Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt

Aspektområdet miljö, resurser och område visar sammantaget hög kvalitet. Forskarutbildningsmiljön uppvisar en forskning av betydande omfattning och av hög kvalitet. En av de utmaningar som lärosätet identifierar är den låga andelen kvinnor, både i doktorandgruppen och i handledargruppen. Vad gäller aspekten personal ser bedömargruppen ett utvecklingsområde när det gäller uppföljning handledarnas kompetens i handledningsfrågor. Bedömarna rekommenderar också lärosätet att se över det till synes låga deltagandet i den seminarieserie om handledning som arrangeras av fakulteten. Ett gott exempel som bedömarna däremot vill lyfta fram inom detta aspektområde är att doktoranderna har tillgång till en referensperson som stöttar doktoranderna och som inte ingår i handledargruppen.

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat visar genomgående hög kvalitet. Samtliga aspekter - kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt - bedöms som tillfredsställande. Bedömarna ser dock att det finns ett utvecklingsområde inom aspekten kunskap och förståelse när det gäller att ge en bredare grund avseende kunskaper om vetenskaplig metodik, i syfte att underlätta för doktoranden i mötet det framtida arbetslivet och för att långsiktigt vara attraktiv på arbetsmarknaden. Både kunskap och förståelse och färdighet och förmåga uppvisar hög kvalitet men den systematiska uppföljningen uppvisar i båda fallen att den behöver kompletteras med åtgärder. En av de åtgärder som bedömarna föreslår för båda aspekterna är att införa ett slutseminarium med extern granskning för att kvalitetssäkra avhandlingen.

När det gäller arbetslivets perspektiv bedöms utbildningen vara användbar för ett framtida arbetsliv, men vissa aspekter kan dock behöva utvecklas. Exempelvis behövs en bredare grund i metodkunskap. Ytterligare utvecklingsområden är att förbättra träningen i kommunikation - den muntliga såväl som den skriftliga - och möjligheterna till att träna förmågan att stödja andras lärande. Enligt självvärderingen får arbetslivets perspektiv relativt lite utrymme i uppföljningen på lärosätesnivå, vilket också avspeglar sig på institutionsnivå.

Doktorandperspektivet visar att doktoranderna har inflytande på lärosätesnivå såväl som på institutionsnivå när det gäller att påverka sin utbildning. Den systematiska uppföljningen fungerar också bra när det gäller att säkerställa doktorandinflytandet. Dock tycks det inte finnas möjligheter för doktoranderna att få regelbundna medarbetarsamtal med sin chef, något som bedömarna rekommenderar. Bedömarna vill också framhålla betydelsen av att den individuella studieplanen fastställs tidigt i utbildningen.

Slutligen uppvisar institutionen såväl en bristande integrering av ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen som bristande uppföljning för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet, varför bedömargruppen rekommenderar institutionen att ta stöd hos externa experter för att mer framgångsrikt kunna främja jämställdhet. Bedömarna menar också att verksamhets- och aktivitetsplanens strategi för att rekrytera fler forskare och doktorander som är kvinnor inte kan anses vara tillräcklig.

För att utbildningen sammantaget ska kunna bedömas ha hög kvalitet, krävs det att samtliga perspektiv bedöms vara tillfredsställande. Eftersom jämställdhetsperspektivet inte sammantaget bedöms som tillfredsställande, blir det samlade omdömet för hela utbildningen ifrågasatt kvalitet.