Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Lärosätet framhåller i sin självvärdering att det finns en lång tradition av att arbeta med genus och jämställdhet inom ämnet. Vidare hävdar lärosätet att en kontinuerlig vetenskaplig analys kring bland annat makt och genus stärker doktorandernas och forskarnas medvetenhet om jämställdhetsfrågors relevans. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet betonar det medvetna arbetet för att skapa en seminariekultur som aktivt ger utrymme och röst till alla.

Centrum för teologi- och religionsvetenskap som grupp uppfattas av bedömargruppen som könsmässigt homogen. Forskarutbildningsämnet religionshistoria med inriktning islamologi har en kvinnlig doktorand som uppbär lön. I självvärderingen framkommer även att miljön historiskt dominerats av män, med elva män och fyra kvinnor som tidigare disputerat. Bedömarna uppfattar dock under intervjuerna en genusmedvetenhet och lärosätet beskriver en strävan att skapa en inkluderande möteskultur. Två av doktoranderna (en man och en kvinna) har fokus på genus i sina avhandlingsprojekt.

Vid en intervju nämns ett samtalsforum för mastersstudenter (den så kallade mastersträffen), som drivs av den kvinnliga professorn i religionshistoria där potentiella forskningstalanger uppmuntras att söka sig vidare studier på forskarnivå. Lärosätet hävdar att detta bidragit till en förbättrad könsbalans hos de sökande till forskarutbildningen. Ledningen beskriver ett proaktivt förhållningssätt med en medvetenhet kring mångfald, vilken exempelvis avspeglas i form av rekrytering av doktorander med olika bakgrund.

I självvärderingen nämns att biträdande prefekt med ansvar för forskarutbildningsfrågor har tagit initiativ till en gemensam dag under hösten 2017 med institutionen för genusvetenskap. Vid intervjun framkom att nätverket berikas av de kvinnliga akademiker inom Religionshistoria samt Centrum för mellanösternstudier i Lund som institutionen aktivt samverkar med.

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet. Resultaten av uppföljning omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Rörande den systematiska uppföljningen hänvisar lärosätet i självvärderingen liksom tidigare till det årliga utvecklingssamtalet med den forskarutbildningsansvarige, vilket beskrivs som en "känd kanal" för att uttrycka kritik mot handledningen. Det framgår dock inte om jämställdhetsfrågor lyfts inom dessa samtal. Den forskarutbildningsansvarige återkopplar till handledarkollegiet alternativt till medarbetare och ledningen, om oegentligheter framkommer. Bedömargruppen uppfattar vidare att det finns en strävan att beakta jämställdhet inom forskarutbildningen redan från mastersnivå så till vida att jämställdhet beaktas i samband med antagning, samt under själva doktorandperioden. Det framgår dock inte för bedömarna hur en systematik uppföljning sker, vilket därför identifieras som ett tydligt utvecklingsområde för lärosätet.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.