Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövade erfarenheten är inte välmotiverad och adekvat.

Bedömargruppen menar att den allmänna studieplanen saknar en tydlig beskrivning av forskarutbildningsämnet data- och informationsvetenskap, närmare bestämt av relationen mellan datavetenskap och informationsvetenskap. Forskarutbildningen är uppdelad i tre ämnen: datavetenskap, informatik och medieteknik. Benämningarna i det första avsnittet av den engelskspråkiga allmänna studieplanen på de tre ingående ämnena är emellertid "Computer and Information Science" (det vill säga namnet på hela forskarutbildningsämnet), "informatics" och "media technologies". I ett tidigare, inledande stycke i den allmänna studieplanen benämns de tre ämnena i stället "computer science, information science and informatics, and media technologies". Således grupperas delområdet "information science" ibland tillsammans med "computer science" och ibland med "informatics". I självvärderingens beskrivning av de tre ingående ämnena inkluderas däremot inte begreppet "information science" i något av dem. Uppdelningen mellan de tre ingående ämnena och deras relation till det övergripande forskarutbildningsämnet är således inte konsekvent beskriven. Det borde vara entydigt vad som gäller eftersom det har direkt bäring på ämnesdefinitionerna. Formellt saknas det en ämnesbeskrivning av det ingående ämnet datavetenskap i den allmänna studieplanen, vilket skulle kunna komma sig av att benämningen "computer science" på det aktuella stället i den allmänna studieplanen genom slarv kommit att ersättas av benämningen på hela forskarutbildningsämnet. De mycket likartade beskrivningarna av ämnet datavetenskap i självvärderingen respektive av "Computer and Information Science" på det aktuella stället i den allmänna studieplanen tyder på det. De tre ämnenas relation till informationsvetenskap är som nämnts dock inte heller tydligt beskriven. Ämnesbeskrivningen är sammanfattningsvis inte komplett och framför allt inte konsekvent. Därmed är forskarutbildningsämnets koppling till den vetenskapliga grunden inte tillräckligt tydlig.

Det framgår i självvärderingen att det finns rutiner och processer för hur forskarutbildningen ska ses över och bedömargruppen rekommenderar att ämnets definition kommer att utgöra ett inslag i denna översyn.

De tre ämnena datavetenskap, informatik och medieteknik motsvaras organisatoriskt av tre respektive institutioner inom fakulteten för teknik. Varje institution har en prefekt och en ämnesansvarig, vilken i samtliga fall är en professor. (Från 1 mars 2018 är dock institutionerna för datavetenskap respektive medieteknik sammanslagna till en institution: institutionen för datavetenskap och medieteknik.) En stark samverkan med näringslivet ger en tydlig anknytning till industriell praxis, varför forskar-utbildningsämnets koppling till beprövad erfarenhet framstår som god.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Var och en av de åtta forskargrupperna inom forskarutbildningsämnet leds av en professor. I hela forskningsmiljön ingår totalt sju professorer, en professor emeritus och av ett adekvat antal stödjande personal: 36 seniora forskare och 10 post doc. Cirka hälften av handledargruppen har utländsk bakgrund. Bedömarna menar att handläggarnas sammantagna kompetens i förhållande till utbildningen generellt sett förefaller vara adekvat. För datavetenskap verkar det dock finnas ett behov av fler seniora professorer eller docenter. Av självvärderingen framgår att detta behov ser ut att fyllas inom kort genom att flera docenter kommer att utses.

I självvärderingen framkommer att docenter och lektorer är garanterade 20 procents fakultets-finansierad kompetensutveckling, utöver externfinansierade anslag. Motsvarande siffra för professorer är 25 procent. Bedömarna menar att detta åtagande från fakultetens sida är positivt. Detta ger forskare goda förutsättningar att hålla sig uppdaterade avseende trender och ny forskning. Professorer och docenter är garanterade ett resebidrag på mellan 20 000 och 50 000 kronor för att täcka kostnader bland annat i samband med konferenser.

Fakulteten garanterar handledare fem procents handledning av en doktorand och åtta procents om handledaren har två doktorander. Bedömarna menar att garantinivåerna kan uppfattas som något låga, men samtidigt ses det som positivt att lärosätet har en rak och tydlig modell och att det faktiskt ges garantier för handledning. Detta sammantaget med kompetensutvecklingstiden borgar för att det finns tillräckliga resurser för handledning. Sammantaget finns det goda möjligheter till handledning och fördelningen mellan antalet doktorander och formella handledare är väl avvägd. Kompetensen hos handledarna i förhållande till utbildningen är också tillfredsställande.

Bedömargruppen menar att kopplingarna till det omgivande samhället förefaller fungerar bra vid institutionerna. Medarbetarna i de åtta forskargrupperna har omfattande kontakter med näringslivet i olika externfinansierade samarbetsprojekt. På det sättet kan handledarna följa utvecklingen i omvärlden och vidarebefordra kunskap om aktuella trender inom datavetenskap till doktoranderna. Forskargrupperna är mycket inriktade på ICT-industrin (Information Communication and Technology).

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet I utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att förtydliga sin strategi när det gäller rekrytering av senior personal.

