Arbetslivets perspektiv

Utbildningen är inte användbar och förbereder inte doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Om ekonometriprogrammet följer samma rutiner och regler som nationalekonomiprogrammet borde utbildningen anses vara användbar och förbereda för arbetslivet. Det framgår dock inte med önskvärd tydlighet om så är fallet. Denna otydlighet, tillsammans med att utbildningen inte anses tillfredställande avseende aspektområdena Miljö, resurser och område eller Utformning, genomförande och resultat bidrar till bedömningen att även arbetslivets perspektiv har brister.

Efterfrågan på ekonometriker är stor både inom och utanför akademin, vilket också belyses i självutvärderingen. Det borde dock borga för en högre antagningsgrad och genomströmning än vad som är fallet i Umeå.

I de delar det går att göra en bedömning av ekonometriprogrammet ensamt finns flera svagheter i genomförandet som tillsammans med avsaknaden av resultat ligger till grund för bedömningen att aspektområdet sammantaget inte är tillfredställande.

Självvärderingen redovisar flera inslag i forskarutbildningen som förbereder för arbetslivet. Doktoranderna förväntas medverka till och skriva forskningsansökningar. Genom att delta i uppdragsforskning får doktoranderna viktig erfarenhet av att kommunicera forskning, söka anslag och redovisa projekt. Seminarieverksamhet med krav på deltagande är ett gott exempel på erfarenhetsbyggande som enligt bedömargruppen också är viktigt ur arbetslivssynpunkt. Deltagandet i seminarierna tillhandahåller systematiska och återkommande möjligheter för doktoranderna att delta i kvalificerade diskussioner kring forskning och policyfrågor.

Utifrån ett arbetslivs- och arbetsmarknadsperspektiv ser bedömargruppen undervisning som en viktig erfarenhet. Doktorandernas undervisningserfarenhet får inte överstiga 20 procent, men bör enligt bedömargruppen inte vara väsentligt lägre än 20 procent av arbetstiden. Genom undervisning får doktoranderna erfarenhet av att redovisa och förmedla kunskap inom sitt specialistområde. Något som är av stor betydelse för ett framtida yrkesliv, såväl inom den akademiska världen som inom myndigheter och privata företag. Idag erbjuds doktorander att undervisa på svenska, vilket medför att de doktorander som inte behärskar det svenska språket inte får samma möjlighet att undervisa. Ett utvecklingsområde vore därför att se över och förbättra möjligheterna att delta i undervisning, i syfte att stärka arbetslivsanknytningen för alla doktorander.

Bedömargruppen anser att möjligheterna till undervisning och tillgång till pedagogisk utbildning är avgörande utifrån ett arbetslivsperspektiv, liksom för doktorandernas karriärmöjligheter och anställningsbarhet. I självvärderingen nämns att doktoranderna även kan få möjlighet att handleda uppsatsstudenter inom det egna forskningsområdet. Bedömargruppen ser detta som en del av undervisningen och som en viktig erfarenhet för det fortsatta arbetslivet. Ett utvecklingsområde är därför enligt bedömargruppen att alla doktorander får möjlighet att bistå i handledning av studentuppsatser.

För att bedöma hur väl lärosätet förbereder sina doktorander för arbetslivet är konkret information om var tidigare doktorander arbetar viktig, liksom kontakt och erfarenhetsutbyte med alumner. Av självvärderingen framgår att denna verksamhet i dagsläget är informell och att ett utvecklingsområde är att formalisera hur lärosätet följer upp och bibehåller kontakten med alumner - något som bedömargruppen rekommenderar. Lärosätet får därmed också större möjligheter att utvärdera doktorandernas anställningsbarhet efter disputation.

Det framkommer av självvärderingen att forskarutbildningen i nationalekonomi vid Umeå universitet har en rad kontakter och samverkan utanför de akademiska nätverken. Som exempel nämns Företagsforskarskolan med tydliga kopplingar till det omgivande samhället. Bedömargruppen anser att denna typ av samarbete är ett gott exempel på arbetslivsförberedande aktivitet inom doktorandutbildningen och en styrka för utbildningen. Enligt bedömargruppen är det, utifrån självvärderingen, oklart om denna verksamhet även involverar ekonometri.

Många av de bedömningar som bedömargruppen gör avseende forskarutbildningen i ekonometri bygger på att det fåtal doktorander som har gått utbildningen är en del av den miljö som forskarutbildningen i nationalekonomi utgör. I flera avseenden är det oklart om doktoranderna i ekonometri omfattas av en del inslag i utbildningen såsom medverkan i Företagsforskarskolan eller undervisning. Tillsammans med tidigare påpekade utvecklingsområden - som en särskild seminarieverksamhet för ekonometri och behov av att använda sig av externa granskare i senare stadier av avhandlingsarbetet och då i synnerhet vid slutseminariet - är det i dagsläget oklart om doktoranderna förbereds i tillräcklig utsträckning för ett föränderligt arbetsliv.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I slutet av forskarutbildningen genomförs doktorandsamtal vars fokus ligger på tiden efter disputation. Doktoranderna har vid dessa samtal möjlighet att framföra önskemål om utveckling av utbildningen. Ett sådant önskemål från doktoranderna i nationalekonomi har varit att införa ett "job market paper" i forskarutbildningen. Lärosätet har tagit initiativ till detta och det finns en diskussion om att ändra den allmänna studieplanen som en konsekvens av detta.

Umeå universitet genomför också avgångsenkäter för utbildning på forskarnivå. Resultaten av dessa redovisas dock av anonymitetsskäl inte på institutionsnivå.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv inte vara tillfredsställande.