Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Doktoranderna får en särskild doktorandhandbok i början av sin utbildning. I den finns all information om forskarstudierna samlad, inklusive rutinerna för handledarbyte.

Doktoranderna ansvarar för processen att uppdatera och följa upp åtgärder som är dokumenterade i den individuella studieplanen.

Självvärderingen ger exempel på hur doktoranderna är involverade i beslutsfattande på flera nivåer och på flera sätt, till exempel i styrelser och kommittéer som bland annat godkänner kursplaner. I några av de individuella studieplanerna kan bedömargruppen utläsa att doktoranden har varit aktiv i olika beslutsfattande organ. En utmaning som lärosätet identifierar och som framkommer i självvärderingen är att de flesta doktoranderna inom datavetenskap inte är svensktalande. Samtidigt är myndighetsspråket svenska vilket innebär att till exempel protokoll skrivs på svenska.

Samtliga doktorander är anställda vid lärosätet och därmed gäller samma villkor för dem som för andra anställda. Prefekten har därmed också årliga medarbetarsamtal där doktoranderna ges möjligheter att ge synpunkter vad gäller förbättringar av forskarutbildningen.

En arbetsgrupp som består av doktorander har tillsatts i syfte att samla in förslag på hur forskarutbildningen i datavetenskap kan förbättras. Några av förslagen som finns citerade i självvärderingen visar att doktoranderna tar aktiv del i detta. I självvärderingen framkommer också att en senior doktorand kommer att ingå i institutionens rekryteringskommitté.

Genom representationen ges doktoranderna möjligheter till inflytande, det vill säga de ges möjligheter att påverka forskarutbildningen. Som ett exempel kan nämnas att doktoranderna är aktiva i utformandet av kurser som krävs för deras forskning. Institutionen har också givit ett konkret exempel på en av de kurser som har kommit till utifrån förslag från doktoranderna.

Studierektorn för forskarutbildningen inbjuder doktorander till diskussioner varje år, då doktoranderna ges möjligheter att presentera sina arbeten och att få återkoppling i allmänhet. Visst stöd ges till doktorander som är aktiva genom undervisning och laboratorieövningar.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Eftersom samtliga doktorander är anställda vid lärosätet har prefekten årliga medarbetarsamtal med dem där de ges möjlighet att lämna synpunkter på förbättringar av forskarutbildningen.

Ett viktigt led i den systematiska uppföljningen av doktorandinflytandet är, enligt självvärderingen, de årliga möten som studierektor bjuder in till. Vid dessa möten kan doktoranderna diskutera sin arbets- och studiesituation utan att någon ytterligare ur personalen än studierektor närvarar. Minst en gång per år kallar också studierektor för fakulteten in samtliga doktorander till möte för att ge dem information, diskutera aktuella ärenden och fånga upp synpunkter med mera.

Det relativt begränsade antalet doktorander som institutionen har för tillfället innebär att det finns mycket goda förutsättningar för mer informella kanaler för inflytande. Forskarutbildningen vid lärosätet växer emellertid och lärosätet menar att det inte minst av den anledningen är angeläget att utveckla också mer formella strukturer för doktorandinflytande. Bedömarna instämmer i den analysen.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande