Utformning, genomförande och resultat

Sammanväg bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande.

Sammantaget bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande, även om bedömargruppen betonar att det finns svagheter i systematiken för att säkerställa måluppfyllelsen inom vissa centrala delar av bedömningsområdet. Det är exempelvis oklart hur forskningsanknytningen vid lärosätet mäts och följs upp vilket därför är ett utvecklingsområde. Bedömargruppen ställer sig också tveksam till hur lärosätets nya utvärderingsmodell i dess nuvarande form på ett systematiskt sätt kan identifiera brister och vidta de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla lärosätets utbildningar. Vidare rekommenderas lärosätet att se över cyklerna för uppföljning av utbildning som idag är för långa.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld.

I lärosätets självvärdering framgår att fakultetsnämnden på delegation av rektorn har mandat att besluta om inrättande, revidering och avveckling av program samt inrätta och avveckla forskarutbildningsämnen. Ärendena bereds i nämndens grundutbildningsutskott, och följs upp av fakultetsnämnden. Lärosätet beskriver att processen har fyra faser: utveckla, genomföra, följa upp och återkoppla. I självvärderingen framgår vilka funktioner som har ansvaret i olika skeden.

Nya utbildningar eller revidering av utbildningar initieras i lärarkollegiet. Arbetet sker med utgångspunkt i högskoleförordningens examensmål och arbetsmarknadens behov. Som stöd vid förslag på ny utbildning använder sig lärosätet av examensmålsmatriser som mappar kursernas lärandemål mot de nationella examensmålen. Lärosätet beskriver att student-, arbetslivs-, hållbarhets- och jämställdhetsperspektiven samt lärarkompetens beaktas i beslutsunderlaget. Fakultetsnämnden beslutar om huruvida underlaget är tillfredsställande. Akademicheferna ansvarar för att genomföra utbildningen. Processer inom genomförandefasen är tjänsteplanering, schemaläggning, antagningsprocess, undervisning, handledning och examination.

Enligt självvärderingen har fakultetsnämnden det yttersta ansvaret för uppföljning av all utbildning vid lärosätet. Resultatet av uppföljningarna återkopplas till linjen. Exempel på systematiska uppföljningar är kurs- och programvärderingar, den individuella studieplanen (ISPn) för doktorander samt de fördjupade utbildningsutvärderingarna av program som nämnden har planerat. Fakultetsnämndens uppföljningar syftar framför allt till att föreslå kvalitetsutvecklande åtgärder, synliggöra eventuella brister och lyfta fram goda exempel. Som ett exempel på hur kvalitetssystemet fungerar i praktiken lyfter lärosätet fram arbetet med att säkerställa att varje doktorand uppnår examensmålen i sin utbildning. I självvärderingen beskriver lärosätet att brister identifierades tidigt i detta hänseende. Åtgärden var att de nationella examensmålen inkluderades i varje doktorands ISP från och med 2014/2015. Handledare och doktorander planerar sedan dess tillsammans aktiviteter för att nå respektive mål. Bedömargruppen ser detta som en positiv åtgärd, men ställer sig frågande hur dessa brister identifierades. Det framgår inte tydligt i självvärderingen om det var via lärosätets interna kvalitetssystem. Rektor ansvarar för att i styrning av verksamheten väga in slutsatser från kvalitetsuppföljningarna.

Avveckling av utbildning kan, enligt lärosätet, ske om förbättringsåtgärder bedöms vara alltför resurskrävande eller om utbildningen inte nått förväntat syfte. Även här lyfter lärosätet fram exempel i självvärderingen som tydliggör processen. Beslut om avveckling fattas av nämnden. Linjen ansvarar för att säkerställa nämndens synpunkter vid såväl förbättringsåtgärder som vid avveckling av utbildning och genom att tillsätta de resurser som krävs. Erfarenhetsutbyte inom och mellan kollegiet respektive linjen lyfts fram som exempel på processer inom fasen återkoppla. Det framgår dock inte klart i självvärderingen, och framgick heller inte vid bedömargruppens platsbesök med lärosätet, hur detta sker på ett systematiskt sätt.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet överlag har ändamålsenliga rutiner och en tydlig ansvarsfördelning gällande rutiner för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar, även om lärosätet lyfter fram utvecklingsområden. Som exempel på ett sådant nämns att det råder en viss oklarhet om ansvarsgränser mellan avdelningschef och ämnesföreträdare, samt mellan examinator och ämnesföreträdare. Det råder också viss otydlighet i självvärderingen om hur lärosätets högsta ledning, som ansvarar för att i styrningen av verksamheten, ska väga in slutsatser från kvalitetsuppföljningarna. Otydligheten förstärktes vid platsbesöken.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld.