Det är inte ovanligt med handledarbyten och det finns en formell process för att hantera dessa. Ofta sker de till följd av att doktoranden byter inriktning på avhandlingsarbetet eller av att en biträdande handledare uppfyller behörighetskraven för huvudhandledarskap och då även övertar huvudhandledarrollen.

Forskarutbildningsrådet (FUR) utvärderar forskares och forskargruppers arbeten årligen. Därutöver genomförs en extern utvärdering av forskare och forskargruppen vart tredje år.

På fakultetsnivå ges en återkommande doktorandbarometer till samtliga doktorander vid lärosätet. Den senaste barometern som genomfördes 2016 visade att doktoranderna inom datavetenskap uppskattar handledarnas kompetens. Särskilt uppskattas karriärplaneringssamtalen med handledarna.

Alla handledare är aktiva forskare. Medel till såväl intern som extern forskning är kopplade till kvaliteten på forskningen och detta blir härigenom en kvalitetssäkring och ett naturligt incitament för forskarna att hålla en hög nivå på sin forskning.

Bedömarna noterar att rekryteringen av senior personal, inte minst hur den görs strategiskt, inte är helt tydlig. Strategin för bibehållandet och/eller utökandet av personalens sammantagna ämnes-kompetens skulle kunna vara något mer utvecklad.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Inom de åtta forskargrupperna finns det sju professorer, en professor emeritus och ett adekvat antal stödjande personal: 36 seniora forskare och 10 post doc. Cirka hälften av handledargruppen har utländsk bakgrund. En majoritet, fem sjättedelar, av handledarna är män. Inom medieteknik finns det inte någon kvinnlig handledare, inom datavenskap är endast tio procent av handledarna kvinnor medan informatik har en balans i antalet män och kvinnor.

I självvärderingen framkommer att miljön har 30 doktorander vilket gör den till en av de största doktorandutbildningarna vid Linnéuniversitetet. Doktoranderna är knutna till någon av de tre institutionerna: informatik, datavetenskap eller medieteknik. Det är också inom någon av dessa tre institutioner som doktoranden genomför sin institutionstjänstgöring. Doktorandgruppen är en heterogen grupp med en spridning i åldrarna och med olika anställningsformer. Antalet doktorander har vuxit kraftigt under senare år men den sneda könsfördelningen är tämligen konstant: cirka två tredjedelar är män. Könsfördelningen är något jämnare inom informatik men betydligt ojämnare vad gäller datavetenskap. Enligt självvärderingen upplevs denna snedfördelning som en utmaning av lärosätet som under lång tid har tillämpat positiv särbehandling till kvinnors fördel givet att kvalifikationerna varit desamma. Lärosätet försöker kompensera obalanserna genom att låta doktoranderna komma i kontakt med doktorander inom andra miljöer där det omvända förhållandet råder när det gäller könsbalansen. Majoriteten av doktoranderna har en icke-svensk bakgrund. Undervisningen sker på engelska. Varje doktorand har av en huvudhandledare, en till två biträdande handledare, och en examinator. Gruppen utses tidigt i samband med att doktoranden påbörjar sina studier vilket bedömargruppen ser som positivt.

Linnéuniversitetet är uppdelat på flera campus vilket innebär utmaningar med avseende på kontakter mellan handledare och doktorander. Bedömarna noterar att närmare hälften av alla doktorander inte befinner sig på samma campus som handledaren. Doktoranderna kan också ha handledare som är anställda vid andra lärosäten. Självvärderingen visar hur lärosätet på olika sätt arbetar med detta. Handledarens kontakt och tillsyn över doktoranden sker bland annat genom personliga möten men ofta också genom möten på distans via exempelvis Skype och Adobe Connect. Det är bedömarnas uppfattning att lärosätet hanterar dessa situationer på ett tillfredsställande sätt.

Lärosätet arbetar på olika sätt med att vidga doktorandernas forskarutbildningsmiljö, för att öka doktorandernas kontaktytor och för att möjliggöra möten med fler forskare. Ett exempel är samarbetet med den nationella forskarskolan i datavetenskap som finns sedan 2002, CUGS (National Graduate School in Computer Science) som är ett samarbete med bland andra Linköpings universitet. Genom CUGS får doktoranderna ta del av ett större kursutbud än om de vore hänvisade till enbart Linné-universitetet. Samarbetet innebär också att Linnéuniversitetet erbjuder sina kurser till CUGS. Inom mediateknik har doktorander deltagit i EU-nätverk och forskarskolor, till exempel Kaleidoscope. På liknande sätt deltar doktoranderna i den nationella forskarskolan MIT (Management and IT), både genom att ta del av kursutbudet men också genom workshoppar. Som exempel på starka kopplingar till andra organisationer nämns forskarskolornas anknytning till branchorganisationen Swedsoft, samt till universitet i Tyskland, Australien och Belgien. Även sommarskolor är ett vanligt forum för doktoranderna. Lärosätet undersöker nu möjligheterna till att genomföra en dubbel examen på forskarutbildningsnivå med ett utländskt lärosäte, vilket bedömarna menar blir intressant att följa. Sammantaget menar bedömargruppen att det finns goda och väletablerade samarbeten med andra lärosäten som gynnar forskarutbildningen vid Linnéuniversitetet.

