Arbetslivets perspektiv

Utbildningen är användbar och förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Självvärderingen inleds med institutionens vision om vad som krävs för att doktoranderna ska klara ett livslångt arbetsliv. Enligt institutionen behöver doktoranderna i sin utbildning förvärva kunskaper om och erfarenheter inom följande fyra områden: forskningskompetens, externfinansiering, tillämpad industriell forskning och innovation samt undervisning.

Både självvärderingen och intervjuerna visar att den forskning som bedrivs i forskningsmiljön är tillämpad och genomförs i nationellt och internationellt samarbete med näringsliv, offentlig sektor och andra lärosäten. Doktorander genomför sina avhandlingsarbeten inom ramen för dessa projekt och får därigenom möjligheter att skaffa sig kontakter som kan användas i en framtida karriär.

När det gäller externfinansiering, skaffar sig doktoranderna erfarenhet av denna genom att de vid institutionen på olika sätt blir involverade i interna granskningar och genom att de själva behöver söka medel till sina projekt. De får lära sig hur en bra ansökan ska se ut och hur samarbetspartners involveras i projektet. Doktoranderna får ibland möjligheter att granska projekt som erbjuder finansiering till en postdoktoranställning.

Inom ramen för tillämpad industriell forskning och innovation erbjuder lärosätet till exempel kursen Innovative Applications of Research and Science som bland annat visar hur forskningsresultat kan vara till gagn för det omgivande samhället. Lärosätet erbjuder också kommunikations- och medieträning och skrivarverkstäder där doktoranderna kan träna sig i att skriva konkurrenskraftiga ansökningar. Institutionen har ett stort nätverk av nationella och internationella samarbetspartners som doktoranden får tillgång till. Inslag av entreprenörskap inkluderas i kursen Att nyttiggöra forskning och vetenskap. Näringslivspraktik samt verksamhetsförlagt arbete inom ramen för forskarstudierna ger också värdefulla kontakter av vikt för ett framtida arbetsliv. Institutionen erbjuder regelbundna forskningsseminarier med inbjudna gästföreläsare från industrin. Dessa gästföreläsare kan ibland vara tidigare doktorander som vid sådana tillfällen berättar om hur forskarutbildningen kan vara till nytta i arbetslivet. Ett rådgivande internationellt organ är knutet till institutionen. På dess årsmöten får doktoranderna möjlighet att presentera sina alster för rådet som ger återkoppling på det material som då presenteras.

Av självvärderingen framgår också att genom högskolepedagogisk utbildning förvärvar doktoranderna också pedagogiska kunskaper och färdigheter som krävs för en eventuell framtida akademisk karriär. Doktoranderna får undervisningserfarenhet genom att de erbjuds institutionstjänstgöring motsvarande 20 procent. De flesta doktorander är också involverade i undervisning på olika sätt genom föreläsningar, laboratorieövningar och i kontakter med kandidatstudenter.

Arbetsmarknaden är god och efter avslutad forskarutbildning får doktorander arbete både inom och utanför akademin. Bedömarna menar att lärosätet verkar ha en bra bild över var tidigare doktorander får arbeten.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätt vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen hänvisar lärosätet till handledares och forskares nationella och internationella nätverk som garanter för uppföljning och återkoppling vad gäller framtida karriärutveckling, vilket torde innebära individuell återkoppling snarare än en strategi på institutionsnivå. Också när det gäller kontakter med alumner, vore det lämpligt om dessa kunde systematiseras mer. Det framgår inte tydligt hur till exempel alumnenkäter används.

Bedömargruppen vill lyfta fram den årligt återkommande kontakten med den internationella rådgivande gruppen som ett gott exempel på inslag som kan vidga doktoranders förståelse dels för själva vetenskapen och dels för det framtida arbetslivet. Samtidigt vill bedömargruppen rekommendera institutionen att systematisera kontakterna med alumner mer, exempelvis i arbetet med alumnenkäter. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att på institutionsnivå åstadkomma en mer systematisk uppföljning och återkoppling med avseende på arbetslivets perspektiv.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.