Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Mälardalens högskola. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Professor Lena Mårtensson, Högskolan i Skövde (ordförande, sakkunnig)
• Professor Dag Svanæs, Norges teknisknaturvetenskapliga universitet (sakkunnig)
• Professor Cathrine Norberg, Luleå tekniska universitet (sakkunnig)
• Alexander Persson, Högskolan i Kristianstad (studentrepresentant)
• Eva Marie Rigné, Sveriges kommuner och landsting (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 3), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Lena Mårtensson

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Mälardalens högskola

Lärosäte

Mälardalens högskola ID-nr

A-2017-12-4304Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande.

Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att lärosätets kvalitetssystem inte är uppbyggt med strukturer, rutiner och processer för att säkra kvaliteten i utbildningarna. Lärosätet har i grunden en god ambition och styrkan är att involvera alla medarbetare på samtliga nivåer i kvalitetssäkringsarbetet men ansvarsfördelningen fungerar inte på ett ändamålsenligt och tydligt sätt. Utvecklingsområden är att bland annat på ett tydligare sätt strukturera ansvarsfördelningen samt säkerställa att resultat och slutsatser som genererats av kvalitetssystemet tas tillvara i den strategiska styrningen. Därutöver rekommenderar bedömargruppen lärosätet att utveckla en skarpare uppföljningsmodell som förmår att identifiera brister och utvecklingsområden.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld.

Mälardalens högskola etablerades 1977 och redan från början har det funnits stort fokus på samverkan med företag och offentliga aktörer. Lärosätet bedriver utbildning på samtliga nivåer inom fyra områden: ekonomi, teknik, hälso- och välfärdsutbildningar samt lärarutbildningar. Det finns cirka 1 000 anställda och cirka 15 000 studenter. Forskarutbildning bedrivs inom tre områden, teknik, didaktik samt hälsa och välfärd med cirka 220 forskarstuderande. Lärosätet har samarbetsavtal med lärosäten i 40 olika länder samt sex strategiska avtal med näringsliv och offentlig sektor. Lärosätet har två huvudcampus i Västerås och Eskilstuna, men bedriver utbildning även i Nyköping och Södertälje.

I självvärderingen beskrivs att lärosätets kvalitetssystem tar avstamp utifrån tidigare lärdomar av det systematiska kvalitetsarbetet, och externa faktorer som har haft påverkan på lärosätets utveckling. Viktiga externa faktorer som nämns är Bolognaprocessen, European Standards and Guidelines samt det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning där resultatet i UKÄ:s utbildningsutvärderingar 2011-2014 särskilt nämns i relation till ett ökat behov av systematiska uppföljningar av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen menar att det är en styrka att nuvarande kvalitetssystem bland annat vilar på tillvaratagande av tidigare erfarenheter. I lärosätets Forsknings- och utbildningsstrategi 2017–2022 beskrivs att målbilden är att 2022 vara främst bland lärosätena i Sverige avseende samproduktion med det omgivande samhället. Med samproduktion avser lärosätet att i utbildnings- och forskningsprojekt, med utgångspunkt i ömsesidig kompetens och intresse, samverka långsiktigt med privat och offentlig sektor eller andra organisationer för att utveckla en gemensam kompetens och kunskapsbas. Målbilden kommer att innebära att alla studenter som examineras vid lärosätet ska ha en kärnkompetens grundad i ett gemensamt kunskapsinnehåll för lärosätets utbildningar där samproduktion är utgångspunkten.

Ramarna för kvalitetsarbetet utgörs av diverse styrdokument och regler som regelbundet revideras och uppdateras. Lärosätet beskriver fyra faser i det systematiska kvalitetsarbetet: utveckla, genomföra, följa upp och återkoppla. Fakultetsnämnden har det yttersta ansvaret för att leda kvalitetsarbetet och säkerställa det inom utbildning och forskning. Fakultetsnämndens regler inkluderar bland annat inrättande, revidering och avveckling samt uppföljning av kurser och program på en övergripande nivå. Akademiernas rutiner är mer ämnesmässigt fokuserade. På detta sätt är kvalitetssystemet centraliserat, men respektive akademi fattar beslut om interna rutiner för kvalitetsarbetet utöver högskolegemensamma regler och riktlinjer. När lärosätet initierar uppföljning av kvalitetsutveckling av utbildningarna använder sig akademierna framför allt av interna kollegiala granskare i form av representanter i programråd eller motsvarande. Fakultetsnämnden använder sig av både interna och externa granskare, de senare inför beslut om inrättande av nya examina, program eller ämne på forskarutbildningsnivå. Sedan 2018 genomförs obligatoriska programvärderingar och i samband med dessa genomför fakultetsnämnden en uppföljning som fokuserar på utbildningsprogrammens kvalitet vilket sker genom att fakultetsnämnden skickar ut ett antal screeningfrågor till programmen. Modellen, Tre frågor om programkvalitet - snabbscreening av kvalitet, innebär att alla program ska genomgå en screening där tre kvalitetsrelaterade frågor ställs, 1) det generella intrycket av programmets kvalitet, 2) i vilken utsträckning programmet är forskningsanknutet samt 3) i vilken utsträckning programmet har en tydlig progression. Dock är modellen i ett utvecklingsskede, den har inte prövats fullt ut vilket innebär att bedömargruppen har svårt att ta ställning till hur väl den fungerar i praktiken. Bedömargruppens uppfattning är dock att frågorna i screeningformuläret är så allmänt och öppet skrivna att det är tveksamt om fakultetsnämnden på detta sätt kan fånga upp eventuella brister avseende det som frågorna avser att mäta. Modellen är tänkt att kombineras med programanalyser som kommer att ligga till grund för en diskussion i fakultetsnämnden och med akademiledningen, vilket ska mynna ut i att tre till sex program på grundnivå eller avancerad nivå och ett forskarutbildningsämne väljs ut för en fördjupad utvärdering. Kombinationen av att screeningfrågorna är så allmänt hålla med att alla program inte har lämnat in programanalyser innebär svårigheter att göra bedömningar av vilka utbildningar som ska genomgå fördjupad utvärdering. Bedömargruppen menar att konsekvenserna av detta innebär att det blir svårt för lärosätet att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Utöver det genomförs kursvärderingar regelbundet vilket lärosätet framhåller som en viktig del i kvalitetsarbetet. Däremot är svarsfrekvensen på dessa låga vilket innebär att det finns en svårighet att dra konkreta slutsatser.

I självvärderingen beskrivs vidare en strukturerad beredningsprocess, och en årlig kvalitetsdialog sker inför varje verksamhetsmål, uppdrag och budget. I kvalitetsdialogerna ingår lärosätets ledning, fakultetsnämndernas dekaner och akademicheferna i olika konstellationer. Genom den här beredningsprocessen menar lärosätet att även dess övergripande mål och strategier införts i lärosätets kvalitetssystem.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätets kvalitetssystem på ett övergripande plan inte är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna.

Lärosätet har en beslutad kvalitetssäkringspolicy som är en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld.

I självvärderingen beskrivs att kvalitetspolicyn, Policy för ett systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning och forskning, fastställdes 2017 och reviderades 2018-01-23. Policyn har successivt utvecklats sedan 2000-talets början och den har en koppling till lärosätets strategiska styrning. I kvalitetspolicyn klargörs hur lärosätet arbetar systematiskt för att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla forskning och utbildning. I kvalitetspolicyn beskrivs även hur den övergripande ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet är fördelad. Här framgår att samtliga nivåer vid lärosätet – styrelsen, rektorn, akademierna, fakultetsnämnden, förvaltningen, lärarna, forskarna och övriga medarbetare samt studenterna och doktoranderna – är involverade i kvalitetsarbetet. Detta menar bedömargruppen i grunden är en styrka, eftersom det talar för en god bas för ett sammanhållet kvalitetsarbete. Men en förutsättning är att kvalitetspolicyn är tydlig för alla medarbetare och att det finns en medvetenhet om den ansvarsfördelning som beskrivs. I studentinlagan framförs att lärosätet i kvalitetspolicyn kunde trycka mer på vikten av studenternas deltagande och ansvar, genom att tydliggöra och stärka studenternas roll ännu mer.

I självvärderingen beskrivs att kärnan i kvalitetsarbetet är en god kvalitetskultur som präglas av tillit, engagemang och ett öppet diskussionsklimat som bygger på högskolegemensamma strategier, mål, värderingar, förhållningssätt och beteenden. Detta beskrivs även i kvalitetspolicyn. Bedömargruppen uppfattar detta som en mycket god ambition. Däremot menar bedömargruppen att det inte tydligt framgår i självvärderingen eller vid platsbesöken hur lärosätet systematiskt arbetar med att hålla kvalitetskulturen levande. Bortsett från en kortare beskrivning av ett seminarium om kvalitetskultur i självvärderingen, är det svårt att finna konkreta exempel på hur lärosätet på ett systematiskt sätt arbetar med kvalitetskultur. Vid platsbesöken framkom inte tydligt att arbetet med kvalitetskultur genomsyrar kvalitetsarbetet och definitionen av begreppet är inte samstämmig.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet har en beslutad kvalitetssäkringspolicy som är en del av den strategiska styrningen.

Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Inte uppfylld.

I självvärderingen beskrivs ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet vid lärosätet. Här framgår att alla nivåer – styrelsen, rektorn, akademierna, fakultetsnämnden, förvaltningen, lärarna, forskarna och övriga medarbetare samt studenterna och doktoranderna – ska vara involverade i kvalitetsarbetet. I rektors delegation om beslutanderätt ges en övergripande struktur för ansvarsfördelningen. I kvalitetspolicyn beskrivs ansvaret för kvalitetsarbetet genom att bland annat redogöra för linjens, kollegiets, medarbetarnas och externa intressenters ansvar. Där framgår att linjen ansvarar för lärosätets verksamhet, strategiska profilering, beslut om utbildnings- och forskningsutbud samt resursfördelning. Kollegiet ansvarar för att säkerställa hög kvalitet och utveckling av lärosätets utbildnings- och forskningsutbud. Vidare beskrivs att medarbetarna ansvarar för att genomföra utbildning och forskning, men ansvaret innebär även att bidra till en god kultur och värna om högskolans verksamhet.

