Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

Enligt självvärderingen bedrivs jämställdhetsarbetet för doktorander utifrån ett studentperspektiv men också utifrån ett medarbetarperspektiv eftersom doktoranderna har anställning vid högskolan. Lärosätet har även en policy för likabehandling av studenter och en motsvarande policy för medarbetare där likabehandling och jämställdhet behandlas.

Enligt självvärderingen erbjuds alla doktorander en särskild högskolegemensam introduktionskurs till forskarstudierna. Där diskuteras jämställdhetsperspektiv, handledarens roll och problem som eventuellt kan uppstå inom ramen för jämställdhetsperspektivet i seminarieform. Personal och framtida handledare får också information och viss utbildning om jämställdhetsperspektiv i den handledarkurs som är obligatorisk för alla handledare. För att kunna vara handledare vid Malmö universitet krävs handledarutbildning där ett av lärandemålen är att man efter genomgången kurs ska kunna "problematisera och diskutera handledningsfrågor i relation till klass, genus, etnicitet och generation".

Det råder emellertid obalans mellan män och kvinnor bland doktoranderna. Endast en av sex doktorander är kvinnor. Det pågår ett arbete för att öka kvinnliga sökande till grundnivån i datavetenskap för att på så sätt öka antalet kvinnliga doktorander. Institutionen ser också över hur jämn könsbalans kan uppnås i doktorandprogrammet på andra sätt. Ett exempel är att det vid tillsättning av doktorander ges förtur till det underrepresenterade könet vid i övrigt likvärdiga förutsättningar.

Likaså pågår det ett arbete för att försöka motverka obalanserna mellan kvinnor och män när det gäller undervisande lärare. Det finns en generell rekryteringspolicy som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet vilken även omfattar utnämningen av doktorander inom områden där ett kön är underrepresenterat. Den här rekryteringspolicyn beskrivs utförligt i doktorandhandboken.

Enligt självvärderingen är jämställdhetsperspektivet integrerat i forskarutbildningen på flera olika sätt. Exempelvis ska kursinnehåll och litteratur spegla ett jämställt förhållande mellan män och kvinnor.

Vid lärosätet erbjuds högskolegemensamma forskarutbildningskurser vars främsta uppgift, enligt självvärderingen, är att hjälpa doktoranderna att vidareutveckla sina generiska färdigheter. Ett exempel på en sådan kurs är Feminist Theories on Science and Knowledge.

I självvärderingen framgår vidare att båda könen ska vara representerade i betygsnämnder vid disputation och i fakultetens forsknings- och forskarutbildningsnämnd. Lärosätet menar också att det är viktigt att följa principen om att båda könen ska vara representerade i olika organ, men att det samtidigt ligger en utmaning i att bemanna dessa på ett fullt ut jämställt sätt när det finns så få kvinnor. Det finns en gräns för hur mycket tid de fåtaliga kvinnorna ska behöva lägga ned i nämnder, arbetsgrupper och liknande. Bedömarna håller med om det. Det måste också finnas tid för kvinnor att kunna forska och på annat sätt kompetensutveckla sig och därmed i förlängningen förbättra sina karriärmöjligheter.

Bedömarna håller med lärosätet om att det krävs ett långsiktigt arbete för att förändra kultur och attityd. Utbildningen är förvisso ny, men det är i sig inte en anledning till att slå av på takten i det fortsatta jämställdhetsarbetet.

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet.

I självvärderingen anger lärosätet att jämställdheten bland de anställda vid lärosätet följs upp årligen i samband med årsredovisningen 2008. Ytterligare instrument för uppföljning är kursvärderingar och medarbetarsamtal. Lärosätet anger att uppföljningarna kan resultera i olika åtgärder. Bedömar-gruppen uppmanar institutionen att fortsätta detta arbete inom ramen för det systematiska kvalitetssäkringsarbetet.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet vara tillfredsställande.