I självvärderingen framgår att lärosätets studenter inbjuds att ta en aktiv roll i lärandeprocessen, och att såväl undervisnings- som examinationsformer visar på variation som förutsätter en aktiv studentmedverkan. Lärosätet beskriver att de arbetar aktivt för att utmana traditionella och passiva undervisningsformer och ersätta dem med former där studentmedverkan och engagemang tydliggörs. De menar att populariteten i bokningar av läranderum som är omvandlingsbara för mer aktivt lärande pekar på detta.

Lärosätet lyfter fram många goda exempel på hur studenterna uppmuntras till delaktighet i undervisningen, och hur detta även avspeglas i examinationen. Ett sådant är förskollärarprogrammet, där både arbets- och examinationsformer beskrivs förutsätta aktiv studentmedverkan. Detta verifierades vid det andra platsbesöket, där det bland annat framgick att undervisningsmetoder diskuteras i programmet med studenterna, vilket bidragit till ökad studentaktivitet. Andra goda exempel där studenternas aktiva roll i såväl lärandeprocesser som i examination synliggörs är i sjuksköterskeprogrammet, fysioterapiprogrammet och socionomprogrammet. Både inlämnat underlag som bedömargruppen har fått ta del av och information som framkommit vid platsbesöken stärker ställningstagandet. Bedömargruppen menar att de goda exempel som finns inom lärosätet bör spridas och tas till vara.

Det bör dock betonas att bedömningsunderlagen visar att det finns en viss svaghet i systematiken när det gäller denna bedömningsgrund. Det framgår i studentinlagan att fler och fler studenter avstår från att gå på föreläsningar och istället väljer att använda den presentation läraren lägger upp på lärandeplattformen. Om det beror på bristande variation i undervisningen eller att studenterna inte bjuds in till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna är svårt att med säkerhet svara på. Av de kursvärderingar som bedömargruppen tagit del av framkommer det att studenterna överlag är nöjda med föreläsningarna, men mindre nöjda med lärarnas pedagogiska insatser.

Mot ovansagda, anser bedömargruppen att lärosätet överlag har stor variation av undervisningsformer som sannolikt uppmuntrar studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocessen, vilket också återspeglas i examinationen.

Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Inte uppfylld.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att sambandet mellan forskning och utbildning säkerställs genom att litteraturen i utbildningarna är forskningsbaserad, samt att forskande lärare undervisar på alla nivåer och är uppdaterade i sina forskningsämnen, men även i forskning i närliggande ämnen. Det finns ett lärosätesövergripande mål om att majoriteten av personalen vid utgången av 2022 ska vara disputerad. Enligt självvärderingen har lärosätets ämnesföreträdare det yttersta ansvaret för ämnenas progression och forskningsanknytning.

Självvärderingen, liksom platsbesöken, visar att lärosätets ambition är att säkerställa en god koppling mellan forskning och utbildning. I självvärderingen lyfter lärosätet fram exempel på denna koppling. Ett exempel är att forskargrupper lämnar förslag på uppsatsämnen till studenter på grundnivå och avancerad nivå. Forskningssamarbete som stärker utbildningarnas forskningsanknytning, som även visar på god samverkan med arbetslivet, sker också med regionens FoU-verksamhet, varifrån det kommer regelbundna förslag på examensarbeten. Men enligt bedömargruppen är det dock oklart hur forskningsanknytningen vid lärosätet definieras, mäts och följs upp på ett systematiskt sätt.

Fakultetsledningen menar att nämndens nya utvärderingsmodell, som ännu inte har använts och prövats helt ut genom hela kvalitetscykeln, syftar till att synliggöra och säkerställa sambandet mellan forskning och utbildning. I självvärderingen framgår att utvärderingen, som används för första gången i år, är baserad på en kombination av inlämnade programanalyser och tre så kallade screeningfrågor. Detta bekräftades också vid platsbesöken. En av frågorna i screeningfrågorna är i vilken utsträckning programmet anser att det är forskningsanknutet. Bedömargruppen menar att frågorna i screeningfrågorna är så allmänt och öppet skrivna att det är tveksamt om nämnden på ett systematiskt sätt kan fånga upp eventuella brister i det som frågorna avser att mäta och värdera.

