Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Forskarutbildningsämnet inrättades vid lärosätet 2001 och den allmänna studieplanen antogs av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Studieplanen reviderades 2015 av fakultetsnämnden vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap.

Ämnet datavetenskap definieras i den allmänna studieplanen som det teoretiska och vetenskapliga ämnesområde som formar basen för konstruktion och analys av programvara. Exempel på delområden som inkluderas i ämnet är beräkningsbarhet och komplexitet, databassystem, data-kommunikation, datastrukturer och algoritmer, datasäkerhet och integritet, distribuerade system, metoder för beskrivning, analys och syntes av programvara, operativsystem samt programspråk och kompilatorer. Förekommande otydligheter med avseende på forskarutbildningsämnets definition, dess avgränsningar, profilområden samt processer för revidering i den allmänna studieplanen klargjordes under intervjuerna.

Beskrivningen av ämnet inkluderar både bredd och djup. Bredden illustreras genom exemplifiering av delområden och hur de bildar teoretisk och vetenskaplig bas för konstruktion och analys av program-vara. Djupet - som kommer till uttryck i form av de specifika avgränsningarna av forskarutbildnings-ämnet - framgår genom lärosätets profilering på datakommunikation, datasäkerhet och integritet samt till viss del av programvaruteknik. Av självvärderingen framgår att datakommunikation, datasäkerhet och integritet är etablerade profiler. Däremot befinner sig området programvaruteknik i ett uppbyggnadsskede.

Den vetenskapliga grunden beskrivs i den allmänna studieplanen som fokusering av teori, experiment och ingenjörskonst vilka bildar bas för design och användning av datorer. Kopplingen till beprövad erfarenhet inkluderas också genom ämnesbeskrivningen, samt genom en konkretisering av ett antal delområden.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Av självvärderingen framgår att antalet aktiva handledare inom institutionen är 17, varav 9 är huvudhandledare och 8 är biträdande handledare. Handledarna är verksamma inom profilområdena distribuerade system och nätverk samt datasäkerhet och integritet. Huvudhandledare ska vara professor eller docent samt ha genomgått handledarutbildning. Det senare kravet säkerställs genom att universitetet erbjuder utbildning för handledare. Utöver ovan nämnda resurser finns ytterligare 7 potentiella handledare vid institutionen. Dessa är anställda som lektorer, postdoktorer eller biträdande lektorer. Vid ytterligare behov av handledare finns det möjligheter att rekrytera från andra institutioner vid lärosätet eller från nationella och internationella samarbetspartners.

Personalen är internationell och både kvinnor och män finns representerade bland handledare, examinatorer och lärare. Av huvudhandledarna är tre professorer kvinnor och två är män. Samtliga fyra docenter är män. Antalet doktorander är 18, varav 4 kvinnor och 14 män. Majoriteten av doktoranderna är internationellt rekryterade, vilket bland annat har möjliggjorts genom extern utannonsering av doktorandtjänster.

Av självvärderingen framgår också att en handledare i medeltal handleder två doktorander. Vidare framgår att handledningen sker regelbundet och att antal timmar för handledning samt fördelning med avseende på tid för handledning mellan handledare dokumenteras och följs upp i den individuella studieplanen. Uppföljningen säkerställs vid de årliga revideringarna av studieplanen. Bedömarna anser att uppskattade timmar för handledning är tillfredsställande.

Av bifogade publikationslistor samt av självvärderingen drar bedömarna slutsatsen att handledarna har en hög publiceringsgrad. Handledarna deltar aktivt i konferenser och andra vetenskapliga aktiviteter, till exempel som opponenter och ledamöter i betygsnämnder. I och genom projekt med olika nationella eller internationella aktörer får både handledare och doktorander möjligheter att följa samhällsutvecklingen.

