Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Utgångspunkten för denna bedömning är att forskarutbildningen i ekonometri är en integrerad del av forskarutbildningen i nationalekonomi och det framgår av självvärderingen att utbildningarna är till mycket stor del överlappande då de bedrivs vid samma enhet och i samma miljö. Doktoranderna har en aktiv del i arbetet med att kvalitetsutveckla utbildningen och lärprocesser. Bland annat genom institutionstjänstgöring och dels genom representation i olika organ både på universitets-, fakultets- och institutionsnivå. Till exempel framgår det att doktoranderna är representerade i olika beredande och beslutande organ såsom till exempel Handelshögskolans styrelse och utbildningskommittéer. Det finns också ett lokalt aktivt doktorandråd med doktorander från både ekonometri och nationalekonomi. Rådet möts regelbundet för att diskutera utbildningsfrågor och det verkar finnas ett gott samarbete mellan doktorandrådet och institutionen. Detta ses som ett positivt inslag i doktorandernas utbildning och möjlighet att påverka utbildningen.

På individuell nivå bedöms det att doktoranden kan, genom dialog med handledare och forskarutbildningsansvarig, anpassa och ha inflytande över sin utbildning bland annat genom ett stort urval av kurser inom och utanför lärosätet. Det sker även en årlig uppföljning av den individuella studieplanen och årliga enskilda samtal om utbildningssituationen med en senior forskare som inte deltar i handledningen av doktoranden. Detta bedöms vara ett positivt inslag i doktorandperspektivet. Doktorandernas intressen tillvaratas i verksamheten även genom regelbundna medarbetarenkäter, arbetsmiljöplaner och likabehandlingsplaner.

Det finns goda rutiner för handledarbyten, som regleras på universitetsnivå, och det framgår att handledarbyten inte har förekommit inom överblickbar tid. I relation till detta framgår även i självvärderingen att doktoranderna vet vart de kan vända sig vid olika typer av problem och är medvetna om de olika stödsystem som erbjuds.

Sammantaget förefaller doktorandernas kanaler och möjligheter för individuell och organisatorisk återkoppling och utveckling vara väl fungerande och tillfredsställande.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljningen av utbildningen sker bland annat genom en avgångsenkät där disputerade får tillfälle att återkoppla och reflektera kring sin tid som doktorand. Ett annat gott exempel på hur enheten kvalitetssäkrar och utvecklar utbildningen är det uppbyggda alumnnätverket vid enheten. Det framgår i självvärderingen att alumner återfinns ibland annat i seminarier och forskningssamarbeten på enheten för nationalekonomi. Denna bedömning vilar på att doktoranderna i ekonometri inkluderas i gruppen av doktorander i nationalekonomi. Fortlöpande uppföljning för innevarande doktorander görs främst via kursvärderingar, handledning, forskarutbildningsansvarig och handledarkollegiet, där den individuella studieplanen fungerar som ett centralt verktyg.

Ett bra exempel på kvalitetssäkrande arbete, som framgår av självvärderingen, är den pilotstudie som inletts på universitetet i syfte att utreda hur doktorander på bästa sätt kan stödjas i arbetssituationen. Detta som ett resultat av en medarbetarundersökning där det framgick att doktorander vid universitetet är den grupp som i allmänhet trivs minst med sin arbetssituation.

Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.