Denna vaghet i screeningfrågorna synliggörs i programmens svar på frågan hur de uppfattar forskningsanknytning i nämndens utvärdering. Svaren visar på stor variation och är dessutom, generellt sett, mycket kortfattade. Byggingenjörerna beskriver exempelvis, kort och gott att "det är ganska många som arbetar med programmets innehåll och forskningsanknytning på olika sätt", utan att närmare beskriva hur forskningsanknytningen säkerställs via litteraturen och personalens kompetens och undervisning. Samma gäller förskollärarprogrammet som beskriver att hela programmet baseras på relevant forskning utan närmare beskrivning. Det bör samtidigt betonas att det finns undantag till denna knapphändiga information i svaren. Sjuksköterskeprogrammet både motiverar och problematiserar forskningsanknytningen i sitt svar till nämnden.

I och med att målet och definitionen av forskningsanknytningen inte är tydliga för programmens lärare är det svårt att identifiera avvikelser och avgöra vilka åtgärder som bör sättas in när avvikelse sker. Detta framgick vid bedömargruppens platsbesök. Vid en genomgång av de underlag som bedömargruppen tagit del av kan även konstateras att inte alla program valt att inkludera forskningsanknytning i sina programanalyser, trots att forskningsanknytning finns med i lärosätets mall för programanalys.

Lärosätet beskriver att dess mål är att minst 50 procent av personalen ska vara disputerad, och att lärarkompetensen är en viktig del i att säkerställa forskningsanknytningen i programmen. Det framgår i de underlag bedömargruppen fått ta del av att lärarkompetensen granskas vid start av en utbildning. Det som inte framgår i materialet, och som heller inte framgick tydligt vid platsbesöken, är vilken miniminivå på lärarkompetensen (antalet doktorer, docenter och professorer) lärosätet anser att en utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå ska ha för att forskningsanknytningen ska säkerställas, och hur den kompetensen systematiskt följs upp via kvalitetssystemet. Det råder också viss oklarhet hur ämnen där andelen disputerade är lägre än 50 procent säkerställer en adekvat forskningsanknytning.

Bedömargruppens uppfattning är att det finns goda ambitioner att säkerställa ett nära samband mellan utbildning och forskning, men att det i dag inte är tydligt hur lärosätet säkerställer detta samband. I den information som bedömargruppen har fått ta del av förefaller nämndens modell, i dess nuvarande form, inte tillräckligt tydlig för att på ett systematiskt sätt fånga upp eventuella brister och avvikelser från uppsatta mål. Med det sagt menar bedömargruppen att lärosätet inte säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld.

Lärosätet beskriver att examensmålsmatrisen för kursers och programs lärandemål är utgångspunkten för kopplingen till nationella och eventuella lokala examensmål. Matrisen upprättas vid inrättande av utbildning eller vid revidering. Enligt lärosätet innehåller kursplanerna detaljerade lärandeaktiviteter och examinationsformer med koppling till målen. Identifiering av progression i kurser/utbildningar säkerställs via examensmålsmatrisen där respektive programs kursmål står i relation till och jämförs med nationella examensmål. Utbildningarnas progression bevakas av utbildningsledare med stöd av programansvariga. Fakultetsnämnderna granskar detta vid revision av utbildningsplaner. Kopplingen till examensmålen adresseras även vid kursvärderingar, och vid uppdateringar av kursers innehåll i examensmålsmatrisen.

I självvärderingen framgår att examensmålsuppfyllelsen diskuteras löpande i ämneskollegiemöten och branschråd. Att programmens examensmålsuppfyllelse även diskuteras i branschråd visar på lärosätets samproduktionsprofil för samarbete med det omgivande samhället. I program- och kursvärderingarna efterfrågas studenternas uppfattning om i vilken utsträckning examensmålen respektive lärandemålen har uppnåtts, och i vilken utsträckning examinationen bidrar till måluppfyllelsen. Detta kan tyda på att examensmålen är kända bland studenterna. I alla utbildningar gäller att även examensmomenten ska vara ett tillfälle för lärande. Det är positivt, menar bedömargruppen.