Sammanfattningsvis anser bedömarna att den sammantagna handledarkompetensen är tillfreds-ställande. Handledarna är aktiva forskare inom forskarutbildningsämnets profilområden, det vill säga inom de områden som doktoranderna behandlar i sina avhandlingsarbeten. Bedömarna menar att också handledarnas möjlighet till kontinuerlig utveckling är god, genom att all personal har minst 20 procent av tjänstgöringstiden avsatt för kompetensutveckling. Dessutom tillkommer forskning som finansieras med externa forskningsanslag.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Processen för byte av handledare framgår av självvärderingen genom en tydlig beskrivning av tillvägagångssätt. Det är prefekten som ansvarar för handledarbyten och som föreslår nya handledare efter önskemål från doktoranden om byte av handledare. Bytet fastställs sedan av dekanus. Processen är i enlighet med lärosätets övergripande regelverk.

Av självvärderingen framgår att systematiska uppföljningar sker både på fakultetsnivå och på institutionsnivå. Fakultetsnämnden ansvarar för forskarutbildningen. Doktorander antas av fakultetsnämnden och vid anställningen utses handledare och examinator av dekanus eller av fakultetsnämnd. En enkätundersökning bland lärosätets doktorander genomförs vart tredje år med syfte att samla in deras erfarenheter och synpunkter om forskarutbildningen och arbetsmiljön. I enkäten ingår specifika frågor om kvaliteten på handledning och kurser. Enkätsvaren sammanställs emellertid enbart på en universitetsgemensam nivå, vilket medför att det inte är möjligt att separera svaren för de olika forskarutbildningsämnena. Det framgår av självvärderingen att flertalet doktorander i den senaste enkäten svarade att handledningen fungerar utmärkt. Fakultetsnämndens forskarutbildningsutskott följer upp och utvärderar enkäten, samt förbereder förslag till åtgärder som sedan beslutas av dekanus eller fakultetsnämnden. Forskarutbildningsutskottet ansvarar också för uppföljning och för att säkerställa att lärande- och examensmål uppnås i utbildningen.

På institutionsnivå ansvarar prefekten för uppföljning av att handledarkompetensen omfattar både vetenskaplig och pedagogisk kompetens. Resultaten från uppföljningen leder vid behov till åtgärder för kvalitetsutveckling. Det framgick av intervjuerna att universitetet har en kompetensförsörjningsplan som också inkluderar institutionens kompetensbehov.

Den årliga revideringen av den individuella studieplanen inkluderar en uppföljning av hur handledningen fungerar. Prefekten kan efter identifierade behov föreslå och genomföra åtgärder. Medarbetarsamtal är en annan systematisk uppföljning som prefekten ansvarar för. Annan systematisk uppföljning av forskarutbildningen på institutionsnivå sker vid möten med doktorander som organiseras av institutionens forskarutbildningsansvarig. Dessa möten hålls två gånger per termin. Synpunkter som framkommer vid dessa möten dokumenteras och avrapporteras till prefekten som ansvarar för att eventuella åtgärder genomförs.

Av självvärderingen framgår att forskning och forskarutbildning bedrivs genom ett omfattande samarbete med samarbetspartners utanför akademin, vilket även omfattar en viss återkoppling på utbildningen och dess kvalitet. Den rådgivande internationella gruppen bidrar också i återkoppling på forskarutbildningen och i säkerställandet av dess kvalitet.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Enligt självvärderingen bedrivs forskning inom profilområdena datorkommunikation och distribuerade system (DISCO) samt datasäkerhet och integritet (PriSec). Dessutom sker viss forskning inom programvaruteknik. Det innebär att forskning och forskarstudier bedrivs inom ämnet så som det definierats av lärosätet.

Antalet doktorander är 18 varav den övervägande majoriteten är män, kvinnorna är endast fyra till antalet. Majoriteten av doktoranderna är internationellt rekryterade, arbetsspråket är engelska. De som inte har svenska som första språk erbjuds kurser i svenska. Med undantag av två doktorander som bedriver 25 procent av sina studier vid andra institutioner, genomför övriga doktorander sina studier huvudsakligen vid institutionen. Forskarstuderande är anställda som doktorander och har därmed motsvarande rättigheter som övrig anställd personal.

