Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Bedömargruppens intryck är att de två forskarutbildningsämnena datavetenskap och programvaru-system borde kunna slås samman för att därigenom kunna effektivisera nyttjandet av befintliga resurser. Forskarutbildningsämnet relaterar dock till etablerade teorier, metoder och beprövad erfarenhet inom ämnet. Handledarnas kompetens är hög och det finns en samstämmighet mellan deras kompetens och doktorandernas inriktning. För att säkerställa kompetensen hos handledarna erbjuder fakulteten regelbundet ett antal kurser och workshops. Det finns även ett kompetens-utvecklingsprogram för yngre forskare. Forskargrupperna är något för små för att kunna utgöra en miljö med tillräcklig kritisk massa för doktorandernas utveckling. Inom forskningsmiljön bedrivs dock omfattande forskning av hög kvalitet och publiceringen är relativt omfattande, även om bedömargruppens uppfattning är att publiceringen i internationella tidskrifter borde öka.

En större bredd vad gäller metodinslaget i utbildningen vore lämpligt. Detta är ett utvecklingsområde. I övrigt bidrar olika forskarutbildningskurser, seminarier och andra inslag i utbildningen till att doktoranderna skaffar sig bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet överlag i tillräckligt hög utsträckning. Dock innehåller inte utbildningen några obligatoriska kurser och bedömarna rekommenderar lärosätet att inrätta sådana, inte minst med tanke på att flera av kurserna väljs av i princip samtliga doktorander. Utbildningen verkar inte kunna säkerställa att samtliga doktorander tillägnar sig förmågan att diskutera forskning och forskningsresultat med aktörer i universitetets omvärld, även om flertalet medverkar i samverkansprojekt inom exempelvis industrin. Det samma gäller förmågan att stödja andras lärande, då det inte är alla doktorander som väljer att undervisa studenter. Säkerställandet av att samtliga doktorander tillägnar sig förmågan att stödja andras lärande och att diskutera forskning med aktörer utanför akademin är därför att betrakta som ett utvecklingsområde. Det finns en forskarutbildningskurs om vetenskapligt skrivande och kommunikation av forskningsresultat, men inte heller den är obligatorisk. Forskarutbildningskursen Metod, teknik och innovation är betydelsefull bland annat för doktoranders förmåga att göra forskningsetiska bedömningar och bedömargruppen anser att detta är en sådan kurs som borde bli obligatorisk. Samtliga doktorander tränas inte desto mindre på olika sätt under utbildningens gång i intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet. Fastän vissa svagheter således har identifierats anser bedömargruppen att aspektområdet utformning, genomförande och resultat överlag är tillfredsställande.

Doktoranderna erbjuds kurser i entreprenörskap, vilket är positivt. De flesta doktorander deltar också i institutionens undervisning som assistenter, föreläsare och övningsledare. Det utgör en nyttig träning inför det kommande arbetslivet såväl inom som utanför akademin. Dock bör institutionen säkerställa att också doktorander som inte undervisar får motsvarande träning. Dessutom skulle ytterligare bredd i utbildningen vad gäller forskningsmetodik göra den än mer gångbar på arbetsmarknaden. Likväl innefattar utbildningen i stort den ämnesbredd och kvalitetsnivå som krävs för anställning som forskare inom eller utanför akademin. Utexaminerade doktorer får också relevanta anställningar i relativt hög grad.

Doktorander är representerade i olika beslutsorgan och kommittéer på lärosätesnivå och fakultetsnivå, men på institutionsnivå förefaller representationen i motsvarande organ vara relativt begränsad. Det anordnas inte heller några medarbetarsamtal med doktoranderna, vilket är att betrakta som ett utvecklingsområde. Doktoranderna har huvudsakligen anställning vid lärosätet eller hos annan arbetsgivare, vilket är positivt. Det finns också en formell process för byte av handledare. Doktoranderna har till synes goda möjligheter att på informell väg påverka såväl kursutbudet som kursernas innehåll, både när det gäller generiska kunskaper och ämneskunskaper.

