Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande.

Bedömargruppen bedömning är att lärosätet inte säkerställer studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Även om lärosätet visar ett tydligt engagemang för frågor kopplade till studentinflytande, saknas idag ett systematiskt arbete för student- och doktorandinflytande som kopplas till ett systematiskt lärosätesövergripande kvalitetsarbete.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet säkerställer studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Inte uppfylld.

Grunden för det systematiska arbetet med studentinflytande vid lärosätet utgörs på övergripande nivå av ett antal beslutade dokument och rutiner. Högskolestyrelsen har beslutat om principer för studentinflytandet och av arbetsordningen framgår bland annat att studentrepresentation ska finnas i disciplinnämnd, fakultetsnämnd och dess utskott. Därutöver har rektor beslutat om Rutiner för det organisatoriska studentinflytandet som tydliggör hur studentinflytande och samråd med studenterna ska ske. Exempelvis framgår det att Mälardalens Studentkår varje år ska få information om vilka organ som studenterna har rätt att vara representerade i. Ett samarbetsavtal är upprättat mellan lärosätet och Mälardalens Studentkår som formaliserar samarbetet mellan parterna. Doktorandrådet är en del av studentkåren och representerar doktorander i styrelser, kommittéer och andra organ. Av avtalet framgår bland annat lärosätets och studentkårens åtaganden när det gäller studentinflytande, studiesociala åtgärder och studenträttsliga åtgärder.

Bedömargruppen konstaterar dock att även om det på övergripande nivå finns beslutade dokument och rutiner för att säkra studenters och doktoranders inflytande över sina utbildningar och sin studiesituation, är dessa inte är fullt ut implementerade i organisationen. Det finns en skillnad i hur arbetet ska bedrivas och hur det faktiskt bedrivs ute på akademierna, och att det arbete som faktiskt bedrivs inte kopplar an till ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete. Såväl arbetet med kurs- och programvärderingar som det organisatoriska studentinflytandet visar på detta. Lärosätet har inte några formulerade mål eller strategier när det gäller studentinflytande utöver det som framgår i dokumentet Rutiner för det organisatoriska studentinflytandet som främst berör studentrepresentation i nämnder och råd. Bedömargruppen noterar även att studentkåren inte är representerad vid lärarrekrytering.

I lärosätets kvalitetspolicy framgår det att studenter ska ges förutsättningar för att engagera sig i lärosätets kvalitetsarbete. I studentinlagan framförs dock att lärosätet i kvalitetspolicyn borde trycka mer på vikten av studenternas deltagande och ansvar, genom att tydliggöra och stärka studenternas roll. Vidare framförs att lärosätets kategorisering av studenter och doktorander som externa intressenter inger en känsla utav ett "vi-de"-tänk istället för att se kvalitetsarbetet som ett gemensamt arbete att utveckla lärosätets verksamhet.

Av självvärderingen framgår att det finns studentrepresentation i rektorns dekangrupp samt att rektorn och förvaltningschefen träffar studentkårens ordförande över lunch en gång per månad för informella samtal, vilket bekräftades vid platsbesöken. I akademierna är studenterna delaktiga i alla råd och organ. Ett utvecklingsområde som identifierats är uppföljning av problem som studentrepresentanter framför till akademierna. Av den anledningen har fakultetsnämnden, från april 2018, infört punkten "Studentkåren rapporterar" i nämndens kallelser och protokoll, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen noterar att det både i de skriftliga bedömningsunderlagen och vid platsbesöken framkommer ett engagemang för frågor kopplade till studentinflytande. Både lärosätets ledning och lärare, studenter och andra personalgrupper har gett uttryck för detta. Det var också tydligt att dialogen mellan studentkåren och lärosätets ledning upplevs som positiv.

När det gäller studenters möjlighet att påverka sin studiesituation ur ett studenträttsligt perspektiv finns vid lärosätet både ett studentombud och ett doktorandombud. Ombuden är anställda av lärosätet och har till uppgift att företräda studenter respektive doktorander i studenträttsliga ärenden och vid behov medla mellan parterna. I samarbetsavtalet mellan lärosätet och Mälardalens Studentkår framgår att studentkåren åtar sig att hänvisa studenter till student- eller doktorandombudet medan lärosätet åtar sig att tillhandahålla denna tjänst. Bedömargruppen menar att det finns en potentiell jävsproblematik i denna konstruktion i och med att ombuden är anställda av lärosätet och i sin roll som ombud ska driva ärenden mot sin egen arbetsgivare.

I självvärderingen och studentinlagan beskrivs problemet med att säkerställa studentrepresentationen i beslutande organ, bland annat lyfts avskaffandet av kårobligatoriet som en faktor som resulterat i att färre studenter är medlemmar i studentkåren och att antalet engagerade i studentkåren har minskat. Det försvårar för studentkåren när det kommer till att utse personer till studentrepresentanter. Bedömargruppen menar att lärosätet bör arbeta fram en strategi för att komma tillrätta med de problem som finns med studentrepresentationen för att säkerställa att studenter och doktorander får bättre förutsättningar för och incitament att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Vid lärosätets fyra akademier finns linjeföreningar och program- samt studentråd. Linjeföreningarna är fristående studentföreningar knutna till utbildningsprogrammen vid de olika akademierna och är inte organisatoriskt kopplade till Mälardalens Studentkår. Linjeföreningarnas och rådens omfattning och aktivitet skiljer sig sinsemellan åt och kan även variera från år till år. Under platsbesöken framkom att det både på akademi- och programnivå, har slutits enskilda avtal med olika linjeföreningar utan samråd med studentkåren. Det framgick också att studenter har rekryterats till råd direkt från linjeföreningar eller enskilda studentgrupper utan samråd med studentkåren, vilket också lyfts fram i studentinlagan. I studentinlagan framförs att detta resulterar i att studentkåren inte har kännedom om vilka råd, nämnder och studentrepresentanter som finns på akademierna. Bedömargruppen menar att lärosätet genom detta agerande försvårar för studentkårerna att agera utifrån lagkrav och att detta gör att lärosätet inte fullt ut säkerställer studenternas möjlighet och förutsättningar att utöva inflytande.

Som tidigare nämnts är svarsfrekvensen i kurs- och programvärderingar överlag låg. Bedömargruppen anser att detta är problematiskt då värderingarna är centrala för lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Vid platsbesöken framkom att olika initiativ har tagits vid de olika akademierna för att få in kursvärderingar, exempelvis genom muntliga kursvärderingar och skriftliga delvärderingar under kursens gång. Dessa initiativ anser bedömargruppen är lovvärda, men efterlyser ett mer systematiskt arbete med kurs- och programutvärderingar som kopplar till lärosätets systematiska kvalitetssäkringsarbete. Detta har även lärosätet identifierat som en brist och fakultetsnämnden har därför tillsatt en arbetsgrupp, med representanter från akademierna och studentkåren, som arbetar med en ny modell för kursvärdering.