I självvärderingen framgår att forskarutbildningsmiljön utmärks av tillämpad forskning som bedrivs tillsammans med nationella och internationella samarbetspartners. Det möjliggörs genom externa forskningsanslag på nationell nivå och från EU. Därigenom är forskarutbildningen också integrerad i projekten, det vill säga att avhandlingsarbetena sker i projekten. Det nationella och internationella samarbetet medför att handledarna också har väl etablerade och fungerande nätverk. Doktoranders deltagande i dessa nätverk är av vikt för att de ska kunna skapa egna nätverk för forskarutbildningens genomförande, men också för ett framtida arbete. Av självvärderingen framgår även att samverkan med det omgivande samhället sker i form av forskningsprojekt där samarbetspartners från näringsliv och offentlig sektor deltar. Annan samverkan sker genom olika evenemang med och för doktorander.

I forskarutbildningsmiljön sker kommunikationen genom profilområdenas profilmöten och grupp-möten, i samband med handledning, vid de årliga revideringarna av den individuella studieplanen, vid seminarier och i forskningsprojekt med olika samarbetspartners. Dessutom organiseras seminarier inom ramen för obligatoriska doktorandkurser. Doktoranderna möter alltså seniora forskare i forskningsprojekt, seminarier, vid handledning samt vid gruppmöten.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen och i intervjuerna framgår att forskarutbildningsmiljön utvärderades 2014 av externa experter, det vill säga experter från andra lärosäten. Utvärderingen resulterade i att miljön bedömdes som excellent och med en hög kvalitet på forskningen. Följande låg bland annat till grund för bedömningen av miljön som excellent: antal seniorforskare och deras formella kompetens, omfattande publikationer, hög grad av deltagande i nationella och internationella projekt, nätverk och uppdrag, att unga forskare inkluderas i miljön och forskningen, samarbetet med industrin och att miljön har en hög grad av extern finansiering. Resultatet av utvärderingen medförde att institutionens interna anslag ökades under en femårsperiod. Det framgår också av självvärderingen att en efterföljande utvärdering som genomfördes efter halva tiden av en femårsperiod - det vill säga vid mitten av 2016 - resulterade i att miljön fortfarande bedömdes som excellent av de externa experterna.

Av självvärderingen framgår också att en systematisk årlig uppföljning av forskarutbildningen görs av fakultetsnämnden vid Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Uppföljningen består av en rapport som innehåller uppgifter om antal antagna doktorander, antal examina, tid för slutförande av forskarstudier, finansiering av forskarstudier samt andra relevanta kvalitetsaspekter. Rapporter från forskarskolor inkluderas också i rapporten. Dessutom följs en universitetsgemensam enkät till doktorander upp av fakultetsnämndens forskarutbildningsutskott.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Den allmänna studieplanens beskrivning av forskarutbildningsämnet inkluderar både bredd och djup. Bredden illustreras genom exemplifiering av delområden och hur de bildar teoretisk och vetenskaplig bas för konstruktion och analys av programvara, medan den specifika avgränsningen utgörs av lärosätets profilering på datakommunikation, datasäkerhet och integritet samt till viss del av program-varuteknik. Kopplingen till vetenskaplig grund och till beprövad erfarenhet framstår för bedömar-gruppen som adekvat.

Bedömargruppen anser att den sammantagna handledarkompetensen är tillfredsställande. Hand-ledarna har en hög publiceringsgrad och deltar aktivt i konferenser med mera. Forskningsmiljön karakteriseras dessutom av en hög grad av extern finansiering. Huvudhandledare ska vara minst docent och ha genomgått handledarutbildning.

Forskarutbildningsmiljön utmärks av tillämpad forskning som bedrivs tillsammans med nationella och internationella samarbetspartners. Forskarnas nätverk är av stor betydelse för doktoranderna, bland annat i deras skapande av egna kontaktnät inför framtiden. Inte desto mindre utgör såväl personalens egen forskning som samverkan med det omgivande samhället goda förutsättningar för att bedriva forskarutbildning på en hög vetenskaplig nivå.