Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Djup och bredd inom forskningsämnet datavetenskap fås genom doktorandens avhandling och de kurser som doktoranden genomgår inom utbildningen. Handledarstyrkan inom Datavetenskap inkluderar tio professorer och fem docenter varav nästan alla är tillsvidareanställda vid lärosätet. Handledarna publicerar väl och samarbetet mellan dem är utpräglat, vilket stärker miljön. Forskarutbildningsmiljön har bra nationella och internationella nätverk samt omfattande samarbete med det omgivande samhället. Bedömargruppen vill särskilt lyfta det goda exemplet med senior granskare från en annan institution. Detta system är mycket bra och skapar ytterligare bredd i doktorandernas möte med seniorer.

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Vad gäller aspekten "måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse" ser bedömargruppen utvecklingsmöjligheter beträffande bedömningsgrunden som inkluderar "bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metod inom

forskarutbildningsämnet". Med tanke på de generella antagningskraven tycker bedömargruppen att kravet på ämnesbredd till exempel genom kurser inom ämnet, bör formaliseras i den allmänna studieplanen. Även säkerställningen av metodbredd kan bli bättre.

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv. Traditionen att doktoranderna normalt arbetar i samarbetsprojekt med externa parter förbereder doktoranderna väl. Doktoranderna deltar i hög grad som lärare i civilingenjörsutbildningen, vilket förbereder dem väl för ett framtida arbetsliv inom akademin. Doktoranderna genomgår högskolepedagogiska kurser och får också vägledning av en erfaren lärare (undervisningsmentor). Att det erbjuds en lärosätesövergripande kurs i forskningsfinansiering är positivt inte bara för de som väljer en akademisk karriär. Språkkurser erbjuds för doktorander med utländsk bakgrund, vilket bidrar till att förbereda dem för ett yrkesliv i Sverige. Bedömargruppen anser att lärosätet bör överväga att satsa på specifika insatser för att visa på olika karriärvägar. Till exempel kan man regelbundet bjuda in alumni till att berätta om deras arbeten och vad från utbildningen som har speciellt viktiga moment för dem.

Utbildningen verkar för att doktorander tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser. Utbildningen innehåller kurser som ger generiska kunskaper och doktoranderna deltar i de grupperingar som ser över och reviderar kursutbudet. Det finns möjlighet för doktoranden att vända sig till någon annan än handledarna om det finns problem, dels studierektor, dels genom att det finns en "mentor" utanför handledargruppen. Det finns en tydlig process för byte av handledare. Doktoranderna får stöd för att genomföra aktiviteter som faller inom kategorin institutionstjänstgöring genom att det finns en utsedd undervisningsmentor för de doktorander som undervisar, samt speciell kurs. Av självvärderingen framgår det att vid start får doktoranderna information om regelverk, tidsramar, mallar med mera. via "Introduktion till forskarstudenter". För lärosätesanställda doktorander anser bedömargruppen att utvecklingssamtal skulle vara en självklarhet.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att ett jämställdhetsperspektiv inte är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. Framförallt saknas kunskap om hur perspektivet kan integreras, även om det vid intervjutillfället framkom exempel på inslag som kan förekomma. Därför blir det oklart hur jämställdhetsperspektivet påverkar utbildningen. Det finns för närvarande inte heller något systematiskt sätt att bibringa doktoranderna kunskap om jämställdhetsfrågor. Lärosätet rekommenderas att ta stöd hos externa experter för att systematiskt genomlysa möjligheterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen.

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Det finns formella system, processer och rutiner som även fungerar i praktiken. Vad gäller arbetslivets perspektiv så ser bedömargruppen utvecklingsmöjligheter vad gäller rutiner för inhämtning och beaktning av synpunkter från det omgivande samhället samt från alumni. Lärosätet lyckas inte beskriva en process för uppföljning av integreringen av jämställdhetsperspektivet i forskar-utbildningens utformning och genomförande.