Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Av självvärderingen och den allmänna studieplanen framgår att utbildningens obligatoriska kursdel bland annat innehåller introduktionskurs, vetenskapsteori samt kurser i kvalitativ och kvantitativ metod. De obligatoriska inslagen i utbildningen motsvarar enligt den allmänna studieplanen 30 högskolepoäng. De ämnesdidaktiska kurser som hör till olika kunskapsområden bidrar till bredd och djup i utbildningen. Doktorandernas deltagande i forskargrupper och i gemensamma seminarier ger ytterligare erfarenheter av forskning och kunskapsbildning som bidrar till bredd och djup. Examination på kurser är ett viktigt inslag för att säkra examensmålen. Progressionen i granskningen av måluppfyllelsen sker genom avhandlingsseminarier och krav på att doktoranderna författar egna texter inför konferenser. Uppföljning av måluppfyllelsen dokumenteras i den individuella studieplanen i samråd med lärare och utbildningsledare.

Eftersom utbildningen är nyinrättad finns inga tillgängliga uppgifter om genomströmning. Bedömargruppen noterar att under perioden 2012 till 2016 har fyra doktorander avlagt doktorsexamen, och fem har avlagt licentiatexamen i didaktik enligt tidigare studieordning. Dessa uppgifter föranleder inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktoranderna ska slutföra sina utbildningar inom utsatt tid.

En systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår att den individuella studieplanen har arbetats om så att den svarar bättre mot examensmålen, och därmed kan tjäna som konkret underlag för regelbundna uppföljningssamtal med handledare och utbildningsledare. En utvecklad individuell studieplan med en förtydligad koppling mellan examensmål och inslag i forskarutbildningen bidrar till transparens. Det är positivt att regelverk, mål, strukturer samt förväntningar (på doktoranderna, handledarna och lärosätet) är tydliga när det gäller att följa upp progression och måluppfyllelse. Det finns också en tydlig strävan att göra det lättare för doktoranderna att fullfölja sina utbildningar och avhandlingsarbeten inom de givna tidsramarna. Detta skapar trygghet för doktoranderna och gör det lättare för dem att planera sin utbildning och sitt avhandlingsarbete. Ett exempel på att uppföljningen tas på stort allvar är att doktoranderna kallas till samtal med utbildningsledaren varje år i samband med att den individuella studieplanen revideras. Återkoppling till relevanta intressenter sker genom den individuella studieplanen och genom samtalen med utbildningsledaren.

De seminarier för avhandlingsarbete som äger rum vid planering, i mitten av arbetet och som slutseminarium ger också en tydlighet i progressionen. Det systematiska kvalitetsarbetet har också resulterat i åtgärder, bland annat uppföljning genom karriärsamtal och genom den utvecklade processen för individuella studieplaner.

Bedömargruppen noterar att ett utvecklingsområde är att kvalitetssäkra processen för de individuella studieplanerna, så att de dokumenterar relevant information om måluppfyllelse på det sätt de är avsedda att göra. En genomgång av de individuella studieplanerna visar att flera av dem är ofullständigt ifyllda.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Kunskapsformen färdighet och förmåga behandlas utförligt i självvärderingen. Förutom den färdighetsträning som sker genom kursdelen tränar doktoranderna förmågan att planera och genomföra forskning och andra arbetsuppgifter inom givna tidsramar genom att förbereda presentationer i olika sammanhang och genom de avstämningsseminarier som är en tydlig del av utbildningen. Doktoranderna bjuds också in att skriva forskningsansökningar inom ramen för sina respektive forskargrupper. Det löpande arbetet med den individuella studieplanen syftar till att dokumentera doktorandernas träning i att tillsammans med handledare och utbildningsledare planera och genomföra granskning av andras forskning, samt att författa ansökningar och underlag för etikprövning. I progressionen av färdigheter och förmåga ligger också att kraven på att doktorandernas uppgifter ökar, exempelvis vid presentationer av sitt eget och forskargruppens arbete på nationella och internationella konferenser. Genom den skolnära forskningen får doktoranderna goda möjligheter att diskutera sitt arbete med lärare och skolledare. På detta sätt bidrar de till verksamhetens och samhällets utveckling och kan stödja kollegornas och andras lärande.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den individuella studieplanen används som ett centralt verktyg i den systematiska uppföljningen. Det löpande arbetet med den individuella studieplanen ska stödja doktorandernas möjligheter att bli färdiga i tid, och används även för att följa upp enskilda doktoranders måluppfyllelse. Förfarandet med de individuella studieplanerna har utvecklats så att dokumentationen ansluter till examensmålen för de olika delarna av utbildningen.