Externa intressenter, som, enligt lärosätets kvalitetspolicy, består av studenter, doktorander och arbetsliv, ansvarar för att utveckla och säkerställa att lärosätets utbildningar och forskning möter kompetenskrav och problematiserar om samhällsrelevanta frågor. I studentinlagan framförs att lärosätets kategorisering av studenter och doktorander som externa intressenter ger en känsla av "vi-de" i stället för att se det som ett gemensamt arbete att utveckla lärosätets verksamhet. I självvärderingen betonas vidare att alla vid lärosätet ska känna till hela lärosätets kvalitetsarbete och hur fakultetsnämnden arbetar. Om den är känd hos alla och arbetet fungerar i praktiken bör det ge en god stabilitet i kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätets kvalitetsarbete och dess struktur är tydlig avseende rektors ledningsgrupp, dekangruppen och fakultetsnämnden. Arbetet i dessa konstellationer tycks vara välfungerande. Längre ut i organisationen, på akademinivå, är det inte lika tydligt att var och en känner till sin roll i relation till kvalitetssystemet. Vid platsbesöken framkom, med några få undantag, att den förståelsen inte finns fullt ut i organisationen.

Fakultetsnämnden har det yttersta ansvaret för att leda kvalitetsarbetet för kvalitet i utbildningens och forskningens innehåll, medan ansvar för rutiner och processer, tydlighet och förutsättningar vilar på linjen. Även om kvalitetssystemet är centraliserat fattar respektive akademi beslut om interna rutiner för kvalitetsarbetet utöver högskolegemensamma regler och riktlinjer. I detta arbete förhåller sig akademierna till fakultetsnämndens regler såväl som till de krav som ställs i kvalitetspolicyn. Dock är det bedömargruppens uppfattning att den här uppdelningen skapar en otydlighet och en svårighet att hålla samman hela kvalitetsloopen. Bedömargruppen konstaterar bland annat att det i självvärderingen inte tydligt framkommer hur dialog med lärosätets högsta ledning sker om hur resultat från kvalitetsuppföljningarna vägs in i styrningen av verksamheten. Vid platsbesöken framkom inte hur dialogen genomförs på ett systematiskt sätt.

I självvärderingen beskrivs att det, inom vissa områden, finns oklarheter om ansvarsgränser mellan avdelningschefer och ämnesföreträdare samt mellan ämnesföreträdare och examinator angående var respektive rolls ansvarsgräns börjar och slutar. Den interna ansvarsfördelningen mellan kollegiet och linjen kan därmed behöva synliggöras och ytterligare förtydligas. Bedömargruppen konstaterar att den här bilden bekräftades vid platsbesöken, eftersom en enhetlig bild över beslutsvägar, återkoppling och ansvarsområden inte tydligt kunde presenteras på olika organisatoriska nivåer vid lärosätet. Bedömargruppen menar ändå att det finns en hög ambitionsnivå i att strukturera ansvaret på ett sätt där samtliga nivåer är involverade. Men är det idag svårt att se helheten, hur de olika funktionerna och nivåerna relaterar till varandra på ett systematiskt sätt.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet inte har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Inte uppfylld.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att medarbetare, där fokus ligger på lärare, uppmuntras till delaktighet i olika forum där medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar är de konstellationer som ger en direkt möjlighet att påverka. Utöver det finns ett antal grupperingar, exempelvis lärarlag, samverkansråd, branschråd, ämneskollegier, pedagogiska seminarier, uppföljning av medarbetarenkäter, akademidagar, planeringsdagar och programdagar där lärarna får möjlighet att påverka. På vilket sätt lärarna kan påverka, hur aktiva de kan vara och är i dessa möteskonstellationer eller vilket resultat det blir av deltagande i olika grupperingar beskrivs inte närmare i självvärderingen. Vid platsbesöken framkom att akademierna organiserar detta på olika sätt och det är inte tydligt hur dessa strukturer relaterar till lärosätets övergripande struktur. Bedömargruppen uppfattar att det är oklart på vilket sätt detta följs upp på ett systematiskt och strukturerat sätt och om lärarna i praktiken upplever att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar. Vid platsbesöken framkom inte några detaljer som ytterligare tydliggjorde detta, snarare framkom en otydlighet om hur lärares insatser följs upp och tas tillvara. En iakttagelse bedömargruppen gör är att det i självvärderingen inte nämns något om systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos övrig personal, det vill säga den personal som inte tillhör lärargruppen.

I självvärderingen beskrivs att det övergripande dokument i Rutiner för det obligatoriska studentinflytandet reglerar att det ska finnas en systematik i fråga om uppmuntran till studenters och doktoranders delaktighet i olika råd vid akademierna samt i vilka beredande och beslutande organ de ska representeras. Vidare ges ett antal exempel på aktiviteter vid olika akademier som lärosätet menar uppmuntrar studenter och doktorander till delaktighet, engagemang och ansvar. Framförallt handlar det om studentrepresentation i olika nämnder och råd. I studentinlagan framförs att lärosätet ger möjlighet till studentinflytande men att uppmuntran, incitament för deltagande och ökat engagemang kan bli bättre. Vid platsbesöken framkom att processerna som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos studenterna ser olika ut på lärosätesövergripande nivå och vid akademierna. Lärosätets övergripande nivå vänder sig direkt till studentkåren medan akademierna många gånger vänder sig direkt till linjeföreningarna när det gäller studentrepresentation i olika grupperingar.

Bedömargruppen konstaterar att genom detta förfarande saknas den systematik som krävs för att uppmuntran till delaktighet, engagemang och ansvar hos studenterna ska fungerar optimalt. I studentinlagan framförs att systematiken kring studentrepresentation behöver ses över eftersom det system som existerar idag inte fungerar. Vid platsbesöken framkom att lärosätet på övergripande nivå inte har några särskilda mål för studentinflytande förutom det som skrivs fram i det övergripande dokumentet Rutiner för det obligatoriska studentinflytandet som beskrivs ovan.

Ett område där lärosätet uppmuntrar studenterna till delaktighet, engagemang och ansvar är kursvärderingar som återkommer på ett systematiskt sätt. Dessvärre är svarsfrekvensen på dessa värderingar låg. Ett utvecklingsområde är alltså att öka den. I studentinlagan framförs behov av andra sätt att inhämta studenternas synpunkter än genom vanliga traditionella kursvärderingar. Bedömargruppen menar att svårigheterna att få in svar via traditionella kursvärderingar från studenter och doktorander indikerar att delaktighet, engagemang och ansvar inte fungerar optimalt. Detta har även lärosätet identifierat som en brist och fakultetsnämnden har därför tillsatt en arbetsgrupp, med representanter från akademierna och studentkåren, som arbetar med en ny modell för kursvärdering.

I självvärderingen beskrivs att främjande av en öppen kvalitetskultur sannolikt ökar studenters, doktoranders och medarbetares delaktighet, engagemang och ansvar. Bedömargruppen menar att det är en god ambition men då krävs ett kontinuerligt arbete som leder till att kvalitetskulturen blir internaliserad hos medarbetare, studenter och doktorander. Vid platsbesöken framkom inte hur lärosätet konkret arbetar med kvalitetskultur på ett systematiskt sätt. Definitionen av begreppet är inte samstämmig och kvalitetskulturen tycks inte vara internaliserad hos medarbetare, studenter och doktorander.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet inte har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld.

I självvärderingen beskrivs att fakultetsnämnden arbetar systematiskt med att följa upp, återkoppla och ta tillvara resultat som genereras i kvalitetssystemets olika verksamheter. Detta involverar även kontinuerlig utveckling av själva kvalitetssystemet genom att fånga upp brister och identifiera utvecklingsmöjligheter. Vidare beskrivs att de erfarenheter, resultat och slutsatser som genereras inom lärosätets kvalitetsarbete ska tas tillvara i verksamhetsplanerna som löpande anpassas därefter. Systematiska utvärderingar, analyser och uppföljningar som genomförs återkopplas, enligt lärosätet, till relevanta grupper där förbättringar i form av utveckling och revideringar sker. Funktioner som har ett särskilt ansvar för det här är i första hand programansvariga med stöd av ämnesföreträdare. Även utbildningsledare finns som stöd i denna process och utbildningsledare kan själva initiera att förändringar görs. Just det faktum att det är flera olika funktioner som är ansvariga ger en bild av en fragmenterade struktur med otydliga processer. Vidare framgår det inte i självvärderingen på ett tydligt sätt var i kvalitetsloopen akademiledningen kommer in när det gäller tillvaratagande av resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet. Bedömargruppen uppfattar en otydlighet avseende vilka processer som säkerställer att resultaten tas tillvara i den strategiska styrningen av lärosätet. Detta bekräftas på så sätt att lärosätet identifierat ett behov av att bättre synkronisera utbildningsutvärderingarna med akademiernas verksamhetsuppdrag. Det pågår ett arbete med hur olika kvalitetsaktiviteter, framförallt interna utvärderingar, bättre ska synkroniseras med verksamhetsstyrningsprocessen. Lärosätet framhåller att en bättre synkronisering kommer, som ett resultat av arbetet, att medföra att resultat och slutsatser från kvalitetssystemet kan tillvaratas ännu bättre av akademierna. Bedömargruppen uppfattar att det är just den synkroniseringen som är svår att förstå och vid platsbesöken framkom inte, på ett övertygande sätt, hur denna loop i kvalitetssystemet fungerar idag.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet inte säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbete och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Den information som genereras av kvalitetssystemet kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Uppfylld.

I självvärderingen beskrivs att det finns gemensamt framtagna kommunikationsplaner där det beskrivs hur kommunikationen sker via utbildningsledare, utbildningsråd och kommunikatörer. Kommunikationsplanerna är framtagna gemensamt av utbildningsledare, utbildningsråd och kommunikatörer. Kommunikation sker även via programråd till studenter. I fakultetsnämnden finns representanter från de fyra akademierna, från studentkåren och externa representanter. Kollegial förankring, kommunikation och återkoppling av beslut som genereras av kvalitetssystemet sker via dessa representanter samt genom regelbundna dialoger med professorer och docenter vid lärosätet.

I självvärderingen och vid platsbesöken beskrivs att kursansvariga ansvarar för utvärderingar av kurser samt att resultatet kommuniceras med studenter och utbildningsledare. Resultatet delges studenterna vid kursstart och innehåller vilka förbättringar som genomförts baserat på föregående kursvärdering och kursanalys. Vid platsbesöken framkom dock att det finns en viss variation i hur regelbundet detta sker inom olika områden. Dessutom hålls studenterna uppdaterade löpande via programråd. Vid platsbesöken framkom att resultaten från olika utvärderingar som berör utbildningarna kommuniceras på en webbsida vid respektive akademi. På detta sätt kan studenterna själva ta del av resultaten. Bedömargruppen konstaterar att trots en tydlig struktur kan återkopplingen till studenterna se olika ut mellan akademier och program och i vissa fall saknas. Detta är alltså ett utvecklingsområde som bedömargruppen noterar att lärosätet identifierat. Ett bra exempel på en kvalitetshöjande aktivitet är att fakultetsnämnden har tillsatt en arbetsgrupp med representanter från samtliga akademier och studentkåren. Denna grupp ska ta fram förslag på sätt som bättre ska synliggöra och tillgängliggöra programvärderingar och programanalyser respektive kursvärderingar och kursanalyser för alla relevanta intressenter.