Vid lärosätet är forskarutbildningsämnet mansdominerat, men institutionen gör en medveten satsning på rekrytering av gästforskare som är kvinnor och institutionen lyckas oftast hitta kvinnor som opponenter och som ledamöter i betygsnämnder. Institutionen arbetar också med olika projekt kopplade till grundutbildningen för att på sikt öka andelen kvinnor inom ämnet som helhet, vilket är positivt. Viss integrering av jämställdhetsperspektivet i utbildningens utformning, innehåll och genomförande sker i den högskolepedagogiska kurs som undervisande doktorander ska genomgå och som bland annat tar upp jämställdhetsfrågor. Flertalet doktorander undervisar på grundnivå, varför jämställdhetsperspektivet kan sägas vara i viss mån integrerat fastän alltså inte samtliga doktorander läser den högskolepedagogiska kursen. Vidare anordnas på lärosätesnivå seminarier om jämställdhet och fakulteten har ett gästforskarprogram med fokus på framstående kvinnliga forskare som institutionen framgångsrikt deltagit i. Ett av forskningsprojekten vid institutionen handlar om systemutveckling med sjuksköterskor i mobila vårdteam som användare och här sker således ett ömsesidigt utbyte mellan det mansdominerade ämnet datavetenskap och den kvinnodominerade vårdsektorn, vilket är intressant ur ett jämställdhetsperspektiv. Fastän det är en svaghet att det inte kan säkerställas att samtliga doktorander inte tillägnar sig ett jämställdhetsperspektiv - eftersom inte samtliga doktorander måste läsa den högskolepedagogiska kursen - anser bedömargruppen sammanfattningsvis att ett jämställdhetsperspektiv i viss utsträckning är integrerat i utbildningen.

Studierektor deltar i uppföljningsmöten med doktoranderna, där de har möjlighet att ge återkoppling på lärarnas kompetens. Det finns dock inte medarbetarsamtal med doktoranderna, vilket är ett utvecklingsområde. Studierektorerna inom fakulteten träffas vid regelbundna workshops som behandlar viktiga frågor kring forskarutbildningen. Det finns också en formaliserad process för säkerställande av kvaliteten på de avhandlingar som går till disputation, även om denna inte innefattar externa granskare. Sådan extern granskning ser bedömargruppen som ett utvecklings-område. Bedömargruppen rekommenderar att uppföljning av forskarutbildningsmiljön som helhet sker med större regelbundenhet än de lärosätesövergripande uppföljningar som skett med ett antal års mellanrum, då forskningsmiljön har utvärderats. Den individuella studieplanen uppdateras en gång om året och diskuteras vid det årliga studieplanssamtalet där studierektorn för forskarutbildningen deltar. Det anges dock inte i den individuella studieplanen huruvida doktoranden ligger i linje med eller efter sin plan. Inte heller ger den individuella studieplanen möjlighet till att beskriva avvikelser och åtgärder, varför bedömarna rekommenderar lärosätet att göra en översyn av studieplanerna. Kontinuerlig återkoppling från industrin inhämtas på olika sätt och institutionen har god kontakt med alumner. Dock beskrivs inte i underlagen några åtgärder som genomförts baserade på den återkoppling som sker. Doktorandbarometrar och alumnenkäter genomförs på lärosätesnivå. I samband med den årliga revideringen av den individuella studieplanen kan doktoranden ge återkoppling på forskarutbildningen, men doktorandens forskningsprojekt planeras i samråd med handledaren fortlöpande under forskarutbildningens gång. Uppföljning av den individuella doktorandens aktiviteter sker således kontinuerligt inom ramen för handledningstillfällena. Återkoppling från doktoranderna som grupp samlas huvudsakligen in genom uppföljningsmöten med studierektor och i andra mer informella fora. Prefekt och studierektor för forskarutbildningen ansvarar för att fakultetens riktlinjer vad gäller jämställdhet följs. Lärosätet beskriver dock inte någon process för uppföljning av hur jämställdhetsperspektiv integreras i utbildningens utformning och genomförande. Uppföljning med avseende på jämställdhetsperspektivets integrering i utbildningen är således ett utvecklingsområde.