Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling

Aspektområdet uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Utifrån bedömarnas tolkning av självvärderingen och intervjuerna verkar den viktigaste mekanismen för uppföljning, åtgärd och återkoppling ligga hos biträdande prefekt med ansvar för forskarutbildningsfrågor. Denna person har årliga medarbetarsamtal/utvecklingssamtal med varje doktorand och har möten med handledarkollegiet två gånger per termin. På så sätt, anser lärosätet, fångas eventuella brister i handledningen upp, och återkoppling ges vid behov till dem det berör. Bedömargruppen anser att detta är viktigt för handledarnas möjlighet till kompetensutveckling i handledarrollen, för den enskilda doktorandens genomförande av utbildningen, för doktorandens karriärplanering (arbetslivsperspektivet), för tillvaratagandet av doktorandens intressen (doktorandperspektivet) samt även i vissa fall för jämställdhetsperspektivet. Den forskarutbildningsansvarige återkopplar såväl till den enskilda handledaren och doktoranden som till handledarkollegiet som helhet när det faller sig naturligt.

Bedömargruppen får inte heller intrycket att institutionen arbetar systematiskt med att säkerställa handledarkompetensen utöver grundläggande utbildning, till exempel genom medarbetarsamtal, halvtidsutvärderingar eller doktorandenkäter. Således uppfattas detta som ett utvecklingsområde.

Bedömargruppens intryck är att återkoppling vad gäller doktorandernas måluppfyllelse främst genom slutseminariet, men ges även under pågående studier, genom seminarieinlägg, presentationer och konferenser. De forskarstuderandes utveckling följs upp genom de individuella studieplanerna. Karriärplanering uppges i självvärderingen vara ett ämne som togs upp på doktoranddagen 2016. I övrigt finns det också enligt självvärderingen en koordinator för etikprövning vid institutionen.

Emellertid frågar sig bedömargruppen om den forskarutbildningsansvariges verksamhet, vilken utan tvivel är helt avgörande, räcker för ett överordnat och långsiktigt kvalitetssäkringsarbete som beaktar alla aspekter av forskarutbildningen. I bedömningen ovan har bedömargruppen bland annat angett att studieplanens precisionsgrad, den allmänna uppföljningen av måluppfyllelsen och arbetslivsperspektivet är områden där behovet av en högre grad av systematik och av strategiskt arbete med kvalitetsutvecklingen föreligger. Det finns således utvecklingsmöjligheter beträffande dessa uppföljande inslag i forskarutbildningen.

Institutionen redogör för en del av de utmaningar inom forskautbildningen, vilket berör antagning, finansiering och genomströmning. Ämnet utgör en relativt liten enhet. En fördel med detta som beskrivs i självvärderingen är att det underlättar "det personliga mötet" mellan doktorand och handledare. Bedömargruppen välkomnar dock att mer omfattande kvalitetsutvärderande system på lärosätesnivå även beaktas.

Vad gäller kvalitetsutvecklande åtgärder hänvisar lärosätet i självvärderingen till vad som skrivits om Centrum för teologi och religionsvetenskaps arbete med uppföljning och kvalitetsarbete. Bedömargruppen hade välkomnat en mer explicit redogörelse för hur detta kommer institutionen till del på ett kvalitetsutvecklande sätt.