I självvärderingen beskriver lärosätet att kommunikation av utvärdering av utbildningar, samt utbildningarnas innehåll och relevans sker till arbetsmarknadsrepresentanter i branschråd och programråd eller andra typer av råd, t.ex. Corporate Advisory Board eller Core Team. Vid branschrådens möten lyfts och kommuniceras även andra frågor, t.ex. hur lärosätets alumner fungerar hos arbetsgivarna samt vilken typ av kompetensbehov som företag och kommuner/regioner förutser. I program och kurser där verksamhetsförlagd utbildning ingår sker en kontinuerlig kontakt mellan lärosätet och arbetslivspartnern. Viss kommunikation sker via sociala medier, där externa intressenter får information. Resultaten av pilotutvärderingen av förskollärarprogrammet kommunicerades exempelvis via webben och Twitter, förutom via branschråd. Vid platsbesöken bekräftades bilden av att lärosätet förmedlar information till externa intressenter på ett tillfredsställande sätt.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet kommunicerar resultat som genereras av kvalitetssystemet på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter. Därmed får det en spridning inom organisationen och med relevanta externa intressenter.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Sammantaget bedöms bedömningsområdet förutsättningar vara tillfredsställande. Arbetet med de pedagogiska karriärvägarna för lärarna är en styrka och det är viktigt att det även kommer undervisningen tillgodo. Ett utvecklingsområde är att på ett tydligare och systematiskt sätt säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Inte uppfylld.

I självvärderingen beskriver lärosätet att de arbetar på olika sätt för att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Lärosätet har som mål att lärarna ska ha tillräcklig digital kompetens, att minst 50 % av lärarna ska vara disputerade, att varje lärare har minst 10 % individuell kompetensutvecklingstid i sina tjänster och att avdelningschefen ska säkerställa att lärarna deltar i högskolepedagogiska kurser. Ansvaret för kompetensfrågorna ligger på akademicheferna. De har delegerat ansvaret till avdelningscheferna som tjänsteplanerar och ansvarar för utbildningarna. I självvärderingen beskriver lärosätet att fakultetsnämnden följer upp tillgänglig kompetens i samband med inrättande av nya examina och program. Det framkom dock inte att kompetensen följs upp löpande när programmen väl är igång.

Vidare framkom vid platsbesöken att akademierna har krav på att det ska finnas en forskningsbas i alla utbildningar. Detta ser bedömargruppen som mycket positivt. Andelen undervisningstid som utförs av disputerade lärare skiljer sig dock åt mellan olika utbildningsområden. För de flesta utbildningsområden är situationen tillfredsställande, men för några finns en utvecklingspotential. I likhet med andra motsvarande program i Sverige har sjuksköterskeprogrammet problem med att rekrytera disputerade lärare. Vid platsbesöken framkom att andelen disputerade lärare är i dagsläget 34 %. För att komma tillrätta med det har lektorer i vårdvetenskap fått särskilt tid avsatt för forskning i syfte att öka attraktionskraften. Denna satsning kommer att utvärderas 2019.

Vid platsbesöken framgick att det pågår en löpande dialog mellan kursansvariga, avdelningschefer och akademichefer om kompetensbehovet när en ny kurs eller nytt program inrättas. En brist som bedömargruppen har identifierat är att det saknas en modell för att få en total översikt och att löpande följa upp den undervisande personalens kompetensbehov. Det är oklart hur fakultetsnämnden får del av information om kompetensbehov, utöver statistik över antal procent disputerade lärare. Lärosätet beskriver att fakultetsnämndens nya modell med obligatoriska programanalyser och screeningfrågor samt en efterföljande dialog med respektive akademi kommer att leda till att uppföljning och säkerställande av lärarnas kompetens kommer att ske på ett systematiskt sätt. Bedömargruppen ser positivt på denna nya modell, men det förändrar inte intrycket av att det i nuläget föreligger en brist i systematiken.

Den enskilda lärares kompetensutvecklingsbehov följs upp i årliga medarbetarsamtal. Det finns ett gemensamt dokument som ska användas vid medarbetarsamtalen, men vid platsbesöken framkom att de inte alltid används. Denna varierande praxis ser bedömargruppen som problematisk. Inom vissa områden skickas kompetensutvecklingsblanketten till medarbetaren i god tid före medarbetarsamtalet och det man kommer överens om följs upp löpande av avdelningschef. Inom andra områden tycks medarbetarsamtalen vara helt ostrukturerade där kompetensutvecklingsblanketten inte används eller att avdelningschefen för egna noteringar som avdelningschefen behåller för sig själv. Bedömargruppen föreslår att lärosätet på en övergripande nivå utarbetar gemensamma rutiner och dokument för medarbetarsamtal och uppföljning av individuella kompetensutvecklingsplaner för hela lärosätet. På detta sätt kan lärosätet på ett systematiskt sätt öka möjligheterna att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Vid nyanställningar av lärare ställs krav på att de antingen har pedagogisk kompetens eller att de genomför en 10-veckors kurs i högskolepedagogik i regi av Kompetenscentrum för studenter, arbetsmarknad och medarbetare (CeSAM) när de anställts. Baserat på självvärderingen och platsbesöken anser bedömargruppen att CeSAM fyller en central och viktig funktion när det gäller att utveckla och säkerställa den undervisande personalens pedagogiska kompetens. I vissa programanalyser och programvärderingar framgår att studenterna är missnöjda med lärarnas pedagogiska kompetens. Detta kan bero på att lärare anställs och undervisar innan de har genomgått en 10-veckors utbildning i högskolepedagogik. Det kan ta upp till två år innan de får en sådan kompetens och de undervisar under tiden. Bedömargruppen anser att det bör vara möjligt att korta ner tiden mellan anställning och CeSAM-kursen.

Vid platsbesöken framgick att vissa studenter, men framför allt doktorander som inte har svenska som modersmål, är beroende av att undervisning och vägledning finns tillgänglig på engelska. Detta ställer krav på den undervisande personalens språkkompetens. Det finns indikationer på att en del lärare inte är tillräckligt bra på engelska som undervisningsspråk. Bedömargruppen menar att lärosätet behöver komma tillrätta med och förslagsvis utveckla en systematik för att kunna uppmärksamma var i organisationen dessa problem finns och säkerställa att åtgärder efterlevs.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätets inte säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Lärosätet tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld.

Avdelningscheferna ansvarar för arbetsmiljön som kopplas till att lärosätet är arbetsmiljöcertifierat och därmed finns väl inarbetade systematiska processer för det dagliga arbetet. Det finns handlingsplaner för hållbar arbetsmiljö som diskuteras vid arbetsplatsträffar. Där integreras även resultaten från medarbetarundersökningar.

Lärosätet har ett system för excellenta lärare inom ramen för pedagogisk kompetens vilket är en pedagogisk karriärväg. De excellenta lärarna håller i pedagogiska seminarier som kopplas till deras ämne. Excellenta lärare hjälper och stöttar andra lärare att meritera sig. Vid platsbesöken tydliggjordes för bedömargruppen att möjligheten att bli en excellent lärare har en motiverande effekt och att detta är ett system som fungerar bra. Bedömargruppen ser det som en styrka och uppmanar lärosätet att fortsätta med detta arbete på ett sätt som också kommer undervisningen tillgodo. Som tidigare nämnts så ska all undervisande personal efter anställning genomgå tio veckors utbildning i högskolepedagogik i CeSAM:s regi. Platsbesöken visade att CesSAM fyller en central funktion avseende att på ett systematiskt sätt utveckla den undervisande personalens pedagogiska kompetens. En annan del att säkerställa att personalen får möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens är den högskolegemensamma workshopen (TeachMeet) som genomförs flera gånger per år kring pedagogiska nyheter inom exempelvis lärplattformsutveckling och digital examination.

Lärarna uppmuntras även till ämnesmässig kompetensutveckling. Alla som undervisar har minst 10 % av sin arbetstid avsatt för individuell kompetensutveckling. Vid platsbesöken framkom att olika aktiviteter kan ingå i dessa 10 %. Vad som ingår avgörs i hög grad via dialog under medarbetarsamtalen. Det framkom vid platsbesöken att det för vissa lärare var en utmaning att få nyttja sina 10 %. Det finns följaktligen en möjlighet att bli bättre på att se till att alla lärare utnyttjar sina 10 % för individuell kompetensutveckling. Det är viktigt att lärosätet anpassar varje enskild lärares undervisningsvolym så att det faktiskt finns utrymme för 10 % individuell kompetensutveckling, utan att man upplever att det går ut över kvaliteten på undervisningen. Inom ramen för arbetet med att säkerställa att undervisande personal har möjlighet att utveckla sin ämneskompetens visar platsbesöken att det finns resurser för lärare att delta i konferenser. Bedömargruppen uppfattar att lärare uppmuntras att gå kurser vid andra lärosäten. Detta ser bedömargruppen som något mycket positivt.

Bedömargruppens uppfattning är trots utpekade utvecklingsområden att lärosätets tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Lärosätet säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande.

Uppfylld.

Lärosätet bedriver undervisning på fyra orter: Västerås, Eskilstuna, Nyköping och Södertälje. Mellan Västerås och Eskilstuna går gratis bussar som gör det enkelt för studenterna att nyttja infrastruktur och studentstöd effektivt. Det finns bibliotek för studenterna i Västerås och Eskilstuna, medan studenterna i Nyköping har tillgång till ett annat bibliotek. CeSAM bedriver verksamhet på alla orter och reser mellan orterna när det är nödvändigt. Bedömargruppen anser att lärosätet på ett tillfredsställande sätt hanterar utmaningarna med undervisning på fyra orter i förhållande till infrastruktur och studentstöd.

Lärosätet har tillfredsställande lokaler för att infrastruktur och studentstöd ska anses vara ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande. När det gäller nya lokaler deltar CeSAM i besluten för att säkerställa att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande. Detta ser bedömargruppen som mycket positivt.

En viktig del i att säkerställa ändamålsenlig infrastruktur och studentstöd är bibliotek. Biblioteken i Västerås och Eskilstuna har öppet 50 timmar per vecka och kompletteras med annat stöd som till exempel undervisning i informationssökning, referenshantering och källkritik. Studenterna kan även "boka en bibliotekarie" samt få stöd via en chattservice som bemannas 40 timmar per vecka. Biblioteken erbjuder också en god fysisk miljö med datorplatser, grupparbetsplatser och tysta läsesalar. För att säkerställa att bibliotekets tjänster motsvarar behoven finns ett biblioteksråd med bred representation från alla akademier, studentkåren, doktorandrådet, fakultetsnämnden, ledningskansliet och en extern representant från annat lärosäte.

