väcker grundläggande frågor om vilken roll jämställdhet spelar i forskning och vid val av forskningsproblem, samt vid andra överväganden inom forskningen.

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Den allmänna modell för systematisk uppföljning man avser följa, och som stämmer med den praxis som tillämpas vid högskolans forskarutbildningar, bedöms som tillfredsställande.