Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranden, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

I självvärderingen framkommer att doktorandernas kunskaper och förståelse säkerställs bland annat genom att en individuell studieplan upprättas inom sex månader efter påbörjade studier. I den individuella studieplanen formuleras en preliminär planering av avhandlingsarbetet inklusive olika aktiviteter i syfte att uppnå examensmålen. Forskningsfrågor och forskningsaktiviteter som är beskrivna i studieplanen följs upp och utvecklas efter hand. Struktur och planer för avhandlings-projektet inklusive handledningsaktiviteter ingår också i studieplanen. Studieplanen upprättas av doktoranden i samarbete med handledare och godkänns av doktorand, handledare, prefekt och dekanus.

I självvärderingen framgår vidare att kunskaper och förståelse med avseende på vetenskaplig metodik säkerställs delvis i kursen Vetenskapernas filosofi och historia (7,5 högskolepoäng). Kunskaper med avseenden på generella metoder och mer ämnesspecifika metodologiska kunskaper tillägnar sig doktoranden i de obligatoriska kurserna Introduktion till forskarstudier i datavetenskap (1,5 högskolepoäng) och Datavetenskapliga seminarier (1,5 högskolepoäng) samt genom det vetenskapliga arbetet. I självvärderingen framgår också att doktoranderna förvärvar bred kunskap och förståelse dels genom sommarskolor och genom det vetenskapliga arbetet som genomförs i tillämpade forskningsprojekt tillsammans med olika aktörer, dels genom litteraturstudier och dels genom deltagande i vetenskapliga konferenser. Granskningar av andras vetenskapliga publikationer bidrar också till uppkomsten av bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet.

Kursutbudet omfattar två obligatoriska kurser i datavetenskap samt vissa andra ämnesspecifika kurser. Av intervjuerna framgick att det förutom lärosätets egna kurser också tillhandahålls kurser genom samverkan med andra lärosäten. Bedömargruppens uppfattning är att kursutbudet skulle kunna utökas något, både när det gäller innehåll och hur ofta de ges. Detta är ett utvecklingsområde.

Möjligheter för doktoranderna att undervisa är ytterligare ett sätt att förvärva bred kompetens inom ämnet. Av självvärderingen framgår att doktoranderna deltar i undervisningen som lärarassistenter vid laborationer, samt också genom att föreläsa. Omfattningen av undervisningen dokumenteras i den individuella studieplanen och följs upp i samband med de årliga revideringarna av densamma.

Enligt självvärderingen avslutar i regel doktorander inom datavetenskap sina studier i tid. Själv-värderingen visar genomsnittssiffror på detta, men inte den faktiska tid som olika tidigare doktorander personligen har ägnat åt forskarutbildningen. Emellertid föranleder de uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga inga särskilda frågor utöver hur lärosätet arbetar generellt för att doktorander ska slutföra sina utbildningar inom stipulerad tid.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling. Återkoppling sker till relevanta intressenter. Dock är kopplingen mellan lärandeaktiviteter, lärandemål och examensmål i den individuella studieplanen enligt bedömarna ett utvecklingsområde, liksom även progressionen med avseende på de olika examensmålen.

Lärosätet har skapat en matris som är kopplad till examensmålen. I matrisen tydliggörs den planerade progressionen genom att matrisen anger vilka mål som ska examineras i respektive kurs, samt vilka mål som ska uppnås och examineras i avhandlingsarbetet. Vilka lärandeaktiviteter det är fråga om framgår av självvärderingen och av de insända individuella studieplanerna. I underlaget framgår just vilka kurser som relateras till olika examensmål, samt vilka examensmål som ska uppnås i avhandlingsarbetet. Bedömargruppen har dock intrycket att progression inte är explicit uttryckt i de individuella studieplanerna och att kopplingen mellan lärandeaktiviteter, lärandemål och examensmål skulle kunna förtydligas.