Avdelningscheferna ansvarar för att information om olika typer av stöd kommuniceras till studenterna, till exempel studenthälsan och stöd till studenter med funktionsvariationer. Bedömargruppen anser att det finns utvecklingspotential avseende denna kommunikation. Vid platsbesöken framkom att lärosätet skulle kunna utveckla informationen till studenterna om vilka stödfunktioner som finns tillgängliga. Det anser bedömargruppen är något som lärosätet kan utveckla.

Studievägledarna fyller en viktig funktion för studentstödet. Studievägledarna arbetar systematiskt med att följa upp och informera studenterna för att stödja dem i deras studier. Vid platsbesöken stärktes bilden från självvärderingen som visar att studievägledningen fungerar väl, men att det finns utvecklingspotential i form av snabbare svar från studievägledarna till studenterna.

Bedömargruppen noterade vid platsbesöken att det finns möjlighet för lärosätet att förbättra infrastrukturen genom att utveckla de engelska sidorna på webbplatsen. En viktig funktion för det arbetet är studentombudet som arbetar med detta och det ingår i en övergripande översyn av webbsidan. Bedömargruppen anser att lärosätet bör prioritera detta arbete, eftersom till exempel många av doktoranderna inte kan svenska.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätets säkerställer att infrastruktur och studentstöd är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande.

Lärosätet säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld.

I självvärderingen och vid platsbesöken framkom att det finns en mångfald av resurser för att stödja studenternas lärande, bland annat erbjuder lärosätet studenterna språkstöd och studiestöd via CeSAM samt bibliotekets service gällande bland annat informationssökning och referenshantering. Rätt läranderesurser ska enligt självvärderingen säkerställas av fakultetsnämnden vid inrättande av program.

Lärosätet arbetar med kompetensförsörjningsplaner såväl på central nivå som inom respektive akademi. Det framkom vid platsbesöken att det finns välutvecklade rutiner på de fyra orterna för lärarnas rörlighet mellan orterna. Lärarna får tid att resa mellan orterna som en del av sin arbetstid.

Baserat på studentinlagan och platsbesöken fick bedömargruppen vissa indikationer på att en del av lärarna är överbelastade med undervisning. För vissa ämnen kan det vara ett problem att säkerställa att det finns tillräckliga läranderesurser. Bedömargruppen har inte tillräcklig information för att bedöma hur stora delar av lärosätet som berörs av detta. Dock är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet på ett systematiskt sätt säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser som används på ett effektivt sätt.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosäte säkerställer att det finns tillräckliga läranderesurser och att dessa används på ett effektivt sätt.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanväg bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Sammantaget bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande, även om bedömargruppen betonar att det finns svagheter i systematiken för att säkerställa måluppfyllelsen inom vissa centrala delar av bedömningsområdet. Det är exempelvis oklart hur forskningsanknytningen vid lärosätet mäts och följs upp vilket därför är ett utvecklingsområde. Bedömargruppen ställer sig också tveksam till hur lärosätets nya utvärderingsmodell i dess nuvarande form på ett systematiskt sätt kan identifiera brister och vidta de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla lärosätets utbildningar. Vidare rekommenderas lärosätet att se över cyklerna för uppföljning av utbildning som idag är för långa.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld.

I lärosätets självvärdering framgår att fakultetsnämnden på delegation av rektorn har mandat att besluta om inrättande, revidering och avveckling av program samt inrätta och avveckla forskarutbildningsämnen. Ärendena bereds i nämndens grundutbildningsutskott, och följs upp av fakultetsnämnden. Lärosätet beskriver att processen har fyra faser: utveckla, genomföra, följa upp och återkoppla. I självvärderingen framgår vilka funktioner som har ansvaret i olika skeden.

Nya utbildningar eller revidering av utbildningar initieras i lärarkollegiet. Arbetet sker med utgångspunkt i högskoleförordningens examensmål och arbetsmarknadens behov. Som stöd vid förslag på ny utbildning använder sig lärosätet av examensmålsmatriser som mappar kursernas lärandemål mot de nationella examensmålen. Lärosätet beskriver att student-, arbetslivs-, hållbarhets- och jämställdhetsperspektiven samt lärarkompetens beaktas i beslutsunderlaget. Fakultetsnämnden beslutar om huruvida underlaget är tillfredsställande. Akademicheferna ansvarar för att genomföra utbildningen. Processer inom genomförandefasen är tjänsteplanering, schemaläggning, antagningsprocess, undervisning, handledning och examination.

Enligt självvärderingen har fakultetsnämnden det yttersta ansvaret för uppföljning av all utbildning vid lärosätet. Resultatet av uppföljningarna återkopplas till linjen. Exempel på systematiska uppföljningar är kurs- och programvärderingar, den individuella studieplanen (ISPn) för doktorander samt de fördjupade utbildningsutvärderingarna av program som nämnden har planerat. Fakultetsnämndens uppföljningar syftar framför allt till att föreslå kvalitetsutvecklande åtgärder, synliggöra eventuella brister och lyfta fram goda exempel. Som ett exempel på hur kvalitetssystemet fungerar i praktiken lyfter lärosätet fram arbetet med att säkerställa att varje doktorand uppnår examensmålen i sin utbildning. I självvärderingen beskriver lärosätet att brister identifierades tidigt i detta hänseende. Åtgärden var att de nationella examensmålen inkluderades i varje doktorands ISP från och med 2014/2015. Handledare och doktorander planerar sedan dess tillsammans aktiviteter för att nå respektive mål. Bedömargruppen ser detta som en positiv åtgärd, men ställer sig frågande hur dessa brister identifierades. Det framgår inte tydligt i självvärderingen om det var via lärosätets interna kvalitetssystem. Rektor ansvarar för att i styrning av verksamheten väga in slutsatser från kvalitetsuppföljningarna.

Avveckling av utbildning kan, enligt lärosätet, ske om förbättringsåtgärder bedöms vara alltför resurskrävande eller om utbildningen inte nått förväntat syfte. Även här lyfter lärosätet fram exempel i självvärderingen som tydliggör processen. Beslut om avveckling fattas av nämnden. Linjen ansvarar för att säkerställa nämndens synpunkter vid såväl förbättringsåtgärder som vid avveckling av utbildning och genom att tillsätta de resurser som krävs. Erfarenhetsutbyte inom och mellan kollegiet respektive linjen lyfts fram som exempel på processer inom fasen återkoppla. Det framgår dock inte klart i självvärderingen, och framgick heller inte vid bedömargruppens platsbesök med lärosätet, hur detta sker på ett systematiskt sätt.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet överlag har ändamålsenliga rutiner och en tydlig ansvarsfördelning gällande rutiner för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar, även om lärosätet lyfter fram utvecklingsområden. Som exempel på ett sådant nämns att det råder en viss oklarhet om ansvarsgränser mellan avdelningschef och ämnesföreträdare, samt mellan examinator och ämnesföreträdare. Det råder också viss otydlighet i självvärderingen om hur lärosätets högsta ledning, som ansvarar för att i styrningen av verksamheten, ska väga in slutsatser från kvalitetsuppföljningarna. Otydligheten förstärktes vid platsbesöken.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld.

I självvärderingen framgår att lärosätets studenter inbjuds att ta en aktiv roll i lärandeprocessen, och att såväl undervisnings- som examinationsformer visar på variation som förutsätter en aktiv studentmedverkan. Lärosätet beskriver att de arbetar aktivt för att utmana traditionella och passiva undervisningsformer och ersätta dem med former där studentmedverkan och engagemang tydliggörs. De menar att populariteten i bokningar av läranderum som är omvandlingsbara för mer aktivt lärande pekar på detta.

Lärosätet lyfter fram många goda exempel på hur studenterna uppmuntras till delaktighet i undervisningen, och hur detta även avspeglas i examinationen. Ett sådant är förskollärarprogrammet, där både arbets- och examinationsformer beskrivs förutsätta aktiv studentmedverkan. Detta verifierades vid det andra platsbesöket, där det bland annat framgick att undervisningsmetoder diskuteras i programmet med studenterna, vilket bidragit till ökad studentaktivitet. Andra goda exempel där studenternas aktiva roll i såväl lärandeprocesser som i examination synliggörs är i sjuksköterskeprogrammet, fysioterapiprogrammet och socionomprogrammet. Både inlämnat underlag som bedömargruppen har fått ta del av och information som framkommit vid platsbesöken stärker ställningstagandet. Bedömargruppen menar att de goda exempel som finns inom lärosätet bör spridas och tas till vara.

Det bör dock betonas att bedömningsunderlagen visar att det finns en viss svaghet i systematiken när det gäller denna bedömningsgrund. Det framgår i studentinlagan att fler och fler studenter avstår från att gå på föreläsningar och istället väljer att använda den presentation läraren lägger upp på lärandeplattformen. Om det beror på bristande variation i undervisningen eller att studenterna inte bjuds in till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna är svårt att med säkerhet svara på. Av de kursvärderingar som bedömargruppen tagit del av framkommer det att studenterna överlag är nöjda med föreläsningarna, men mindre nöjda med lärarnas pedagogiska insatser.

Mot ovansagda, anser bedömargruppen att lärosätet överlag har stor variation av undervisningsformer som sannolikt uppmuntrar studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocessen, vilket också återspeglas i examinationen.

Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Inte uppfylld.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att sambandet mellan forskning och utbildning säkerställs genom att litteraturen i utbildningarna är forskningsbaserad, samt att forskande lärare undervisar på alla nivåer och är uppdaterade i sina forskningsämnen, men även i forskning i närliggande ämnen. Det finns ett lärosätesövergripande mål om att majoriteten av personalen vid utgången av 2022 ska vara disputerad. Enligt självvärderingen har lärosätets ämnesföreträdare det yttersta ansvaret för ämnenas progression och forskningsanknytning.

Självvärderingen, liksom platsbesöken, visar att lärosätets ambition är att säkerställa en god koppling mellan forskning och utbildning. I självvärderingen lyfter lärosätet fram exempel på denna koppling. Ett exempel är att forskargrupper lämnar förslag på uppsatsämnen till studenter på grundnivå och avancerad nivå. Forskningssamarbete som stärker utbildningarnas forskningsanknytning, som även visar på god samverkan med arbetslivet, sker också med regionens FoU-verksamhet, varifrån det kommer regelbundna förslag på examensarbeten. Men enligt bedömargruppen är det dock oklart hur forskningsanknytningen vid lärosätet definieras, mäts och följs upp på ett systematiskt sätt.

