Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande. Bedömargruppen vill dock rekommendera lärosätet att tillse att jämställdhetsaspekter ges ett större fokus i exempelvis forskarutbildningens kursdel.

En majoritet (fem sjättedelar) av handledarna vid institutionerna är män. Inom medieteknik finns det inte någon kvinnlig handledare, inom datavenskap är endast tio procent av handledarna kvinnor medan informatik har en balans i antalet män och kvinnor. De få kvinnorna inbjuds ofta till att representera underrepresenterat kön i många fora vilket kan hindra deras egen karriärutveckling på grund av att deras tid, liksom alla andras, är begränsad.

Antalet doktorander har ökat kraftigt under senare år men den sneda könsfördelningen är tämligen konstant; cirka två tredjedelar är män. Könsfördelningen är något jämnare inom informatik men betydligt mer ojämn vad gäller datavetenskap. Enligt självvärderingen upplevs denna snedfördelning som en utmaning av lärosätet som under lång tid har bedrivit positiv särbehandling till kvinnors fördel givet att kvalifikationerna har varit desamma. Lärosätet försöker kompensera obalanserna genom att låta doktoranderna komma i kontakt med doktorander inom andra miljöer där det omvända förhållandet råder när det gäller könsbalansen. Detta ser bedömargruppen positivt på.Lärosätet gör ansträngningar när det gäller att få kvinnliga doktorander. På lärosätesnivå diskuteras jämställdhets-aspekter på seminarier och i andra fora. Det finns ett introduktionsmöte som fokuserar på jämställdhet för nya studenter och en obligatorisk forskarutbildningskurs, Philosophy of Science and Ethics där bland annat jämställdhetsfrågor tas upp till behandling. Integrering av jämställdhetsaspekter i själva utbildningen berörs emellertid enbart översiktligt i självvärderingen. Bedömargruppen menar att jämställdhetsperspektivets integrering i forskarutbildningen är att betrakta som ett utvecklingsområde.

Bortsett från statistik och rekrytering, nämns tvärvetenskapliga samarbetsprojekt över institutions-gränserna exempelvis inom ramen för DISA, (Linnéuniversitetets centrum för "Data Intensive Sciences and Applications"). DISA har en omvänd könsbalansproblematik för att på det sättet skapa en bättre balans sammantaget i den datavetenskapliga arbetsmiljön.

Andra uttryck för hur genusperspektivet integreras är förutom den nämnda vetenskapsteoretiska forskarutbildningskursen jämnt fördelade betygsnämnder och att det även finns en viss "social science"-tradition inom utbildningen. En traditionell ansats i form av positiv särbehandling i samband med rekrytering praktiseras, men denna har hittills haft endast en begränsad effekt. Internationell rekrytering uppmuntras från länder där fördelningen mellan män och kvinnor inom ämnesområdet datavetenskap är mer jämn, till exempel Östeuropa och Asien. Faktiska resultat och effekter av den typen av åtgärder nämns dock inte i självvärderingen. Inte eller intervjun gav några förtydliganden på den punkten.

Jämställdhetsperspektivet beaktas alltid vid tillsättningar av exempelvis handledargrupper, avhandlings- och betygskommittéer samt rekryterings- och befordringsgrupper. Det finns ett krav om att minst en av granskarna av en ansökan måste vara kvinna om det är så att det finns en kvinna bland de sökande. Även om positiv särbehandling förekommer, har den enligt självvärderingen inte haft någon betydande effekt på könsbalansen.

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet.

Det saknas redogörelser för mer påtagliga åtgärder och effekter av åtgärder tagna i syfte att förbättra könsbalansen hos personal och doktorander. I självvärderingen framgår inte att någon integrering av jämställdhetsperspektivet sker i själva utbildningen - utöver i en obligatorisk forskarutbildningskurs - och inte heller på vilket sätt det säkerställs samt följs upp att doktoranderna faktiskt förvärvar kunskaper av relevans för jämställdhetsperspektivet. Uppföljningen med avseende på jämställdhets-perspektivet är således ett utvecklingsområde.

Sammantaget bedöms likväl jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.