Bedömargruppens intryck är också att industrikontakterna är goda med flera starka och ledande företag. En stor del av forskningen inom forskarutbildningen sker i nära samarbete med näringslivet. Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att såväl akademisk som industriell, nationell som internationell samverkan, verkar vara väl utvecklad.

Det finns goda erfarenheter av att handledargrupper kan bestå av professorer verksamma vid utländska lärosäten. Bedömargruppen menar att det är föredömligt och bör lyftas fram som goda exempel för forskarutbildningen i Sverige i allmänhet. Gästforskare ger bland annat så kallade "block courses" (blockkurser, valfria kärnmoduler). Utländska professorer är dock inte alltid vana vid svenska traditioner av forskarutbildningskurser.

Bedömarna menar att det är intressant att forskare vid Linnéuniversitetet kan tillhöra flera forskar-grupper. Speciellt seniora forskare deltar mer aktivt i flera forskningsgruppers möten, vilket ger bredare diskussioner och perspektiv. I Sverige är detta ganska ovanligt, medan det är betydligt mer vanligt internationellt. Detta är berömvärt eftersom det stimulerar till ökad breddförståelse även hos doktorander som tillhör endast en grupp.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Varje doktorand omges av en handledargrupp som består av huvudhandledare, en eller två bihandledare och en examinator. Hur ofta gruppen träffar doktoranden beror till stor del på var i utbildningen doktoranden befinner sig. När doktoranden har kommit så långt att han eller hon har börjat skriva sin avhandling kan möten ske flera gånger i veckan.

Reglerna för kvalitetssäkringen av avhandlingen är gemensamma för lärosätet och framgår av policydokumentet Local regulations for education at third-cycle level. För att en avhandling ska kunna gå till disputation måste doktoranden ha klarat av merparten av de formella kraven i forskar-utbildningen som de beskrivs i den allmänna studieplanen. De avhandlingar som går till disputation måste först delvis ha publicerats i någon eller några vetenskapliga tidskrifter och diskuterats på några konferenser. Det är examinatorn som ger det formella godkännandet till att en avhandling ska kunna gå vidare till slutseminariet som leds av en extern eller intern opponent och som inte är samma person som examinatorn eller en del av handledargruppen. En grupp bestående av examinatorn, handledargruppen och opponenten lämnar en rekommendation om huruvida avhandlingen kan gå vidare till disputation. Därefter krävs ett formellt beslut av forskarutbildningsrådet.

Det tidigare nämnda policydokumentet innehåller också regler för rekrytering och finansiering av doktorander. Andra regler och administrativa processer återfinns på fakultetsnivå bland annat i dokumentet Handläggningsprocesser för utbildning på forskarnivå. Forskarutbildningsrådet utvärderar forskning utförd av forskare och forskargrupper årligen. Vart tredje år sker också en extern utvärdering av forskningen vid lärosätet. Alla handledare är aktiva forskare. Medel till såväl intern som extern forskning är kopplade till kvaliteten på forskningen och detta blir härigenom en kvalitetssäkring och ett naturligt incitament för forskarna att hålla en hög nivå på sin forskning

En lärosätesgemensam doktorandbarometer skickas vart tredje år till doktoranderna vid hela universitetet. Den senaste doktorandbarometern som genomfördes 2016 hade en 50-procentig svarsfrekvens vad gäller doktoranderna inom data- och informationsvetenskap. Enligt själv-värderingen visade den att doktoranderna inom forskarutbildningsämnet i vissa avseenden är betydligt mer nöjda än andra doktorander vid lärosätet. Detta gäller särskilt i förhållande till handledarna och handledarprocessen. Särskilt uppskattas handledarnas engagemang och kompetens samt karriärplaneringssamtalen med handledarna.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet framstår som välmotiverad och adekvat. De tre ingående ämnena datavetenskap, informatik och medieteknik är såväl teoretiskt som metodologiskt väl definierade, forskningen inom de aktuella institutionerna bedrivs ofta i nära samverkan med näringslivet.

Bedömargruppen vill framhålla ett par goda exempel: fakulteten garanterar handledare fem procents handledning av en doktorand och åtta procents om handledaren har två doktorander. Dessa garantinivåer kan uppfattas som något låga, men samtidigt ser bedömargruppen det som positivt att lärosätet har en rak och tydlig modell och att det faktiskt ges garantier för handledning. Institutionerna har goda erfarenheter av att låta professorer verksamma vid utländska lärosäten ingå i handledar-grupper, vilket utgör ett gott exempel på samverkan med andra lärosäten.

Bedömargruppens intryck är att också industrikontakterna är goda med flera starka och ledande företag. En stor del av forskningen inom forskarutbildningen sker i nära samarbete med näringslivet. I forskarutbildningsmiljön omges den enskilde doktoranden av en huvudhandledare, en till två biträdande handledare och en examinator. Denna grupp utses tidigt i samband med att doktoranden påbörjar sina studier, vilket bedömargruppen ser som positivt.