Bedömargruppen kan konstatera att det finns en examensmålsmatris för alla utbildningsprogram vid lärosätet. Målen finns i examensmålsmatrisen för programmen, där alla kurser visar om målen finns med som en del i kursen eller inte. Det råder däremot en viss variation i tydligheten i den information som finns i matriserna. Progressionen är exempelvis svår att följa i matriser där examensmålen i en kurs bara är angivna med ett kryss, utan tecken på graden av måluppfyllelse. I vissa kursers kursplaner anges det på ett tydligt sätt vilka mål som examineras i kurserna, men inte i alla.

I det stora hela menar bedömargruppen att lärosätet har en väl utarbetad strategi för att säkerställa koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer där examensmålsmatriser är centrala.

Lärosätet säkerställer att varje student och doktorand ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att programansvariga och studievägledare för en kontinuerlig dialog med studenterna för att säkerställa att de har goda förutsättningar att genomföra sin utbildning inom planerad studietid. Avdelningschefer säkerställer tillsammans med lärare att planering, bokning och kursinformation finns tillgängliga för studenterna inom angivna tidsramar. Studievägledarna arbetar förebyggande med introduktion och information vid programstart och följer kontinuerligt upp studenternas resultat. Det framgår att studenterna har möjlighet till nära kontakt med studievägledare, lärare och programansvariga genom hela sin utbildning och erbjuds stöd om problem uppstår. Studenter som kan uppvisa intyg om funktionsnedsättning erbjuds stöd. Det framgår vidare i självvärderingen att riktad information ges till studenterna på respektive program inför terminsstart och vid val av kurser. Denna information verifierades vid platsbesöken.

Studietekniksstöd och skrivhjälp finns via CeSAM. Högskolebiblioteket erbjuder stöd i form av undervisning i informationssökning, referenshantering och källkritik. Studenterna har möjlighet att använda sig av funktionen "boka en bibliotekarie" för enskild vägledning vid exempelvis uppsatsskrivning. Lärosätet erbjuder talbokservice för studenter med funktionsnedsättning. Vid utbildningar där det av erfarenhet visat sig att vissa kursmoment är svåra finns så kallad supplemental instruction, där äldre studenter fungerar som stöd för yngre. Det framstår, enligt bedömargruppen, som ett bra exempel på hur lärosätet kan underlätta för studenterna. Det framgår däremot inte hur effekterna av detta följts upp eller, i fall det är positiva effekter, om eller på vilket sätt goda exempel ges till andra program vid lärosätet.

Lärosätet redovisar att prestationsgraden är 82 procent för hela lärosätet (antalet helårsprestationer under året dividerat med antalet helårsstudenter). Detta talar för att studenterna, generellt sett, har förutsättningar att genomföra sin utbildning inom planerad tid. Genomströmningstalen för nybörjare (antalet registrerade termin ett jämfört med antal registrerade studenter termin två) är lägre: 66 procent, vilket innebär att en tredjedel av studenterna inte blir färdiga med sin utbildning inom planerad tid. Lärosätet beskriver i självvärderingen att siffran legat konstant på den här nivån under de senaste tre åren, utan att närmare problematisera resultatet eller presentera vilka genomströmningsmål de har.

Bedömargruppen menar att utan uppsatta mål är det svårt att diskutera avvikelser och komma fram till åtgärder för att rätta till brister. Studenterna beskriver i studentinlagan att en orsak kan vara att en del studenter "fastnar" vid examensarbetet och därför inte genomför utbildningen i tid. En annan orsak som lyfts fram är att de får jobb innan examen. De framkommer också att en ytterligare orsak till att studietiden kan ha blivit längre än planerad är att studenterna inte har beretts möjlighet att göra omtentamina på kursmoment inom rimlig tid i anslutning till det första tentamenstillfället. Men det problemet tycks vara undanröjt efter en överenskommelse om rättssäkra tentamina mellan akademichefer och studenter.

De framgår också i självvärderingen att män har en betydligt lägre genomströmning än kvinnor. Det står också att möjliga åtgärder för ökad genomströmning med bibehållen utbildningskvalitet diskuteras regelbundet inom akademierna och i fakultetsnämnden. Men det finns få konkreta förslag på åtgärder att ta del av. Frågan om diskrepansen mellan kvinnors och mäns prestationsgrad väcktes vid platsbesöken, men inga konkreta svar gavs.