Fakultetsledningen menar att nämndens nya utvärderingsmodell, som ännu inte har använts och prövats helt ut genom hela kvalitetscykeln, syftar till att synliggöra och säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning. I självvärderingen framgår att utvärderingen, som används för första gången i år, är baserad på en kombination av inlämnade programanalyser och tre så kallade screeningfrågor. Detta bekräftades också vid platsbesöken. En av frågorna i screeningfrågorna är i vilken utsträckning programmet anser att det är forskningsanknutet. Bedömargruppen menar att frågorna i screeningfrågorna är så allmänt och öppet skrivna att det är tveksamt om nämnden på ett systematiskt sätt kan fånga upp eventuella brister i det som frågorna avser att mäta och värdera.

Denna vaghet i screeningfrågorna synliggörs i programmens svar på frågan hur de uppfattar forskningsanknytning i nämndens utvärdering. Svaren visar på stor variation och är dessutom, generellt sett, mycket kortfattade. Byggingenjörerna beskriver exempelvis, kort och gott att "det är ganska många som arbetar med programmets innehåll och forskningsanknytning på olika sätt", utan att närmare beskriva hur forskningsanknytningen säkerställs via litteraturen och personalens kompetens och undervisning. Samma gäller förskollärarprogrammet som beskriver att hela programmet baseras på relevant forskning utan närmare beskrivning. Det bör samtidigt betonas att det finns undantag till denna knapphändiga information i svaren. Sjuksköterskeprogrammet både motiverar och problematiserar forskningsanknytningen i sitt svar till nämnden.

I och med att målet och definitionen av forskningsanknytningen inte är tydliga för programmens lärare är det svårt att identifiera avvikelser och avgöra vilka åtgärder som bör sättas in när avvikelse sker. Detta framgick vid bedömargruppens platsbesök. Vid en genomgång av de underlag som bedömargruppen tagit del av kan även konstateras att inte alla program valt att inkludera forskningsanknytning i sina programanalyser, trots att forskningsanknytning finns med i lärosätets mall för programanalys.

Lärosätet beskriver att dess mål är att minst 50 procent av personalen ska vara disputerad, och att lärarkompetensen är en viktig del i att säkerställa forskningsanknytningen i programmen. Det framgår i de underlag bedömargruppen fått ta del av att lärarkompetensen granskas vid start av en utbildning. Det som inte framgår i materialet, och som heller inte framgick tydligt vid platsbesöken, är vilken miniminivå på lärarkompetensen (antalet doktorer, docenter och professorer) lärosätet anser att en utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå ska ha för att forskningsanknytningen ska säkerställas, och hur den kompetensen systematiskt följs upp via kvalitetssystemet. Det råder också viss oklarhet hur ämnen där andelen disputerade är lägre än 50 procent säkerställer en adekvat forskningsanknytning.

Bedömargruppens uppfattning är att det finns goda ambitioner att säkerställa ett nära samband mellan utbildning och forskning, men att det i dag inte är tydligt hur lärosätet säkerställer detta samband. I den information som bedömargruppen har fått ta del av förefaller nämndens modell, i dess nuvarande form, inte tillräckligt tydlig för att på ett systematiskt sätt fånga upp eventuella brister och avvikelser från uppsatta mål. Med det sagt menar bedömargruppen att lärosätet inte säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld.

Lärosätet beskriver att examensmålsmatrisen för kursers och programs lärandemål är utgångspunkten för kopplingen till nationella och eventuella lokala examensmål. Matrisen upprättas vid inrättande av utbildning eller vid revidering. Enligt lärosätet innehåller kursplanerna detaljerade lärandeaktiviteter och examinationsformer med koppling till målen. Identifiering av progression i kurser/utbildningar säkerställs via examensmålsmatrisen där respektive programs kursmål står i relation till och jämförs med nationella examensmål. Utbildningarnas progression bevakas av utbildningsledare med stöd av programansvariga. Fakultetsnämnderna granskar detta vid revision av utbildningsplaner. Kopplingen till examensmålen adresseras även vid kursvärderingar, och vid uppdateringar av kursers innehåll i examensmålsmatrisen.

I självvärderingen framgår att examensmålsuppfyllelsen diskuteras löpande i ämneskollegiemöten och branschråd. Att programmens examensmålsuppfyllelse även diskuteras i branschråd visar på lärosätets samproduktionsprofil för samarbete med det omgivande samhället. I program- och kursvärderingarna efterfrågas studenternas uppfattning om i vilken utsträckning examensmålen respektive lärandemålen har uppnåtts, och i vilken utsträckning examinationen bidrar till måluppfyllelsen. Detta kan tyda på att examensmålen är kända bland studenterna. I alla utbildningar gäller att även examensmomenten ska vara ett tillfälle för lärande. Det är positivt, menar bedömargruppen.

Bedömargruppen kan konstatera att det finns en examensmålsmatris för alla utbildningsprogram vid lärosätet. Målen finns i examensmålsmatrisen för programmen, där alla kurser visar om målen finns med som en del i kursen eller inte. Det råder däremot en viss variation i tydligheten i den information som finns i matriserna. Progressionen är exempelvis svår att följa i matriser där examensmålen i en kurs bara är angivna med ett kryss, utan tecken på graden av måluppfyllelse. I vissa kursers kursplaner anges det på ett tydligt sätt vilka mål som examineras i kurserna, men inte i alla.

I det stora hela menar bedömargruppen att lärosätet har en väl utarbetad strategi för att säkerställa koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer där examensmålsmatriser är centrala.

Lärosätet säkerställer att varje student och doktorand ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att programansvariga och studievägledare för en kontinuerlig dialog med studenterna för att säkerställa att de har goda förutsättningar att genomföra sin utbildning inom planerad studietid. Avdelningschefer säkerställer tillsammans med lärare att planering, bokning och kursinformation finns tillgängliga för studenterna inom angivna tidsramar. Studievägledarna arbetar förebyggande med introduktion och information vid programstart och följer kontinuerligt upp studenternas resultat. Det framgår att studenterna har möjlighet till nära kontakt med studievägledare, lärare och programansvariga genom hela sin utbildning och erbjuds stöd om problem uppstår. Studenter som kan uppvisa intyg om funktionsnedsättning erbjuds stöd. Det framgår vidare i självvärderingen att riktad information ges till studenterna på respektive program inför terminsstart och vid val av kurser. Denna information verifierades vid platsbesöken.

Studietekniksstöd och skrivhjälp finns via CeSAM. Högskolebiblioteket erbjuder stöd i form av undervisning i informationssökning, referenshantering och källkritik. Studenterna har möjlighet att använda sig av funktionen "boka en bibliotekarie" för enskild vägledning vid exempelvis uppsatsskrivning. Lärosätet erbjuder talbokservice för studenter med funktionsnedsättning. Vid utbildningar där det av erfarenhet visat sig att vissa kursmoment är svåra finns så kallad supplemental instruction, där äldre studenter fungerar som stöd för yngre. Det framstår, enligt bedömargruppen, som ett bra exempel på hur lärosätet kan underlätta för studenterna. Det framgår däremot inte hur effekterna av detta följts upp eller, i fall det är positiva effekter, om eller på vilket sätt goda exempel ges till andra program vid lärosätet.

Lärosätet redovisar att prestationsgraden är 82 procent för hela lärosätet (antalet helårsprestationer under året dividerat med antalet helårsstudenter). Detta talar för att studenterna, generellt sett, har förutsättningar att genomföra sin utbildning inom planerad tid. Genomströmningstalen för nybörjare (antalet registrerade termin ett jämfört med antal registrerade studenter termin två) är lägre: 66 procent, vilket innebär att en tredjedel av studenterna inte blir färdiga med sin utbildning inom planerad tid. Lärosätet beskriver i självvärderingen att siffran legat konstant på den här nivån under de senaste tre åren, utan att närmare problematisera resultatet eller presentera vilka genomströmningsmål de har.

Bedömargruppen menar att utan uppsatta mål är det svårt att diskutera avvikelser och komma fram till åtgärder för att rätta till brister. Studenterna beskriver i studentinlagan att en orsak kan vara att en del studenter "fastnar" vid examensarbetet och därför inte genomför utbildningen i tid. En annan orsak som lyfts fram är att de får jobb innan examen. De framkommer också att en ytterligare orsak till att studietiden kan ha blivit längre än planerad är att studenterna inte har beretts möjlighet att göra omtentamina på kursmoment inom rimlig tid i anslutning till det första tentamenstillfället. Men det problemet tycks vara undanröjt efter en överenskommelse om rättssäkra tentamina mellan akademichefer och studenter.

De framgår också i självvärderingen att män har en betydligt lägre genomströmning än kvinnor. Det står också att möjliga åtgärder för ökad genomströmning med bibehållen utbildningskvalitet diskuteras regelbundet inom akademierna och i fakultetsnämnden. Men det finns få konkreta förslag på åtgärder att ta del av. Frågan om diskrepansen mellan kvinnors och mäns prestationsgrad väcktes vid platsbesöken, men inga konkreta svar gavs.

Vid platsbesöken framgick att lärosätet har en löpande process med kontrollstationer för att säkerställa att forskarstuderande ges goda möjligheter att genomföra sin utbildning inom planerad tid, och för att fånga upp eventuella problem. Doktorandernas studier följs regelbundet upp i respektive doktorands ISP. Nämndens utskott för forskarutbildning granskar årligen doktorandernas ISPn. Varje doktorands tjänsteplanering matchas med ISPn så att doktoranden inte har en arbetsbelastning i form av institutionstjänstgöring som påverkar forskarstudierna negativt. Både avdelningschefen och handledaren för kontinuerliga samtal med varje enskild doktorand. Enligt självvärderingen var bruttostudietiden för doktorsexamen 2017 i genomsnitt 6,6 år, dvs. 1,6 år senare än de 5 år som avses med en forskarutbildning med 20 procent institutionstjänstgöring. Om lärosätet är tillfreds med bruttostudietiden framgår inte i självvärderingen.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att det finns stöd och goda förutsättningar för studenterna vid lärosätet att slutföra sina studier inom planerad tid.

Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld.

I självvärderingen framgår att kursvärderingar, kursanalyser och studentkommentarer diskuteras kontinuerligt i lärarlag, ämneskollegier och programrådsmöten, för att förbättra och utveckla kurser. Lärosätet beskriver att åtgärder på programnivå kan innebära justeringar i examensmålsmatrisen, och åtgärder på kursnivå kan innebära förändringar i kursplaner eller bemanning.

I självvärderingen framgår vidare att uppföljningen av lärosätets utbildningar hittills i huvudsak har utförts av akademierna, där uppföljning skett efter avslutade kurser och program, och där fakultetsnämnden kommit in i processen vid revideringar av utbildningsplaner. Fakultetsnämndens fokus har varit på utvärdering av lärosätets forskarutbildningsämnen.

