Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Tillfredsställande

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Självvärderingen visar hur uppföljning och återkoppling av forskarutbildningens olika delar går till. På central nivå finns en strategisk kompetensförsörjningsplan som uppdateras regelbundet. Självvärderingen visar att handledare och lärare har en individuell kompetensutvecklingsplan. Det sker en systematisk uppföljning av forskarutbildningsmiljön. Erfarenhetsåterföring sker genom arbetet med kursvärderingar samt genom årliga avstämningar med lärare och utbildningsledare i samband med att de individuella studieplanerna revideras. Företrädare för doktoranderna deltar också i ledningsorgan, och det finns en central överklagandenämnd.

Den individuella studieplanen och dess årliga revidering har en viktig funktion i den systematiska uppföljningen av aspektområdet utformning, genomförande och resultat. Utbildningsledaren spelar en viktig roll i att kontinuerligt följa progressionen och föra samtal med doktoranderna.

Den systematiska uppföljningen av de tre perspektiven bedöms som tillfredsställande. För uppföljningen av arbetslivets perspektiv är processen med de individuella studieplanerna viktig genom att den behandlar de inslag i utbildningen som säkerställer en koppling till arbetslivet. Karriärsamtalen med vd under slutet av utbildningen utgör också ett viktigt tillfälle att stämma av de egna kompetenserna mot arbetslivets krav.

Att de synpunkter som framkommer tas tillvara i utvecklingsarbetet med hänsyn till doktorandernas behov synliggörs i självvärderingen, till exempel genom redogörelser för hur forskningsnämnden diskuterar de sammanställda kursutvärderingarna. Ytterligare exempel är att kursutvärderingarna utgör grund för kursplaneringen, och att de individuella studieplanerna utgör underlag för planering av kursutbud och handledarresurser. Vidare revideras den allmänna studieplanen, studiehandboken och individuella studieplaner i syfte att tydliggöra förväntningar och rättigheter.

Ledningen för högskolan för lärande och kommunikation (HLK) och utbildningsledaren har ett utpekat ansvar för att åtgärder för att främja jämställdhet i utbildningen sätts in vid behov. Det gäller till exempel kursutbud, kursplanearbetet, seminarier och frågor som berör handledarkollegiets arbete. Vidare nämns att utbildningsledaren tar upp jämställdhetsfrågor i de individuella samtal som hen har med doktoranderna och att utbildningsledaren och handledarkollegiet tillsammans för diskussioner om åtgärder och behov av utvecklingsinsatser.