Vid platsbesöken framgick att lärosätet har en löpande process med kontrollstationer för att säkerställa att forskarstuderande ges goda möjligheter att genomföra sin utbildning inom planerad tid, och för att fånga upp eventuella problem. Doktorandernas studier följs regelbundet upp i respektive doktorands ISP. Nämndens utskott för forskarutbildning granskar årligen doktorandernas ISPn. Varje doktorands tjänsteplanering matchas med ISPn så att doktoranden inte har en arbetsbelastning i form av institutionstjänstgöring som påverkar forskarstudierna negativt. Både avdelningschefen och handledaren för kontinuerliga samtal med varje enskild doktorand. Enligt självvärderingen var bruttostudietiden för doktorsexamen 2017 i genomsnitt 6,6 år, dvs. 1,6 år senare än de 5 år som avses med en forskarutbildning med 20 procent institutionstjänstgöring. Om lärosätet är tillfreds med bruttostudietiden framgår inte i självvärderingen.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att det finns stöd och goda förutsättningar för studenterna vid lärosätet att slutföra sina studier inom planerad tid.

Utifrån genomförda uppföljningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld.

I självvärderingen framgår att kursvärderingar, kursanalyser och studentkommentarer diskuteras kontinuerligt i lärarlag, ämneskollegier och programrådsmöten, för att förbättra och utveckla kurser. Lärosätet beskriver att åtgärder på programnivå kan innebära justeringar i examensmålsmatrisen, och åtgärder på kursnivå kan innebära förändringar i kursplaner eller bemanning.

I självvärderingen framgår vidare att uppföljningen av lärosätets utbildningar hittills i huvudsak har utförts av akademierna, där uppföljning skett efter avslutade kurser och program, och där fakultetsnämnden kommit in i processen vid revideringar av utbildningsplaner. Fakultetsnämndens fokus har varit på utvärdering av lärosätets forskarutbildningsämnen.

Som en följd av resultatet i UKÄ:s utbildningsutvärderingar 2011–2014 identifierade fakultetsnämnden ett behov av en mer systematisk uppföljning av utbildningar även på grundnivå och avancerad nivå. År 2017 tog därför nämnden fram en modell för interna utbildningsutvärderingar för utbildningar på alla nivåer. Modellen bygger på en kombination av programanalyser och ett frågeformulär med tre öppna screeningfrågor om programmens uppfattning om kvalitet, forskningsanknytning och progression i sina respektive utbildningar. Utvärderingsmodellen är obligatorisk för alla program från och med juni 2018. Eftersom programvärdering och programanalys tidigare inte varit obligatoriska, är den nya utvärderingsmodellen en positiv utvecklingsåtgärd. Modellen har pilottestats våren 2018 och har därefter vidareutvecklats, men ännu inte använts fullt ut i verksamheten.

Utifrån de underlag som bedömargruppen tagit del av, ställer sig ändå bedömargruppen tveksam till hur den nya utvärderingsmodellen på ett systematiskt sätt kan identifiera brister, och som ett resultat av detta vidta åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla lärosätets utbildningar. Screeningfrågorna förefaller allmänt hållna utan en närmare precisering vad nämnden avser att mäta och värdera, till exempel ställs inte frågan om förväntad lärarkompetens på ett tydligt sätt. Bedömargruppen menar att det kan bli svårt att göra uppföljningar med utvecklingsåtgärder.

Vid platsbesöken framgick att modellen ännu är att betrakta som en försöksmodell, som kommer att förfinas och utvecklas. Det framgick också att den första utvärderingsomgången bara kommer att göras med screeningfrågorna som underlag, eftersom inte alla program lämnat in sina programanalyser. I självvärderingen framgår också att en högskolegemensam mall för program- och kursanalyser har tagits fram. Bedömargruppen menar att det är ett bra initiativ, som sannolikt kan bidra till en mer systematisk utvärdering av lärosätets utbildningar.