I den individuella studieplanen, som revideras årligen, dokumenteras uppföljningar av hur arbetet har genomförts, vilka mål som nåtts samt planer för genomförande av studierna under nästkommande år. Lärosätet redogör i sin självvärdering för hur identifierade avvikelser i förhållande till studieplanen hanteras. Det finns en särskild process som inleds i de fall avvikelser i förhållande till studieplanen observeras, till exempel när en doktorand inte avslutat någon aktivitet i tid. Processen som inleds på fakultetsnivå hanteras av dekanen, prefekten och huvudhandledaren.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

I självvärderingen framkommer att planering och genomförande av forskarutbildningen säkerställs genom att handledaren och doktoranden tillsammans planerar vilka kurser som ska läsas och gör en preliminär beskrivning av avhandlingsarbetets överordnade syfte och forskningsfrågor. Detta dokumenteras i den individuella studieplanen. Under utbildningens gång säkerställer handledare att doktoranden deltar i planeringen av avhandlingsarbetet i syfte att doktoranden efter hand ska utveckla färdigheter och förmågor som medför en högre grad av självständighet med avseende på frågeställningar, metodval, genomgång av relevant litteratur, analys och presentation av resultat.

Av självvärderingen framgår också att doktoranderna tränas i skriftlig och muntlig presentation av forskning och forskningsresultat i nationella och internationella sammanhang genom konferensbidrag, i tidskriftsartiklar och i seminarier. Institutionen har en policy som går ut på att publiceringskanaler ska vara konferenser och tidskrifter. I institutionens material finns en lista över prioriterade konferenser. Progression i muntlig och skriftlig presentation bibringas doktoranden bland annat genom att efter hand skicka in och publicera sina bidrag i mer prestigefyllda konferenser och tidskrifter. Kurser bidrar till och säkerställer också att doktoranden tränas i att kommunicera, förmedla och kommentera egen och andras forskning. Det sker bland annat i den valbara kursen Att nyttiggöra forskning och vetenskap samt i kursen Vetenskapligt skrivande i naturvetenskap och teknik. Av självvärderingen utläses att det i den sistnämnda kursen ingår skriftlig förmedling av den egna forskningen både till vetenskapssamhället och till det omgivande samhället.

Presentationer av forskning vid vetenskapliga konferenser och workshops utgör ytterligare lärande-aktiviteter som bidrar till progressionen vad avser kunskapsformen färdighet och förmåga. Förutom presentationer i samband med konferenser och workshops erbjuder också projektmötena möjligheter för doktoranderna att träna sin muntliga förmåga. Dessutom tränas och förvärvas muntlig förmåga genom kontakter med media samt vid deltagandet i populärvetenskapliga aktiviteter, vilket dessutom bidrar till samhällets utveckling genom att doktoranderna sprider vetskap om teknikens möjligheter och skapar intresse för universitetsutbildning.

Av självvärderingen framgår att doktoranderna deltar i undervisningen som lärarassistenter vid laborationer och genom att föreläsa. Bedömargruppen menar att förutom att öva den muntliga förmågan, bidrar också doktoranden genom sin undervisning till andras lärande och även till samhällets utveckling.

Avläggandet av licentiatexamen - som ses som en milstolpe på vägen mot doktorsexamen - innebär en kontrollstation under doktorandens progression vad avser förmågan att planera och bedriva forskning inom givna tidsramar. Lärosätet skriver också i självvärderingen att det faktum att doktoranderna arbetar mycket tillsammans med externa parter i forskningsprojekt - vilka ofta bekostas genom komplicerade finansieringsupplägg med olika tidsramar - innebär att doktoranden tillsammans med sina handledare också måste anpassa sig till olika tidsramar. Projektens tidsramar bidrar till att doktoranderna tränas i att arbeta enligt planer och deadlines, vilket de har nytta av såväl i det egna avhandlingsarbetet som i det framtida arbetslivet.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling. Återkoppling sker till relevanta intressenter. Dock är kopplingen mellan lärandeaktiviteter, lärandemål och examensmål i den individuella studieplanen enligt bedömarna ett utvecklingsområde, liksom även progressionen med avseende på de olika examensmålen.

Vid de årliga revideringarna av den individuella studieplanen sker uppföljning och återkoppling, samt vid behov eventuella ändringar av mål och aktiviteter med syfte att nå examensmålen. Av själv-värderingen framgår att identifierade avvikelser i förhållande till den individuella studieplanen hanteras av handledare, forskarutbildningsansvarig, prefekt och dekanus. Exempel på sådana avvikelser är att det vid uppföljningen visar sig att det finns risk för att doktoranden inte kommer att bli klar inom givna tidsramar. Omfattningen av doktorandens undervisning dokumenteras också i den individuella studieplanen och följs upp i samband med de årliga revideringarna av studieplanen.