Som en följd av resultatet i UKÄ:s utbildningsutvärderingar 2011–2014 identifierade fakultetsnämnden ett behov av en mer systematisk uppföljning av utbildningar även på grundnivå och avancerad nivå. År 2017 tog därför nämnden fram en modell för interna utbildningsutvärderingar för utbildningar på alla nivåer. Modellen bygger på en kombination av programanalyser och ett frågeformulär med tre öppna screeningfrågor om programmens uppfattning om kvalitet, forskningsanknytning och progression i sina respektive utbildningar. Utvärderingsmodellen är obligatorisk för alla program från och med juni 2018. Eftersom programvärdering och programanalys tidigare inte varit obligatoriska, är den nya utvärderingsmodellen en positiv utvecklingsåtgärd. Modellen har pilottestats våren 2018 och har därefter vidareutvecklats, men ännu inte använts fullt ut i verksamheten.

Utifrån de underlag som bedömargruppen tagit del av, ställer sig ändå bedömargruppen tveksam till hur den nya utvärderingsmodellen på ett systematiskt sätt kan identifiera brister, och som ett resultat av detta vidta åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla lärosätets utbildningar. Screeningfrågorna förefaller allmänt hållna utan en närmare precisering vad nämnden avser att mäta och värdera, till exempel ställs inte frågan om förväntad lärarkompetens på ett tydligt sätt. Bedömargruppen menar att det kan bli svårt att göra uppföljningar med utvecklingsåtgärder.

Vid platsbesöken framgick att modellen ännu är att betrakta som en försöksmodell, som kommer att förfinas och utvecklas. Det framgick också att den första utvärderingsomgången bara kommer att göras med screeningfrågorna som underlag, eftersom inte alla program lämnat in sina programanalyser. I självvärderingen framgår också att en högskolegemensam mall för program- och kursanalyser har tagits fram. Bedömargruppen menar att det är ett bra initiativ, som sannolikt kan bidra till en mer systematisk utvärdering av lärosätets utbildningar.

I självvärderingen beskriver lärosätet att tanken är att nämnden årligen kommer att välja ut för 3-6 utbildningar vid varje utvärderingsomgång för en fördjupad analys. På vilka grunder programmen väljs ut, framgår inte tydligt i självvärderingen, och tydliggjordes heller inte vid platsbesöken. Det nämndes att valet av fördjupad analys görs av nämnden i dialog med utbildningsledare, och att program som via egen självskattning bedöms hålla hög kvalitet kommer att beredas tillfälle att sprida goda exempel i organisationen. Eftersom lärosätet har 55 program innebär det att varje program kommer att genomgå en fördjupad analys av fakultetsnämnden mellan vart 9:e och 18:e år. Bedömargruppen menar att en så lång utvärderingscykel inte möjliggör för nämnden att på ett systematiskt sätt uppmärksamma eventuella brister och vidta de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla lärosätets utbildningar.

Utvärderingen av lärosätets forskarutbildning sker på liknande sätt som utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Varje år väljs ett forskarutbildningsämne ut för fördjupad analys. Eftersom det finns 13 forskarutbildningsämnen vid lärosätet, innebär det att varje ämne utvärderas vart 13:e år. Även här menar bedömargruppen att utvärderingscykeln är för lång för att nämnden ska kunna uppmärksamma och följa upp resultat på ett systematiskt sätt. I självvärderingen, och vid platsbesöken, framgår att utvärderingen i huvudsak är extern och tar avstamp i UKÄs utvärderingsmodell. Det framgår däremot inte tydligt i bedömningsunderlagen, och förtydligades heller inte vid platsbesöken, vilka kriterier som lärosätet själv har för en god forskarutbildningsmiljö, exempelvis hur många doktorander som bör finnas i miljön och hur personalstyrkan ska se ut bland handledare. Utan egna tydligt identifierade mål för verksamheten, menar bedömargruppen, att det är svårt att på ett systematiskt sätt utvärdera utbildningen och identifiera avvikelser som går att åtgärda.

Vid platsbesöken ställde bedömargruppen frågor om åtgärder som lärosätet vidtagit som ett resultat av tidigare interna utvärderingar på akademi- eller fakultetsnivå. Det framgick att lärosätet hittills endast lagt ner utbildningar som ett resultat av UKÄs utvärderingar. Det framgick också vid platsbesöken att lärosätet aldrig har beslutat om intagsstopp på en utbildning som ett resultat av att lärosätet själv har bedömt att utbildningen har bristande kvalitet i något avseende.

Kursvärderingar är en viktig del i kvalitetsarbetet. I självvärderingen lyfter lärosäte fram att studenternas låga svarsfrekvens vid kursvärderingar är problematiskt i detta sammanhang och ett viktigt utvecklingsområde. Det framgår i självvärderingen att fakultetsnämnden arbetar med problemet med den låga svarsfrekvensen, och hänvisar bland annat till nämndens nya utvärderingsmodell som en möjlig åtgärd. Men det är inte helt tydligt för bedömargruppen hur den nya utvärderingsmodellen kommer att bidra till en högre svarsfrekvens hos studenterna.

Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet i dagsläget inte vidtar de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna på ett systematiskt sätt.

Åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld.

I självvärderingen lyfter lärosätet fram förekomsten av goda rutiner för kommunikation och spridning av eventuella förändringar av utbildningar till relevanta intressenter. Regelbundna informationsmöten med programstudenter förs där planerade och genomförda åtgärder kommuniceras. Åtgärder kommuniceras även via programråd till studenterna. Information sker internt med stöd av en gemensam framtagen kommunikationsplan via utbildningsledare, utbildningsråd och kommunikatörer. Samråd och informationsutbyte sker även via branschråden, och det förs en kontinuerlig dialog med representanter för offentlig sektor och näringsliv i utbildningar som utförs i nära samband med dessa, exempelvis sjuksköterskeutbildningarna. Detta visar att lärosätet har goda rutiner för samarbete med arbetslivet och det omgivande samhället.

I det material som bedömargruppen tagit del av framgår att kursansvariga har ansvar för kursutvärderingar och att resultatet kommuniceras till studenter och utbildningsledare. Studenterna hålls även informerade om förändringar eller utvecklingsarbete som berör deras utbildningar via programråd. I kursutvärderingar som bedömargruppen tagit del av framkommer det att studenterna överlag är nöjda med den information som delges dem via lärplattformen blackboard. Det som lyfts som ett utvecklingsområde är återkopplingen till studenterna av gjorda kursutvärderingar. Det förefaller vara lite olika hur återkopplingen sker, mellan akademier, program och lärare, om den alls sker.

I det stora hela är det bedömargruppens uppfattning att de åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet inte säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Huvudskälet till det grundas på att jämställdhet helt saknas i vissa utbildningar och förekommer mycket sparsamt i andra. Detta avspeglas på samma sätt i program- och kursanalyser där det uttrycks mycket svagt hur området jämställdhet beskrivs och främjas i program och kurser. En styrka är dock att lärosätet startat ett arbete i syfte att genomgripande revideringar av utbildningens innehåll av jämställdhet. Flera utvecklingsområden finns, lärosätet behöver utveckla systematiska processer för att implementera, genomföra och följa upp jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet behöver också utveckla en verksamhetsförståelse för vad det innebär att implementera jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld.

I självvärderingen beskrivs att jämställdhetsarbetet vid lärosätet har två komponenter, dels det allmänna om kvinnors och mäns möjligheter och villkor, dels det specifika om att utbildningarna ska innehålla jämställdhetsperspektiv och ge kunskap om jämställdhetsfrågor. Vidare beskrivs att lärosätet bidrar till detta genom att aktivt stärka jämställdhet i utbildningarnas innehåll och form. Det framgår däremot inte på ett tydligt sätt i självvärderingen hur detta genomförs och följs upp på ett systematiskt sätt. I självvärderingen beskrivs även att arbetet med jämställdhet sker genom kursers lärandemål som avspeglas i programmens examensmålsmatriser och kopplingen mellan lärandemål och examinationsmoment. Även kurslitteratur ska beaktas ur ett jämställdhetsperspektiv. Ämnesföreträdare, utbildningsledare och lärarlag ansvarar för detta. Via kursvärderingar och programråd kan studenternas synpunkter på en jämställd utbildning analyseras och utvärderas, enligt lärosätet. I programvärderingar har studenterna möjlighet att ta upp den här frågan men det är oklart om detta sker systematiskt från lärosätets sida, eller om det bygger på att studenterna själva tar upp frågan. Vid lärosätet finns en Styrgrupp för jämställdhetsintegrering som också har studentrepresentation. Gruppen utlyser resurser till kursansvariga för att de ska kunna integrera jämställdhetsperspektiv på kursnivå. Även om lärosätet visar att det pågår ett aktivt arbete med jämställdhet återspeglas det svagt i utbildningarna. Av de underlag bedömargruppen tagit del av är det inte tydligt att lärosätets beskrivning av jämställdhetsarbete enligt ovan ger avtryck i utbildningarnas innehåll, mer specifikt i utbildningsplaner, kursplaner och examensmålsmatriser. Efter genomgång av inlämnat material, konstaterar bedömargruppens att jämställdhetsperspektivet helt saknas i vissa utbildningar och att det förekommer mycket sparsamt i andra. Detta avser bland annat litteratur och lärandemål som berör denna aspekt. Vid platsbesöken framkom att det är viktigt att studenterna får med sig allmänna kunskaper om jämställdhet. Inom vissa utbildningar, som sjuksköterskeprogrammet, förskollärarutbildning och fysioterapeutprogrammet gavs konkreta exempel på hur man arbetar med jämställdhet i diskussioner och seminarier men det framgick att det inte finns lärandemål kopplade till just jämställdhet förutom i lärarutbildningsprogrammen. Vid platsbesöken framkom explicit att jämställdhet inte examineras. Bedömargruppen ställer sig frågande till att jämställdhet är ett område som inte examineras. Detta avser särskilt lärarutbildning då det i Högskoleförordningen finns nationella examensmål för jämställdhet för just lärarutbildning. I studentinlagan framförs att jämställdhet ingår inom vissa utbildningar exempelvis inom vårdutbildningar. Inom andra utbildningar, menar studentkåren, är det svårare att bedöma hur jämställdhet beaktas. I de instruktioner som finns för Tre frågor om programkvalitet - snabbscreening av kvalitet finns ingen fråga relaterad till jämställdhet. I instruktionerna för programanalys framgår det under rubriken 3.2. Kvalitetsaspekter att bland annat arbete med jämställdhet ska beskrivas och i instruktionerna för kursanalys finns det under rubriken 5 Kvalitetsaspekter en egen punkt 5.5. Jämställdhet där det ska anges hur jämställdhet främjas i kursen. Av de underlag bedömargruppen tagit del av är det i såväl program- som i kursanalyser mycket svagt uttryckt hur området jämställdhet beskrivs och främjas i program och kurser. I vissa program- och kursanalyser finns kortare beskrivningar i de flesta saknas det helt och hållet. Detta ger vid handen att arbetet med att följa upp jämställdhet i utbildningarna inte sker på ett systematiskt sätt.