I självvärderingen beskriver lärosätet att tanken är att nämnden årligen kommer att välja ut för 3-6 utbildningar vid varje utvärderingsomgång för en fördjupad analys. På vilka grunder programmen väljs ut, framgår inte tydligt i självvärderingen, och tydliggjordes heller inte vid platsbesöken. Det nämndes att valet av fördjupad analys görs av nämnden i dialog med utbildningsledare, och att program som via egen självskattning bedöms hålla hög kvalitet kommer att beredas tillfälle att sprida goda exempel i organisationen. Eftersom lärosätet har 55 program innebär det att varje program kommer att genomgå en fördjupad analys av fakultetsnämnden mellan vart 9:e och 18:e år. Bedömargruppen menar att en så lång utvärderingscykel inte möjliggör för nämnden att på ett systematiskt sätt uppmärksamma eventuella brister och vidta de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla lärosätets utbildningar.

Utvärderingen av lärosätets forskarutbildning sker på liknande sätt som utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Varje år väljs ett forskarutbildningsämne ut för fördjupad analys. Eftersom det finns 13 forskarutbildningsämnen vid lärosätet, innebär det att varje ämne utvärderas vart 13:e år. Även här menar bedömargruppen att utvärderingscykeln är för lång för att nämnden ska kunna uppmärksamma och följa upp resultat på ett systematiskt sätt. I självvärderingen, och vid platsbesöken, framgår att utvärderingen i huvudsak är extern och tar avstamp i UKÄs utvärderingsmodell. Det framgår däremot inte tydligt i bedömningsunderlagen, och förtydligades heller inte vid platsbesöken, vilka kriterier som lärosätet själv har för en god forskarutbildningsmiljö, exempelvis hur många doktorander som bör finnas i miljön och hur personalstyrkan ska se ut bland handledare. Utan egna tydligt identifierade mål för verksamheten, menar bedömargruppen, att det är svårt att på ett systematiskt sätt utvärdera utbildningen och identifiera avvikelser som går att åtgärda.

Vid platsbesöken ställde bedömargruppen frågor om åtgärder som lärosätet vidtagit som ett resultat av tidigare interna utvärderingar på akademi- eller fakultetsnivå. Det framgick att lärosätet hittills endast lagt ner utbildningar som ett resultat av UKÄs utvärderingar. Det framgick också vid platsbesöken att lärosätet aldrig har beslutat om intagsstopp på en utbildning som ett resultat av att lärosätet själv har bedömt att utbildningen har bristande kvalitet i något avseende.

Kursvärderingar är en viktig del i kvalitetsarbetet. I självvärderingen lyfter lärosäte fram att studenternas låga svarsfrekvens vid kursvärderingar är problematiskt i detta sammanhang och ett viktigt utvecklingsområde. Det framgår i självvärderingen att fakultetsnämnden arbetar med problemet med den låga svarsfrekvensen, och hänvisar bland annat till nämndens nya utvärderingsmodell som en möjlig åtgärd. Men det är inte helt tydligt för bedömargruppen hur den nya utvärderingsmodellen kommer att bidra till en högre svarsfrekvens hos studenterna.

Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att lärosätet i dagsläget inte vidtar de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna på ett systematiskt sätt.

Åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld.

I självvärderingen lyfter lärosätet fram förekomsten av goda rutiner för kommunikation och spridning av eventuella förändringar av utbildningar till relevanta intressenter. Regelbundna informationsmöten med programstudenter förs där planerade och genomförda åtgärder kommuniceras. Åtgärder kommuniceras även via programråd till studenterna. Information sker internt med stöd av en gemensam framtagen kommunikationsplan via utbildningsledare, utbildningsråd och kommunikatörer. Samråd och informationsutbyte sker även via branschråden, och det förs en kontinuerlig dialog med representanter för offentlig sektor och näringsliv i utbildningar som utförs i nära samband med dessa, exempelvis sjuksköterskeutbildningarna. Detta visar att lärosätet har goda rutiner för samarbete med arbetslivet och det omgivande samhället.

I det material som bedömargruppen tagit del av framgår att kursansvariga har ansvar för kursutvärderingar och att resultatet kommuniceras till studenter och utbildningsledare. Studenterna hålls även informerade om förändringar eller utvecklingsarbete som berör deras utbildningar via programråd. I kursutvärderingar som bedömargruppen tagit del av framkommer det att studenterna överlag är nöjda med den information som delges dem via lärplattformen blackboard. Det som lyfts som ett utvecklingsområde är återkopplingen till studenterna av gjorda kursutvärderingar. Det förefaller vara lite olika hur återkopplingen sker, mellan akademier, program och lärare, om den alls sker.

I det stora hela är det bedömargruppens uppfattning att de åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.