Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Som helhet bedömer bedömargruppen att lärosätets kvalitetssäkringsarbete avseende arbetsliv och samverkan fungerar väl. Det finns rutiner och processer för att säkerställa att utbildningarna är användbara och att studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet utvecklas. Sedan länge finns etablerade rutiner och processer för samverkan och lärosätet har en uttalad vision och definition av samverkan och samproduktion. En annan styrka är att lärosätet har ett flertal externa samarbetspartners från näringsliv och offentlig sektor. Bedömargruppen uppfattar att det finns utvecklingspotential för interna mål för samverkan och arbetsliv för att underlätta uppföljning och utvärdering samt kvalitetssäkring av samverkan vid samtliga utbildningsorter.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld.

Lärosätet har uppsatta mål för samverkan och arbetslivsrelaterade frågor vilket framgår av självvärderingen och blev tydliggjort vid platsbesök. Lärosätet har en policy angående samverkan med det omgivande samhället och som kopplar till lärosätets kvalitetssäkringsarbete på övergripande nivå.

I lärosätets Forsknings- och utbildningsstrategi 2017-2022 beskrivs att målbilden är att 2022 vara främst bland lärosätena i Sverige avseende samproduktion med det omgivande samhället. Denna målbild innebär att alla studenter som examineras vid lärosätet ska ha en kärnkompetens grundad i ett för lärosätets utbildningar gemensamt kunskapsinnehåll där samproduktion är utgångspunkten. Av 220 forskarstuderande är en tredjedel företags-, kommun- eller landstingsdoktorander vilket är ett gott exempel på hög samverkansgrad inom lärosätets forskarutbildning. Samverkan och samproduktion, inom såväl utbildning som forskning, med det omgivande samhället systematiseras genom avtal uppbyggda runt specificerade behov hos avnämare med strategiskt valda partners både i näringsliv och i offentlig sektor. En obesvarad fråga gäller dock hur lärosätet medverkar i de regionala kompetensförsörjningsplattformarna, drivna av organ med regionalt utvecklingsansvar (idag regionerna, inte länsstyrelserna). Dessa är av stor strategisk vikt för att säkra utbildningsutbudet mot avnämarnas behov och svarar bland annat för prognostisering av arbetsmarknadens långsiktiga utveckling, och behov av utbildade på olika nivåer inom olika branscher.

Lärosätet har en organisation med extern representation på alla nivåer, från programråd till högskolestyrelse, vilket möjliggör tät dialog med arbetslivets företrädare och systematisk samverkan. Program- och branschråd fyller centrala funktioner för kvalitetssäkringsarbete. Av bedömningsunderlaget som bedömargruppen har granskat och diskuterat vid platsbesök framgår hur enskilda utbildningars innehåll och examensmål kontinuerligt stäms av mot arbetslivets förändring och nya eller förändrade krav som ställs på yrkesutövning. Likaså framgår hur processerna kring revidering av utbildningars innehåll sker i praktiken. Programrådens funktion är bland annat att tillse utbildningarnas användbarhet för arbetslivet. Branschrådens funktion beskrivs i det tidigare avsnittet om lärosätets kommunikation av kvalitetssystemets resultat. Att programmens examensmålsuppfyllelse även diskuteras i branschråd visar på lärosätets samproduktionsprofil gällande samarbete med det omgivande samhället. I det nu etablerade kvalitetssäkringssystemet ansvarar fakultetsnämnden, i vilken också externa representanter för arbetslivet sitter, för inrättande och nedläggning av utbildningar. Fakultetsnämnden lutar sig bland annat mot information om interna bedömningar av programmens kvalitet inhämtad via de tre så kallade screeningfrågor som redogjorts för tidigare. Ingen av dessa frågor lyfter dock arbetslivsperspektivet vilket kunde bli ett potentiellt utvecklingsområde.

Rutiner och processer för lärosätets systematiska samverkan med arbetslivet framkommer i lärosätets självvärdering och vid platsbesöken, och har beskrivits av företrädare för olika personalgrupper, studenter, doktorander och externa arbetslivsföreträdare. Det omfattar exempelvis verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom ett flertal utbildningar, adjungering av personal till lärosätet från både näringsliv och offentlig sektor, alumnverksamhet och studiebesök ("skuggning") hos utbildningsavnämare. Dessutom förekommer också samverkan kring examensarbeten med olika avnämare och FoU-arbete med regionala FoU-enheter liksom doktorandkurser som ges i samarbete med närings- och yrkesliv.