Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Eftersom bedömarna finner ämnesbeteckningen "Religionshistoria med inriktning mot islamologi" mer ovanlig hade bedömarna därför önskat en mer detaljerad redogörelse från Lunds universitet för vad denna beteckning innebär, innehållsmässigt såväl som metodiskt. Den religionshistoriska ramen för studiet är något otydlig, och de grundläggande kunskaper och färdigheter inom islamologi studiet ska garantera är inte tillräckligt beskrivna. Bedömargruppen anser därför att det finns utrymme för utveckling i fråga om preciseringen av breddinnehållet i forskarutbildningen i islamologi. Intrycket är att utbildningsupplägget är i stor mån individualistiskt och eklektiskt och att det behöver en tydligare kärna. Bedömargruppen finner det således svårt att skapa sig en fullständig bild över ämnets bredd som forskarutbildning. Vid intervjuerna framkom dock ett betryggande intryck av att handledarna såg till att doktoranderna fick den nödvändiga bredden genom kursvalet, men bedömargruppen ser ett behov av att de breddkrav som ställs inom utbildningen i högre grad formaliseras och specificeras i kursplanen. Som den enda specialiserade utbildningen i islamologi i Sverige har utbildningen också ett nationellt ansvar, som kunde artikuleras tydligare.

Enligt bedömargruppens uppfattning är forskarutbildningen i islamologi relativt liten, med minimumbemanning och få doktorander. Samtidigt finner bedömarna personalen vara kvalificerad, om än med något ensidiga primärkvalifikationer. Det samlade undervisningsutbudet är dock rikt och handledarkompetens bred vid Lunds universitet, något som institutionen också utnyttjar. Enligt självvärderingen har alla handledare genomgått en grundläggande handledarutbildning och kompetensen stärks genom handledarkollegiet som träffas två gånger per termin. Kompetensutveckling inom ämnet är dock enligt lärosätet varje enskild forskares individuella ansvar.

Det framgår för bedömarna att handledarna är aktiva forskare på internationell nivå med godo nationella och internationella nätverk, som även kommer doktoranderna till gagn. Bedömargruppen får den positiva uppfattningen att reflexivitet och samhällsansvar är en integrerad del av utbildningen, och kan sammantaget konstatera att aspektområdet miljö, resurser och område bedöms som tillfredsställande.

Det samma gäller aspektområdet utformning, genomförande och resultat, som likaså sammantaget bedöms som tillfredsställande. Den allmänna studieplanen anger även ramar för utbildningens utformning och söker en balans mellan bredd och specialisering. En styrka är enligt bedömarna ändå att doktoranderna i självvärderingen påstås inkluderas i utarbetandet av litteraturlistorna. Ett utvecklingsområde för lärosätet skulle dock vara att även detta kunde systematiseras på ett allmänt plan i form av kursmål. Bedömarna uppfattar att dels handledning och den individuella studieplanen, samt dels arbetet inom seminarier, föredrag och konferenser får avgörande betydelse för utbildningens innehåll, och för dess progression och kvalitetsutveckling.

I självvärderingen redogörs enligt bedömargruppen på ett trovärdigt sätt för en del av de utmaningar som är förenade med forskarutbildning och som relaterar till antagning, finansiering och genomströmning. Som exempel på åtgärder som vidtagits påpekar lärosätet på den positiva utvecklingen på genomströmningen. Bedömargruppen noterar också genom intervjuerna med lärosätesrepresentanter att ett internationellt inslag som relativt framträdande i utbildningen. För övrigt utgör de individuella studieplanerna ett centralt verktyg i forskarutbildningens kvalitetssäkring och utveckling. Den ansvariga för forskarutbildningen beskrivs i självvärderingen hålla regelbundna utvecklingssamtal med doktoranderna där problem kan lyftas och åtgärdas. Det framgår att lärosätet försöker skapa en fördel av "den lilla miljön som har tillåtit det personliga mötet och byggt förtroendet mellan doktorand och handledare", och att det har varit viktig resurs. Däremot framkom vid intervjuerna med lärosätet att ett mer omfattande kvalitetsutvecklingssystem på fakultets- eller lärosätesnivå ytterligare garanterar att andra relevanta delar beaktas, vilket välkomnas av bedömargruppen.

Lärosätet skriver i självvärderingen att doktoranderna regelbundet förväntas lägga fram sin forskning i flera vetenskapliga sammanhang, såsom vid seminarier och konferenser, både lokalt och internationellt. Doktorandernas anges ha möjlighet att själva utforma litteraturlistor för kurser, vilket bedömargruppen betraktar som ett intressant och värdefullt inslag i utbildningen som tjänar flera syften. Överlag betonas i självvärderingen olika former av kontinuerliga, kritiska diskussioner och dialoger inom forskarutbildningen. Den befintliga utbildningen håller enligt bedömarnas intryck grundläggande hög kvalitet. Ett utvecklingsområde är dock att studieplanernas fungerande implementering fortsättningsvis bör säkerställas eftersom de intar en central roll vid ämnet för frågor om att garantera bredd och djup, för integrering av specifika element, och för progression. Eftersom doktorandernas konferenspresentationer endast i begränsad omfattning verkar dokumenteras i de bifogade individuella studieplanerna vill bedömargruppen också peka på detta som ett utvecklingsområde.

Ett annat område där bedömargruppen funnit det klart önskvärt med ytterligare utveckling är arbetslivsperspektivet, där hänsyn till den eventuella arbetsmarknaden utanför de akademiska karriärvägarna inte anses ha inarbetats i utbildningen i tillräcklig utsträckning. Doktoranders perspektiv anses av bedömargruppen att vara väl beaktade. Jämställdhetsperspektivet bedöms delvis vara integrerat i utbildningens utformning och genomförande, men inte minst en systematisk uppföljning av detta utvecklingsarbete utgör ett tydligt utvecklingsområde. Bedömargruppen konstaterar att det överlag finns mekanismer för uppföljning och återkoppling, men även dessa avser i högre grad det individuella planet än ingår i ett långsiktigt kvalitetsförbättringsarbete vid institutionen. Överlag anser dock bedömargruppen att forskarutbildningen i Religionshistoria vid Lunds universitet som helhet karaktäriseras av hög kvalitet.