För att arbeta med jämställdhet i lärosätets utbildningar har fakultetsnämnden tillsatt en grupp som ska ta fram högskolegemensamma programutvärderingar och programanalyser där jämställdhet ska beaktas. Gruppen redovisade sitt förslag till fakultetsnämnden i juni 2018, vilket innebär att detta ännu inte är prövat i skarpt läge. Vid platsbesöken framkom att i alla utbildningsprogram framöver måste det framgå hur jämställdhet ska implementeras alternativt vilken plan som finns för att göra det. Detta ser bedömargruppen som en positiv åtgärd. Vid platsbesöken bekräftades att fakultetsnämnden beaktar jämställdhet vid inrättande av nya utbildningsprogram men det kan se olika ut beroende av vilket program det handlar om. Det är däremot oklart om och i så fall hur detta följs upp. Vidare framkom det inte på ett tydligt sätt hur lärosätet ser jämställdhet som ett bidrag till kvalitet i utbildningen och forskningen.

I lärosätets Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola 2017–2019 framgår att ambitionen är att arbeta integrerat och systematiskt för att motverka ojämställdhet i utbildningarnas innehåll och form. Målet är att säkerställa att studenter i sina framtida yrkesroller har den kunskap som krävs för att hantera konsekvenserna av bristande jämställdhet i sin yrkesutövning och i samhället i övrigt. För att nå målet är det lärosätets ambition att inkludera kunskaper om genus och jämställdhet innehållsligt i utbildningarna. Det framgår också i självvärderingen att jämställdhet beaktas i nämndens beslutsunderlag vid förslag på nya utbildningar. Det som inte framgår i självvärderingen, vilket nämns ovan, är på vilket sätt detta genomförs och följs upp. Vid platsbesöken framkom även att varje rektorsbeslut ska beakta jämställdhet men bedömargruppen fick inte något tydligt svar på vilket sätt det ska ske. Vidare ansvarar CeSAM för jämställdhetsaspekter i utbudet av högskolepedagogiska och kompetensutvecklande kurser som erbjuds högskolans lärare, vilket bekräftas vid platsbesöken. I det ingår att säkerställa att moment som handlar om jämställdhetsaspekter och jämställdhetsperspektiv inkluderas i kurserna. Det är bedömargruppens uppfattning att detta arbetssätt är en viktig del i att på sikt stärka utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande när det gäller jämställdhet.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet identifierat ett behov av att arbeta integrerat och systematiskt för att motverka ojämställdhet i utbildningarnas innehåll och form. Denna insikt har lett fram till att fyra utbildningsprogram, ett inom varje akademi, ska genomföra en genomgripande revidering av utbildningens innehåll och genomförande. Syftet med denna revidering är att bland annat öka förståelsen för jämställdhet i ett samhälleligt perspektiv och att på sikt förändra rekryteringen till program som har speciellt högt antal kvinnliga respektive manliga studenter. Resultaten från detta pilotprojekt ska, menar lärosätet, generera nödvändiga förbättringsåtgärder och därefter implementeras i resterande program. Vid platsbesöken beskrivs att ambitionen är att genom ovanstående arbetssätt ska även utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande förändras i positiv riktning avseende jämställdhet. Även om bedömargruppen menar att detta är ett bra exempel så framgår det inte tydligt, vare sig i självvärderingen eller vid platsbesöken hur det konkret kommer att påverka utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande avseende jämställdhet. Det framkom inte heller en tydlighet kring vilka krav som ska ställas på jämställdhet vid inrättande, genomförande och uppföljning av utbildning.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande.

Bedömargruppen bedömning är att lärosätet inte säkerställer studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation. Även om lärosätet visar ett tydligt engagemang för frågor kopplade till studentinflytande, saknas idag ett systematiskt arbete för student- och doktorandinflytande som kopplas till ett systematiskt lärosätesövergripande kvalitetsarbete.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet säkerställer studenternas och doktorandernas möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Inte uppfylld.

Grunden för det systematiska arbetet med studentinflytande vid lärosätet utgörs på övergripande nivå av ett antal beslutade dokument och rutiner. Högskolestyrelsen har beslutat om principer för studentinflytandet och av arbetsordningen framgår bland annat att studentrepresentation ska finnas i disciplinnämnd, fakultetsnämnd och dess utskott. Därutöver har rektor beslutat om Rutiner för det organisatoriska studentinflytandet som tydliggör hur studentinflytande och samråd med studenterna ska ske. Exempelvis framgår det att Mälardalens Studentkår varje år ska få information om vilka organ som studenterna har rätt att vara representerade i. Ett samarbetsavtal är upprättat mellan lärosätet och Mälardalens Studentkår som formaliserar samarbetet mellan parterna. Doktorandrådet är en del av studentkåren och representerar doktorander i styrelser, kommittéer och andra organ. Av avtalet framgår bland annat lärosätets och studentkårens åtaganden när det gäller studentinflytande, studiesociala åtgärder och studenträttsliga åtgärder.

Bedömargruppen konstaterar dock att även om det på övergripande nivå finns beslutade dokument och rutiner för att säkra studenters och doktoranders inflytande över sina utbildningar och sin studiesituation, är dessa inte är fullt ut implementerade i organisationen. Det finns en skillnad i hur arbetet ska bedrivas och hur det faktiskt bedrivs ute på akademierna, och att det arbete som faktiskt bedrivs inte kopplar an till ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete. Såväl arbetet med kurs- och programvärderingar som det organisatoriska studentinflytandet visar på detta. Lärosätet har inte några formulerade mål eller strategier när det gäller studentinflytande utöver det som framgår i dokumentet Rutiner för det organisatoriska studentinflytandet som främst berör studentrepresentation i nämnder och råd. Bedömargruppen noterar även att studentkåren inte är representerad vid lärarrekrytering.

I lärosätets kvalitetspolicy framgår det att studenter ska ges förutsättningar för att engagera sig i lärosätets kvalitetsarbete. I studentinlagan framförs dock att lärosätet i kvalitetspolicyn borde trycka mer på vikten av studenternas deltagande och ansvar, genom att tydliggöra och stärka studenternas roll. Vidare framförs att lärosätets kategorisering av studenter och doktorander som externa intressenter inger en känsla utav ett "vi-de"-tänk istället för att se kvalitetsarbetet som ett gemensamt arbete att utveckla lärosätets verksamhet.

Av självvärderingen framgår att det finns studentrepresentation i rektorns dekangrupp samt att rektorn och förvaltningschefen träffar studentkårens ordförande över lunch en gång per månad för informella samtal, vilket bekräftades vid platsbesöken. I akademierna är studenterna delaktiga i alla råd och organ. Ett utvecklingsområde som identifierats är uppföljning av problem som studentrepresentanter framför till akademierna. Av den anledningen har fakultetsnämnden, från april 2018, infört punkten "Studentkåren rapporterar" i nämndens kallelser och protokoll, vilket bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen noterar att det både i de skriftliga bedömningsunderlagen och vid platsbesöken framkommer ett engagemang för frågor kopplade till studentinflytande. Både lärosätets ledning och lärare, studenter och andra personalgrupper har gett uttryck för detta. Det var också tydligt att dialogen mellan studentkåren och lärosätets ledning upplevs som positiv.

När det gäller studenters möjlighet att påverka sin studiesituation ur ett studenträttsligt perspektiv finns vid lärosätet både ett studentombud och ett doktorandombud. Ombuden är anställda av lärosätet och har till uppgift att företräda studenter respektive doktorander i studenträttsliga ärenden och vid behov medla mellan parterna. I samarbetsavtalet mellan lärosätet och Mälardalens Studentkår framgår att studentkåren åtar sig att hänvisa studenter till student- eller doktorandombudet medan lärosätet åtar sig att tillhandahålla denna tjänst. Bedömargruppen menar att det finns en potentiell jävsproblematik i denna konstruktion i och med att ombuden är anställda av lärosätet och i sin roll som ombud ska driva ärenden mot sin egen arbetsgivare.

I självvärderingen och studentinlagan beskrivs problemet med att säkerställa studentrepresentationen i beslutande organ, bland annat lyfts avskaffandet av kårobligatoriet som en faktor som resulterat i att färre studenter är medlemmar i studentkåren och att antalet engagerade i studentkåren har minskat. Det försvårar för studentkåren när det kommer till att utse personer till studentrepresentanter. Bedömargruppen menar att lärosätet bör arbeta fram en strategi för att komma tillrätta med de problem som finns med studentrepresentationen för att säkerställa att studenter och doktorander får bättre förutsättningar för och incitament att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Vid lärosätets fyra akademier finns linjeföreningar och program- samt studentråd. Linjeföreningarna är fristående studentföreningar knutna till utbildningsprogrammen vid de olika akademierna och är inte organisatoriskt kopplade till Mälardalens Studentkår. Linjeföreningarnas och rådens omfattning och aktivitet skiljer sig sinsemellan åt och kan även variera från år till år. Under platsbesöken framkom att det både på akademi- och programnivå, har slutits enskilda avtal med olika linjeföreningar utan samråd med studentkåren. Det framgick också att studenter har rekryterats till råd direkt från linjeföreningar eller enskilda studentgrupper utan samråd med studentkåren, vilket också lyfts fram i studentinlagan. I studentinlagan framförs att detta resulterar i att studentkåren inte har kännedom om vilka råd, nämnder och studentrepresentanter som finns på akademierna. Bedömargruppen menar att lärosätet genom detta agerande försvårar för studentkårerna att agera utifrån lagkrav och att detta gör att lärosätet inte fullt ut säkerställer studenternas möjlighet och förutsättningar att utöva inflytande.