Lärosätet har skapat en matris som är kopplad till examensmålen. I matrisen tydliggörs den planerade progressionen genom att matrisen anger vilka mål som ska examineras i respektive kurs, samt vilka mål som ska uppnås och examineras i avhandlingsarbetet. Vilka lärandeaktiviteter det är fråga om framgår av självvärderingen och av de insända individuella studieplanerna. I underlaget framgår just vilka kurser som relateras till olika examensmål, samt vilka examensmål som ska uppnås i avhandlingsarbetet. Bedömargruppen har dock intrycket att progression inte är explicit uttryckt i de individuella studieplanerna och att kopplingen mellan lärandeaktiviteter, lärandemål och examensmål skulle kunna förtydligas.

Bedömargruppen utläser av självvärderingen att kvalitetsgranskning av avhandlingsarbeten sker genom handledares granskningar, genom att doktoranders konferens- och tidskriftsbidrag genomgår peer review-granskningsprocesser, samt vid seminarier där doktorander presenterar sitt arbete. Andra kvalitetsgranskande aktiviteter sker inom ramen för forskningsprojekten, med deltagande av nationella och internationella samarbetspartners. Ytterligare granskning och säkerställande av avhandlingens kvalitet genomförs före disputation av en kvalificerad forskare. Det framgick av intervjuerna att denna granskare är extern samt att hen lämnar ett skriftligt utlåtande till institutionen för uppföljning och återkoppling till doktorand, handledare och examinator.

Licentiatuppsatsen är också en kontrollstation för granskning och säkerställande av avhandlings-arbetets kvalitet. För att lyckas försvara licentiatuppsatsen och senare under utbildningen doktorsavhandlingen krävs inte minst muntliga färdigheter.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranderna har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Av självvärderingen utläses att i kurserna Datavetenskapliga seminarier och Peer review i datavetenskap säkerställs att doktorander tränas i att värdera forskning som ett led i att bli självständiga forskare. Den intellektuella självständigheten utvecklas genom att doktoranden går från mindre uppgifter som litteraturstudier till att ta mer självständiga beslut om val av metodik i kommunikation med samarbetspartners, vid projektmöten, samt genom aktivt deltagande i konferenser och workshops. Självständigheten demonstreras också genom att doktoranden i slutfasen kan vara ensam författare till vetenskapliga publikationer. Etiska frågeställningar och bedömningar samt vetenskaplig redlighet ingår i de obligatoriska kurserna Vetenskapernas filosofi och historia och Introduktion till forskarstudier i datavetenskap. Examinationen i kurserna säkerställer att doktoranden förvärvat kunskaper med avseende på värderingsförmåga och förhållningssätt. Bedömargruppen delar uppfattningen att de nämnda kurserna bidrar till att säkerställa att doktoranderna når intellektuell självständighet och fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar. Genom granskningar av egen och andras forskning förvärvas också kunnande om etiska frågor och vetenskaplig redlighet.

Av självvärderingen framgår också att forskningsledaren ansvarar för forskningsetiska frågor, vilket bland annat konkretiseras i eventuell ansökan hos etikprövningsnämnden. Forskningsledaren är inte alltid densamma som handledaren. Etiska frågor är emellertid av generell karaktär och inte bara en fråga om etikprövning, varför etiska frågor också bör integreras i det vetenskapliga arbetet. Det framgår dock inte av självvärderingen eller av intervjuerna huruvida en sådan integrering görs. Etiska frågor kan också kopplas till frågan om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället samt människors ansvar för hur den används. Därför är det av vikt att också integrera dessa frågor i avhandlingsarbetet.

Vidare utläses av självvärderingen att doktoranderna i den obligatoriska kursen Vetenskapernas filosofi och historia (7,5 högskolepoäng) förvärvar kunskaper om vetenskapens möjligheter och begränsningar, vetenskapens roll i samhället samt människors ansvar för hur den används. Andra aktiviteter där doktorander skaffar sig kunnande vad gäller samhälleliga aspekter på vetenskapen är i sommarskolor, samt genom deltagandet i forskningsnätverk och forskningsprojekt med tillämpningar inom industrin och offentliga sektorn. Däremot framgår inte av självvärderingen hur dessa kunskaper integreras i den slutliga avhandlingen.

Också avläggandet av licentiatexamen - som ses som en milstolpe på vägen mot doktorsexamen - innebär att målen om intellektuell självständighet, vetenskaplig redlighet, forskningsetiska bedömningar och fördjupad insikt om vetenskapens roll i samhället tränas och examineras.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranden uppnår målen. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Dock är kopplingen mellan lärandeaktiviteter, lärandemål och examensmål i den individuella studieplanen enligt bedömarna ett utvecklingsområde, liksom även progressionen med avseende på de olika examensmålen.