Exempel på åtgärder är att doktorander ska ingå i läsgrupper när avhandlingsarbetenas progression stäms av, det vill säga vid avhandlingarnas planerings-, mitt- och slutseminarier. Återkoppling sker till relevanta intressenter som arbetar med skolutveckling och andra frågor. Det skolnära forskningskonceptet bygger på samverkan med och kontinuerlig återkoppling till skola och andra aktörer med ansvar för skolutveckling.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Utbildningen är organiserad så att en högre grad av självständighet och en tydligare forskaridentitet utvecklas kontinuerligt. Det finns inslag i kurser, seminarier och granskning av andras arbeten som tematiserar forskningsprocessens karaktär och etiska utmaningar, och som stödjer doktoranderna i att utveckla insikter i forskningens möjligheter och begränsningar. Inslag av värdering av egna och andras arbete bidrar till att utveckla doktorandernas förmåga att värdera och ta ställning till forskning. Inom ramen för forskarutbildningen och genom arbetet i forskargrupperna får doktoranderna också träna sig att göra etiska bedömningar, och på att delta i processen att skriva underlag för etisk granskning av både egna projekt och forskningsprojekt i allmänhet.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Arbetet med den individuella studieplanen spelar även här en viktig roll, och planens tydligare koppling mellan kurser och examensmål kommer att bidra till att det blir lättare att bedöma måluppfyllelsen. För närvarande pågår ett arbete för att tillämpa "peer-review"-förfarande också på licentiatuppsatser vid 90-procentsseminarier, för att ytterligare stärka uppföljningen. Dessa åtgärder utgör kvalitetsutvecklande inslag som stärker utbildningen. Återkoppling sker till relevanta intressenter som arbetar med skolutveckling och andra frågor. Det skolnära forskningskonceptet bygger på samverkan med och kontinuerlig återkoppling till skola och andra aktörer med ansvar för skolutveckling.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Bedömningen görs utifrån den praxis som tillämpas vid högskolan och som synes gällt för den tidigare forskarutbildningen i didaktik, där genomströmningen varit tillfredsställande. Bedömargruppen finner att det generellt finns goda möjligheter att utveckla adekvata kunskaper, förmågor och förhållningssätt under utbildningen. Kursmomenten bidrar till både metod- och teorikunskaper, och ger samtidigt en breddning och fördjupning inom ämnet. Måluppfyllelsen säkras genom flera olika typer av kunskapsredovisning vid examination, seminarier och kurser, samt genom inslag där doktorander får skriva forskningsansökningar och granska andras forskning i kollegiala former. Dessa inslag bedöms också stärka doktorandernas forskaridentitet. När det gäller när det gäller måluppfyllelsen av de tre kunskapsformerna ser bedömargruppen värdet av den nära samverkan med det omgivande samhället, som ger god insikt i forskningens roll, möjligheter och begränsningar.

Av underlagen framgår att man har vidtagit åtgärder för att säkerställa måluppfyllelsen av kunskapsformerna. Arbetet med de individuella studieplanerna har utvecklats så att underlagen nu på ett tydligare sätt kopplar till examensmålen. Det pågår också initiativ för att utveckla handledningsformerna, för att granska licentiatuppsatser på sätt som motsvarar granskningen av doktorsavhandlingar och för att involvera doktoranderna i vetenskapliga bedömningar av kollegors arbeten.

Bedömargruppen vill betona vikten av att doktorandernas arbetssituation säkras, så att de kan genomföra sin utbildning inom de givna tidsramarna samt delta i och bidra i kurser, seminarier och andra viktiga utbildningsmoment.

Den allmänna modell för uppföljning man avser följa, och som stämmer med den praxis som tillämpas vid högskolans forskarutbildningar, bedöms som tillfredsställande.