Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Den allmänna studieplanens beskrivning av forskarutbildningsämnet inkluderar både bredd och djup. Bredden illustreras genom exemplifiering av delområden och hur de bildar teoretisk och vetenskaplig bas för konstruktion och analys av programvara, medan den specifika avgränsningen utgörs av lärosätets profilering på datakommunikation, datasäkerhet och integritet samt till viss del av programvaruteknik. Den sammantagna handledarkompetensen är tillfredsställande. Handledarna har en hög publiceringsgrad och deltar aktivt i konferenser med mera. Forskningsmiljön karakteriseras dessutom av en hög grad av extern finansiering. Det noteras också att varje doktorand har både en kvinnlig och en manlig handledare och examinator. Forskarutbildningsmiljön utmärks av tillämpad forskning som bedrivs tillsammans med nationella och internationella samarbetspartners. Dessutom har forskarna väl utvecklad nationella och internationella nätverk, vilka kommer doktoranderna till godo.

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Bedömargruppen ser emellertid ett utvecklingsområde i kursutbudet med avseende på bredd och djup, samt med avseende på det tidsintervall inom vilket kurserna ges. Fler ämnesspecifika kurser skulle med fördel kunna inrättas och befintliga kurser skulle kunna ges mer frekvent. Inte desto mindre är bedömargruppens intryck att doktoranderna skaffar sig bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet genom arbetet i de tillämpade forskningsprojekten och genom den fortlöpande verksamheten överlag inom ramen för forskarutbildningen. Arbetet inom forsknings-projekten bidrar också till att doktoranderna tränas i att arbeta enligt planer och deadlines. Förutom presentationer i samband med konferenser, workshops, projektmöten och i mer populärvetenskapliga sammanhang bidrar även doktorandernas undervisning till utvecklandet av förmågan att stödja andras lärande och att bidra till samhällets utveckling. Handledningen är vidare upplagd så att doktoranderna ska utveckla en allt högre grad av självständighet med avseende på bland annat frågeställningar och metodval. Doktorandernas deltagande i forskningsnätverk och forskningsprojekt med tillämpningar inom industrin och offentliga sektorn medför insikter i vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället samt människors ansvar för hur den används. Dessutom behandlas forskningsetik i vissa forskarutbildningskurser. Bedömargruppen ser dock ett utvecklingsområde när det gäller integreringen av etiska frågor i avhandlingsarbetet överlag och i forskarutbildningen som helhet.

Den forskning som bedrivs i forskningsmiljön är tillämpad och genomförs i nationellt och internationellt samarbete med näringsliv, offentlig sektor och andra lärosäten. Doktorander genomför sina avhandlingsarbeten inom ramen för dessa projekt och får därigenom möjligheter att skaffa sig kontakter som kan användas i en framtida karriär. Det ges också forskarutbildningskurser i exempelvis entreprenörskap och kommunikations- och medieträning, vilka berör olika arbetslivs-relevanta färdigheter som är gångbara på arbetsmarknaden. Vidare erbjuder institutionen regelbundna forskningsseminarier med inbjudna gästföreläsare från industrin. Ett rådgivande internationellt råd är knutet till institutionen, på dess årsmöten får doktoranderna möjlighet att presentera sina alster för rådet som ger återkoppling på det material som då presenteras. Bedömargruppen vill lyfta fram dessa årliga återkopplande möten som ett gott exempel på inslag som kan vidga doktoranders förståelse för det kommande arbetslivet.

Doktoranderna deltar i personalmöten och medarbetarsamtal där de har möjligheter att föra fram sina erfarenheter och förslag till förändringar vad gäller forskarutbildningen och arbetsmiljön. Formellt inflytande tillförsäkras också genom att doktorander finns representerade i forskarutbildningsrådet, forskarutbildningsutskottet samt i fakultetsnämnden för Fakulteten för hälsa, naturvetenskap och teknik. Det finns också ett doktorandråd. En av lärarna har ett särskilt ansvar för undervisning i svenska, att sprida information om interkulturella frågor och att översätta policydokument till engelska. Bedömargruppen vill lyfta fram detta som ett gott exempel på inslag i forskarutbildningsmiljön som kan främja doktorandinflytandet också för doktorander som inte har svenska som första språk.

I den allmänna studieplanen klargörs att ett genusperspektiv ska beaktas i forskarutbildningen, i enlighet med lärosätets policy för jämställdhet. Detta sker också, bland annat inom ramen för vissa obligatoriska forskarutbildningskurser. I handledargruppen finns både kvinnor och män representerade. För närvarande är dock sammansättningen av doktorandgruppen mansdominerad. Det finns emellertid en medveten och långsiktig rekryteringsprocess i syfte att säkerställa en jämnare könsbalans bland doktorander. Exempelvis blir vid rekrytering av nya doktorander samtliga kvinnliga sökande inviterade till intervjuer. Jämställdhetsperspektivet beaktas också i institutionens rekryteringsgrupper samt vid val av opponenter och ledamöter i betygsnämnder. Bedömargruppen vill framhålla institutionens sammantagna arbete för att främja jämställdhet som ett gott exempel på hur jämställdhetsperspektivet kan integreras i forskarutbildningens utformning och genomförande.

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Systematiska uppföljningar av personalens kompetens och kompetensutveckling sker både på fakultetsnivå och på institutionsnivå. Den årliga revideringen av den individuella studieplanen, medarbetarsamtal och möten två gånger per termin med institutionens doktorander som anordnas av forskarutbildningsansvarig utgör möjligheter till återkoppling från doktoranderna på personalens kompetens och på forskarutbildningsmiljön överlag. Fakultetsnämnden genomför också en systematisk årlig uppföljning av forskarutbildningen, där olika relevanta kvalitetsaspekter behandlas. Lärosätet har skapat en matris som är kopplad till examensmålen, där det tydliggörs vilka mål som ska examineras i respektive kurs samt vilka mål som ska uppnås och examineras genom avhandlingsarbetet. Ett utvecklingsområde utgörs dock av att progressionen samt kopplingen mellan examensmål, lärandemål och lärandeaktiviteter skulle kunna klargöras ytterligare i den individuella studieplanen. En särskild kontroll av avhandlingens kvalitet genomförs före disputation av en kvalificerad extern forskare som lämnar ett skriftligt utlåtande till institutionen för uppföljning och återkoppling till doktorand, handledare och examinator. Bedömargruppen vill lyfta fram de årliga mötena med det till institutionen anknutna internationella rådet som ett gott exempel på inslag som kan vidga doktoranders förståelse för det framtida arbetslivet. Ett utvecklingsområde är däremot att på institutionsnivå åstadkomma en mer systematisk uppföljning och återkoppling med avseende på arbetslivets perspektiv, exempelvis vad gäller alumnverksamheten. Doktorander har möjlighet att ge återkoppling på forskarutbildningen vid personalmöten och i medarbetarsamtal. Det genomförs även regelbundna medarbetarundersökningar på lärosätesnivå där också doktorander ingår. Institutionens professorer och prefekten ansvarar för att jämställdhetsperspektivet beaktas i samband med bland annat rekrytering av personal och betygsnämnder. På lärosätesnivå har könsfördelning bland personalen varit ett kriterium vid utvärderingar av forskningsmiljön och återkoppling av relevans för jämställdhetsperspektivets integrering i utbildningen kan även ske i samband med medarbetarsamtal, personalmöten och särskilda möten med doktoranderna som anordnas två gånger per år och som avrapporteras till prefekt.