Jämställdhetsperspektiv

Ett jämställdhetsperspektiv är inte integrerat i utbildningens utformning och genomförande.

I likhet med flertalet nationella och internationella forskarmiljöer inom datavetenskap är kvinnor i minoritet, tjugo procent av doktoranderna är för närvarande kvinnor och tre av de tio aktiva huvudhandledarna är kvinnor. I självvärderingen framkommer att vid utlysningar av anställningar strävar institutionen mot att i annonser använda formuleringar för att uttrycka sina ambitioner när det gäller att främja jämställdhet. Bedömargruppen frågar sig dock om verksamhets- och aktivitetsplanens strategi för att rekrytera fler forskare och doktorander som är kvinnor är tillräcklig. Krav finns på jämställda betygsnämnder men detta kan enligt lärosätet inte alltid uppfyllas, en situation som en medveten nätverksstrategi skulle kunna förbättra. Institutionen hoppas att situationen ska förbättras då det bland de anställda numera finns två docenter som är kvinnor. I självvärderingen framkommer också att institutionen har två företrädare för lika villkor av olika kön och bakgrund.

Bedömningsgrunden innebär att värdera hur ett jämställdhetsperspektiv är integrerat i doktorand-utbildningens utformning och genomförande. Självvärderingen övertygar inte om att så är fallet och intervjuerna förstärker detta intryck. Fortbildningskursen Forskarhandledning i praktiken innehåller inslag om genus och andra diskrimineringsgrunder men det verkar inte finnas några särskilda moment som direkt bibringar doktorandstudenterna kunskap om jämställdhet. Därför blir det också oklart hur perspektivet påverkar utbildningen. I självvärderingen framgår att genusforskarskolan ger kurser som behandlar genusaspekter men mycket få doktorander i datavetenskap läser dessa kurser. I självvärderingen framkommer tankar om att obligatorielägga en kurs som behandlar jämställdhets-aspekter villket bedömarna ser positivt på.

Institutionen rekommenderas att ta stöd hos externa experter för att systematiskt genomlysa möjligheterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. En rekommendation skulle kunna vara att utveckla nätverk med kvinnor som är forskare vid andra lärosäten, nationella som internationella

Systematisk uppföljning görs inte för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande främjar jämställdhet.

Uppföljning av vissa aspekter i detta perspektiv görs i verksamhetsplaner, men uppföljningen rör främst frågor som handlar om bemötande, rekrytering och representativitet. Någon beskrivning av eventuella åtgärder avseende själva utbildningen saknas.

Sammantaget bedöms jämställdhetsperspektivet inte vara tillfredsställande.