Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Forskarutbildningsämnets avgränsning framgår av lärosätets profilering inom distribuerade och intelligenta system, system- och programvaruutveckling, modellering samt simulering och visualisering. I den allmänna studieplanen och i självvärderingen framstår avgränsningen både avseende vetenskaplig grund och avseende beprövad erfarenhet som välmotiverad och adekvat. Förhållandet mellan antalet möjliga handledare och antalet doktorander framstår som likaledes adekvat. Det är uppenbart att forskarutbildningsmiljön befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede och det bör vidtas satsningar i syfte att få miljön att växa och att uppnå en kritisk massa. Forskningen med dess olika profiler upprätthåller till synes en hög kvalitet och det finns väl utvecklade nationella och internationella nätverk vilka även kommer doktoranderna till del.

Eftersom forskarutbildningen i datavetenskap är relativt nyinrättad och mycket få doktorander hittills har disputerat, är utbildningens resultat i termer av utexaminerade doktorers kunskapsnivå med mera inte möjliga att på ett övertygande sätt belägga. Utformningen och innehållet överlag i forskar-utbildningen ger likväl bedömargruppen ett intryck av att utexaminerade doktorer torde kunna uppvisa en bred kunskap och förståelse för datavetenskap. Bedömargruppen rekommenderar inte desto mindre lärosätet att göra vissa av de befintliga kurserna obligatoriska i den allmänna studieplanen, samt att inrätta fler kurser för att ytterligare förstärka såväl djup som bredd specifikt inom forskarutbildningsämnet. Genom konferensbidrag, tidskriftsartiklar, seminarier, presentationer i mer populärvetenskapliga sammanhang och egen undervisning inför vilken doktoranden måste genomgå en högskolepedagogisk kurs säkerställs sammantaget måluppfyllelse vad gäller kunskapsformen färdighet och förmåga. Vetenskaplig redlighet och intellektuell självständighet ingår som betydelsefulla inslag i forskarutbildningskurser. Detta att doktoranderna tillbringar delar av sin utbildning på andra lärosäten utan sin handledare stärker ytterligare doktoranden i sin intellektuella självständighet.

Utbildningen och de ingående forskarutbildningskurserna ger förutsättningar för att doktoranderna får en god förberedelse för det kommande arbetslivet. Inte minst bidrar möjligheten att delta i undervisningen på grundnivå och avancerad nivå till gynnsamma förutsättningar för doktoranderna att få anställning efter disputation. Det finns en universitetsgemensam alumnverksamhet, vilken torde kunna utvecklas och komma till nytta i högre utsträckning för doktoranderna i datavetenskap.

Det finns väl utvecklade rutiner och möjligheter för doktorander att ge återkoppling på olika aspekter av forskarutbildningen. En doktorandhandbok delas ut i början av utbildningen och där finns all viktig information om forskarutbildningen inklusive regler för eventuellt handledarbyte. Doktoranderna är representerade i olika beslutsfattande råd och kommittéer där bland annat kursplaners utförande fastställs. I underlaget ges också exempel på hur doktoranders synpunkter har hörsammats i samband med planering av forskarutbildningen.

I dagsläget är det fler män än kvinnor såväl bland doktorander som bland handledare inom forskarutbildningen i datavetenskap. Samtliga doktorander erbjuds en särskild högskolegemensam introduktionskurs till forskarstudierna, där bland annat jämställdhetsperspektiv diskuteras i seminarieform. Inom forskarutbildningsämnet ska kursinnehåll och litteratur spegla ett jämställt förhållande mellan män och kvinnor. Högskolegemensamma forskarutbildningskurser som till exempel Feminist Theories on Science and Knowledge syftar vidare till doktoranders utvecklande av generiska färdigheter, varav bland annat insikter beträffande jämställdhetsfrågor är betydelsefulla.

Det finns vid lärosätet ett uppföljningssystem på olika nivåer. Ett handledarkollegium på fakultetsnivå, en forsknings- och forskarutbildningsnämnd på fakultetsnivå och ett forskarutbildningsutskott på lärosätesnivå utgör viktiga instanser i detta uppföljningssystem. Den uppföljning som genomförs via det universitetsgemensamma forskarutbildningsutskottet har som en ständigt återkommande punkt forskarutbildningsmiljöernas utveckling är en ständigt återkommande punkt. Forskarutbildningen följs även upp i medarbetarsamtal, både med handledare och doktorander. Uppföljningen av måluppfyllelse på individuell nivå genom revidering av den individuella studieplanen fungerar till synes väl. Bedömargruppen saknar emellertid rutiner för förhandsgranskning av avhandlingar i kvalitetssäkringssyfte som till exempel slutseminarier före disputationen, vilka alltså inte förefaller äga rum. Systematiken i uppföljningen och återkopplingen vad gäller arbetslivets perspektiv kommer säkerligen att etableras allteftersom nya doktorander genomför hela forskarutbildningen. I dagsläget är dock sådan uppföljning att betrakta som ett utvecklingsområde och bland annat kontakterna med näringslivet skulle behöva systematiseras och formaliseras ytterligare. Doktorandinflytandet följs systematiskt upp företrädesvis i samband med de årliga möten som studierektor bjuder in till, då varken handledarna eller någon annan personal förutom studierektor deltar. Kursvärderingar, medarbetarsamtal och årlig uppföljning i samband med årsredovisningen utgör instrument för uppföljning av bland annat jämställdhet. Systematiska uppföljning för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställhet framstår emellertid som ett utvecklingsområde.