Som tidigare nämnts är svarsfrekvensen i kurs- och programvärderingar överlag låg. Bedömargruppen anser att detta är problematiskt då värderingarna är centrala för lärosätets kvalitetssäkringsarbete. Vid platsbesöken framkom att olika initiativ har tagits vid de olika akademierna för att få in kursvärderingar, exempelvis genom muntliga kursvärderingar och skriftliga delvärderingar under kursens gång. Dessa initiativ anser bedömargruppen är lovvärda, men efterlyser ett mer systematiskt arbete med kurs- och programutvärderingar som kopplar till lärosätets systematiska kvalitetssäkringsarbete. Detta har även lärosätet identifierat som en brist och fakultetsnämnden har därför tillsatt en arbetsgrupp, med representanter från akademierna och studentkåren, som arbetar med en ny modell för kursvärdering.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Som helhet bedömer bedömargruppen att lärosätets kvalitetssäkringsarbete avseende arbetsliv och samverkan fungerar väl. Det finns rutiner och processer för att säkerställa att utbildningarna är användbara och att studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet utvecklas. Sedan länge finns etablerade rutiner och processer för samverkan och lärosätet har en uttalad vision och definition av samverkan och samproduktion. En annan styrka är att lärosätet har ett flertal externa samarbetspartners från näringsliv och offentlig sektor. Bedömargruppen uppfattar att det finns utvecklingspotential för interna mål för samverkan och arbetsliv för att underlätta uppföljning och utvärdering samt kvalitetssäkring av samverkan vid samtliga utbildningsorter.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet har rutiner och processer som säkerställer att utbildningarna är användbara och utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld.

Lärosätet har uppsatta mål för samverkan och arbetslivsrelaterade frågor vilket framgår av självvärderingen och blev tydliggjort vid platsbesök. Lärosätet har en policy angående samverkan med det omgivande samhället och som kopplar till lärosätets kvalitetssäkringsarbete på övergripande nivå.

I lärosätets Forsknings- och utbildningsstrategi 2017-2022 beskrivs att målbilden är att 2022 vara främst bland lärosätena i Sverige avseende samproduktion med det omgivande samhället. Denna målbild innebär att alla studenter som examineras vid lärosätet ska ha en kärnkompetens grundad i ett för lärosätets utbildningar gemensamt kunskapsinnehåll där samproduktion är utgångspunkten. Av 220 forskarstuderande är en tredjedel företags-, kommun- eller landstingsdoktorander vilket är ett gott exempel på hög samverkansgrad inom lärosätets forskarutbildning. Samverkan och samproduktion, inom såväl utbildning som forskning, med det omgivande samhället systematiseras genom avtal uppbyggda runt specificerade behov hos avnämare med strategiskt valda partners både i näringsliv och i offentlig sektor. En obesvarad fråga gäller dock hur lärosätet medverkar i de regionala kompetensförsörjningsplattformarna, drivna av organ med regionalt utvecklingsansvar (idag regionerna, inte länsstyrelserna). Dessa är av stor strategisk vikt för att säkra utbildningsutbudet mot avnämarnas behov och svarar bland annat för prognostisering av arbetsmarknadens långsiktiga utveckling, och behov av utbildade på olika nivåer inom olika branscher.

Lärosätet har en organisation med extern representation på alla nivåer, från programråd till högskolestyrelse, vilket möjliggör tät dialog med arbetslivets företrädare och systematisk samverkan. Program- och branschråd fyller centrala funktioner för kvalitetssäkringsarbete. Av bedömningsunderlaget som bedömargruppen har granskat och diskuterat vid platsbesök framgår hur enskilda utbildningars innehåll och examensmål kontinuerligt stäms av mot arbetslivets förändring och nya eller förändrade krav som ställs på yrkesutövning. Likaså framgår hur processerna kring revidering av utbildningars innehåll sker i praktiken. Programrådens funktion är bland annat att tillse utbildningarnas användbarhet för arbetslivet. Branschrådens funktion beskrivs i det tidigare avsnittet om lärosätets kommunikation av kvalitetssystemets resultat. Att programmens examensmålsuppfyllelse även diskuteras i branschråd visar på lärosätets samproduktionsprofil gällande samarbete med det omgivande samhället. I det nu etablerade kvalitetssäkringssystemet ansvarar fakultetsnämnden, i vilken också externa representanter för arbetslivet sitter, för inrättande och nedläggning av utbildningar. Fakultetsnämnden lutar sig bland annat mot information om interna bedömningar av programmens kvalitet inhämtad via de tre så kallade screeningfrågor som redogjorts för tidigare. Ingen av dessa frågor lyfter dock arbetslivsperspektivet vilket kunde bli ett potentiellt utvecklingsområde.

Rutiner och processer för lärosätets systematiska samverkan med arbetslivet framkommer i lärosätets självvärdering och vid platsbesöken, och har beskrivits av företrädare för olika personalgrupper, studenter, doktorander och externa arbetslivsföreträdare. Det omfattar exempelvis verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom ett flertal utbildningar, adjungering av personal till lärosätet från både näringsliv och offentlig sektor, alumnverksamhet och studiebesök ("skuggning") hos utbildningsavnämare. Dessutom förekommer också samverkan kring examensarbeten med olika avnämare och FoU-arbete med regionala FoU-enheter liksom doktorandkurser som ges i samarbete med närings- och yrkesliv.

Samlat omdöme: Ifrågasatt kvalitetssäkringsarbete

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet inte kan godkännas. Bedömningsområdena Styrning och organisation, Jämställdhet och Student- och doktorandperspektiv bedöms som inte tillfredsställande. Det finns flera betydande brister i lärosätenas kvalitetssäkringsarbete när det gäller hur det är beskrivet, argumenterat för och hur det fungerar i praktiken och bedömargruppens uppfattning är att kvalitetssäkringsarbetet vid lärosätet i sin helhet ska granskas på nytt.

Lärosätets kvalitetssystem är inte, på ett övergripande plan, uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Kvalitetssystemet är inte heller prövat i alla delar vilket innebär att det är svårt att ta ställning till om det kommer att fungera i praktiken. Det är bedömargruppens uppfattning att kvalitetssäkringsarbete i nuläget inte fungerar i alla delar. Lärosätet påvisar en medvetenhet om ett behov av att utveckla en utvärderingsmodell på övergripande nivå som säkerställer kvaliteten av utbildning på alla nivåer. Fakultetsnämnden genomför obligatoriska utvärderingar av samtliga program. Den modell som är under utveckling och som används idag är baserad på tre kvalitetsrelaterade frågor. Bedömargruppen menar att frågorna är så allmänt och öppet skrivna att det är tveksamt om det är möjligt att fånga upp eventuella brister avseende det som frågorna avser att mäta. Modellen ligger, tillsammans med programanalyser, till grund för urval av program som ska genomgå en fördjupad analys. Kombinationen av att screeningfrågorna är så allmänt hållna och att alla program inte har lämnat in programanalyser innebär att systematiken uteblir med konsekvensen att det blir svårt att säkerställa kvaliteten i utbildningarna.

I kvalitetspolicyn beskrivs att kärnan i kvalitetsarbetet är en god kvalitetskultur vilket lärosätet menar sannolikt ökar studenters, doktoranders och medarbetares delaktighet, engagemang och ansvar. Det är dock otydligt hur lärosätet arbetar aktivt för att vidmakthålla denna kultur. Bedömargruppen menar därför att det är ett utvecklingsområde att arbeta med kvalitetskultur på ett sätt så att den blir internaliserad hos medarbetare, studenter och doktorander. Vidare finns det en hög ambitionsnivå vid lärosätet att strukturera ansvaret för kvalitetsarbetet på ett sätt där samtliga nivåer är involverade vilket ställer stora krav på processerna. Idag är det dock svårt att se hur olika funktioner, nivåer och processer relaterar till varandra på ett systematiskt sätt. Det råder oklarhet gällande ansvarsgränser mellan olika funktioner samt hur dialog med lärosätets högsta ledning, som ansvarar för att väga in slutsatser från kvalitetsuppföljningarna, sker. En styrka är dock att resultaten kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt till relevanta intressenter.

Det finns ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar. Det lyfts också flera goda exempel på hur studenterna uppmuntras att ta en aktiv roll i lärandeprocessen. Bedömargruppen anser dock att lärosätet inte säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning. Målet och definition av forskningsanknytning är otydligt beskrivet vilket skapar en svårighet för lärarna. Bedömargruppen konstaterar att inte alla program valt att inkludera forskningsanknytning i sina programanalyser, trots att forskningsanknytning finns med i lärosätets mall för programanalys. En rekommendation är att lärosätet fortsätter utveckla den modell som nyligen börjat användas där en av screeningfrågorna avser just forskningsanknytning.

I nuläget säkerställs inte att lärarnas kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Fakultetsnämnden följer upp tillgänglig kompetens i samband med inrättande av nya examina och program men kompetensen följs inte upp löpande när programmen väl är igång. Medarbetarsamtal, där lärarnas behov av kompetensutveckling följs upp, genomförs mycket olika hos akademierna. Bedömargruppen föreslår att lärosätet på en övergripande nivå utarbetar rutiner och dokumentation för medarbetarsamtal med systematisk uppföljning av individuella kompetensutvecklingsplaner. På detta sätt kan lärosätet öka möjligheterna att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Ett annat utvecklingsområde är att möjliggöra att alla lärare verkligen nyttjar sina 10 % för kompetensutveckling. När det gäller utveckling av lärarnas pedagogiska kompetens menar bedömargruppen att CeSAM fyller en viktig roll. Även med nämnda utvecklingsområden ser bedömargruppen positivt på lärosätets arbete med pedagogiska karriärvägar och arbetet med att ge personalen möjlighet att utveckla sin kompetens.

Generellt finns en god infrastruktur där studentstöd är ändamålsenligt för studenternas och doktorandernas lärande. Lärosätet hanterar på ett tillfredsställande sätt utmaningarna i att bedriva undervisning på fyra orter i förhållande till infrastruktur. Det finns dock utvecklingspotential i att, oavsett studieort, ännu bättre kommunicera vilket stöd som studenterna erbjuds samt att utveckla de engelska sidorna på webbplatsen.

Lärosätets kvalitetsarbete avseende jämställdhet brister då detta perspektiv helt saknas i vissa utbildningar eller förekommer mycket sparsamt i andra. En styrka är att det pågår ett arbete med att ett program per akademi ska genomföra genomgripande revideringar av utbildningens innehåll av jämställdhet. Bedömargruppens uppfattning är dock att det krävs en utveckling av verksamhetsförståelse för vad det innebär att implementera jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Även om lärosätet visar ett tydligt engagemang för frågor kopplade till studentinflytande, saknas idag ett systematiskt arbete för student- och doktorandinflytande som kopplas till ett systematiskt lärosätesövergripande kvalitetsarbete. Det är positivt att det finns student- och doktorandombud. Det som bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde är att lärosätet formulerar tydligare mål, strategier och incitament för studentinflytande utöver det som reglerar i vilka nämnder och råd det ska finnas studentrepresentation.

Lärosätets kvalitetssäkringsarbete avseende arbetsliv och samverkan fungerar väl. Styrkan i detta baseras på att det sedan lång tid tillbaka finns en uttalad ambition av samverkan och samproduktion. Ett utvecklingsområde kan dock vara att lärosätet tydligare beskriver interna mål för uppföljning och utvärdering av samverkan.