En individuell studieplan upprättas inom sex månader efter påbörjade studier. Vid de årliga revideringarna av den individuella studieplanen - som är ett instrument för att kontrollera att examensmålen följs - sker uppföljning och återkoppling. Vid behov inkluderas eventuella ändringar av specifika mål och aktiviteter i syfte att på bästa sätt uppnå examensmålen. Forskningsfrågor och forskningsaktiviteter som är beskrivna i studieplanen följs upp och utvecklas efter hand. En systematisk uppföljning görs härmed av utbildningen generellt, inklusive kursutbudet.

Lärosätet har skapat en matris som är kopplad till examensmålen. I matrisen tydliggörs den planerade progressionen genom att matrisen anger vilka mål som ska examineras i respektive kurs, samt vilka mål som ska uppnås och examineras i avhandlingsarbetet. Vilka lärandeaktiviteter det är fråga om framgår av självvärderingen och av de insända individuella studieplanerna. I underlaget framgår just vilka kurser som relateras till olika examensmål, samt vilka examensmål som ska uppnås i avhandlingsarbetet. Bedömargruppen har dock intrycket att progression inte är explicit uttryckt i de individuella studieplanerna och att kopplingen mellan lärandeaktiviteter, lärandemål och examensmål skulle kunna förtydligas.

Flera finansiärer kräver att forskningsprojekt som de tilldelar medel också innehåller aspekter om vetenskapens roll i samhället. I samband med ansökan måste lärosätet säkerställa att dessa krav möts. Beträffande förmågan att göra forskningsetiska bedömningar och insikter om vetenskapens möjligheter och begränsningar, följs måluppfyllelsen upp vid examinationen av de forskar-utbildningskurser som innehåller moment av de slagen.

Bedömargruppen bedömer sammantaget att en systematisk uppföljning av utbildningens genom-förande och av doktorandernas måluppfyllelse görs. Denna uppföljning omfattar också målen om intellektuell självständighet, vetenskaplig redlighet, forskningsetiska bedömningar och fördjupad insikt om vetenskaps roll i samhället tränas.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Doktoranderna skaffar sig ämnesbredd samt bred kunskap och förståelse för metoder genom sommarskolor, det vetenskapliga arbetet i tillämpade forskningsprojekt, litteraturstudier, deltagande i vetenskapliga konferenser, granskning av andras vetenskapliga publikationer och deltagande i forskarutbildningskurser. Bedömargruppen ser emellertid ett utvecklingsområde i kursutbudet med avseende på bredd och djup, samt med avseende på det tidsintervall inom vilket kurserna ges. Fler ämnesspecifika kurser skulle med fördel kunna inrättas och befintliga kurser skulle kunna ges mer frekvent.

Handledningen går i mycket ut på att doktoranden efter hand ska utveckla en allt högre grad av självständighet med avseende på frågeställningar, metodval, genomgång av relevant litteratur, analys och presentation av resultat. Arbetet inom de forskningsprojekt i vilka doktoranderna är delaktiga bidrar också till att de tränas i att arbeta enligt planer och deadlines. Vissa forskarutbildningskurser uppehåller sig specifikt vid förmågan att kommunicera, förmedla och kommentera egen och andras forskning. Förutom presentationer i samband med konferenser, workshops, projektmöten och i mer populärvetenskapliga sammanhang bidrar även doktorandernas undervisning till utvecklandet av förmågan att stödja andras lärande och att bidra till samhällets utveckling. Sammantaget är bedömar-gruppens uppfattning att utbildningen säkerställer måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga.

Doktorandernas deltagande i forskningsnätverk och forskningsprojekt med tillämpningar inom industrin och offentliga sektorn medför insikter i vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället samt människors ansvar för hur den används. Forskningsetik behandlas inom ramen för ett par obligatoriska forskarutbildningskurser. Flera forskningsprojekt inom vilka doktorander är verksamma innehåller också aspekter om vetenskapens roll i samhället, eftersom finansiären ställer krav om det. Bedömargruppen ser dock ett utvecklingsområde när det gäller integreringen av etiska frågor i avhandlingsarbetet överlag och i forskarutbildningen som helhet.