Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Religionshistoria med inriktningen islamologi har hittills företrädesvis producerat flest verksamma forskare för arbete inom akademin, och detta anses således vara den vanligaste karriärvägen för de disputerade i miljön vid Lunds universitet. Förutom akademiskt arbete nämns dock i självvärderingen även myndigheter och näringsliv som tänkbara avnämare för disputerade.

Avsaknaden av en alumniverksamhet motiveras i självvärderingen med att ämnesfältet i Sverige fortfarande är litet, men att de flesta känner till verksamma forskare som kan kontaktas inom ämnesområdet. Framtida karriärvägar diskuteras vid handledningssamtal där lämpliga kurser kan väljas i "relation till framtida anställbarhet" som lärosätet skriver i självvärderingen. Handledare inom utbildningen erbjuder även doktoranderna nätverk av både internationella och nationella kontakter att knyta sig till, vilket också sker enligt självvärderingen.

Det finns möjlighet för doktorander att gå två högskolepedagogiska kurser, varav en grundläggande kurs och en fortsättningskurs och där den grundläggande är nödvändig om doktoranderna ska undervisa. Dessutom erbjuds doktorander även en läskurs i religionsdidaktik. Doktorander erbjuds att undervisa på olika kurser i den mån det är möjligt men det framstår för bedömargruppen som denna möjlighet inte ges till alla, vilket därför betraktas som ett utvecklingsområde när det gäller doktorandernas meritering för ett framtida yrkesliv.

I självvärderingen nämns att forskare inom religionshistoria med inriktning mot islamologi har en tradition av att vara aktiva i media och att även doktorander efterfrågas, varvid de på det sättet erhåller viss medieträning. Samtliga aktiva doktorander tar del i diskussionen kring den så kallade tredje uppgiften.

Vid Lunds universitet finns centralt placerade arbetslivskoordinatorer tillgängliga för doktorander i religionshistoria med inriktning mot islamologi, vilket stärker ett arbetslivsperspektiv. Det framgår emellertid inte i vad mån doktorander tar del av aktiviteter anordnade av dessa centralt placerade koordinatorer eller huruvida dessa följs upp vid karriärplanering.

Utbildningens utformning och genomförande följs inte systematisk upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Enligt bedömarnas uppfattning verkar inte några systematiska kontakter för information och karriärplanering finnas. Inte heller förefaller någon dialog föras kring ett ömsesidigt kunskapsutbyte mellan forskare/doktorander och myndigheter eller andra intressenter för utbildningen. Samverkan och återkoppling från avnämare synes således vara svag. I självvärderingen betonas att doktoranderna uppmuntras av handledare till att delta i sammanhang även utanför forskarvärlden, vilket bedömargruppen ser som positivt men systematiken vad gäller sådana aktiviteter identifieras som ett utvecklingsområde. Religionshistoria med inriktning mot islamologi arbetar inte heller ännu systematiskt med alumnverksamhet, men i självvärderingen nämns att tidigare doktorander finns tillgängliga på sändlistor.

Utbildningen bedöms således som användbar både inom och utom akademin. Dock är det i första hand inom akademin som en vidare karriär i första hand planeras, enligt både självvärdering och intervju. Ett systematiskt arbete för att informera om och planera för ett kommande arbetsliv även utanför akademin är således relativt svagt inarbetat i institutionens forskarutbildningsmiljö och här ser bedömargruppen utvecklingsområden. Planering, återkoppling och dialog med omgivande samhälle synes ske framför allt genom handledares individuella aktiviteter gentemot doktoranderna. Här skulle religionshistoria med inriktning mot islamologi som miljö kunna planera för att mer systematisk arbeta in ett arbetslivsperspektiv genom alumniverksamhet och en tydligare karriärplanering för doktorandernas kommande arbetsliv även utanför akademin.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.