Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande.

Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att lärosätets kvalitetssystem inte är uppbyggt med strukturer, rutiner och processer för att säkra kvaliteten i utbildningarna. Lärosätet har i grunden en god ambition och styrkan är att involvera alla medarbetare på samtliga nivåer i kvalitetssäkringsarbetet men ansvarsfördelningen fungerar inte på ett ändamålsenligt och tydligt sätt. Utvecklingsområden är att bland annat på ett tydligare sätt strukturera ansvarsfördelningen samt säkerställa att resultat och slutsatser som genererats av kvalitetssystemet tas tillvara i den strategiska styrningen. Därutöver rekommenderar bedömargruppen lärosätet att utveckla en skarpare uppföljningsmodell som förmår att identifiera brister och utvecklingsområden.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Inte uppfylld.

Mälardalens högskola etablerades 1977 och redan från början har det funnits stort fokus på samverkan med företag och offentliga aktörer. Lärosätet bedriver utbildning på samtliga nivåer inom fyra områden: ekonomi, teknik, hälso- och välfärdsutbildningar samt lärarutbildningar. Det finns cirka 1 000 anställda och cirka 15 000 studenter. Forskarutbildning bedrivs inom tre områden, teknik, didaktik samt hälsa och välfärd med cirka 220 forskarstuderande. Lärosätet har samarbetsavtal med lärosäten i 40 olika länder samt sex strategiska avtal med näringsliv och offentlig sektor. Lärosätet har två huvudcampus i Västerås och Eskilstuna, men bedriver utbildning även i Nyköping och Södertälje.

I självvärderingen beskrivs att lärosätets kvalitetssystem tar avstamp utifrån tidigare lärdomar av det systematiska kvalitetsarbetet, och externa faktorer som har haft påverkan på lärosätets utveckling. Viktiga externa faktorer som nämns är Bolognaprocessen, European Standards and Guidelines samt det nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning där resultatet i UKÄ:s utbildningsutvärderingar 2011-2014 särskilt nämns i relation till ett ökat behov av systematiska uppföljningar av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen menar att det är en styrka att nuvarande kvalitetssystem bland annat vilar på tillvaratagande av tidigare erfarenheter. I lärosätets Forsknings- och utbildningsstrategi 2017–2022 beskrivs att målbilden är att 2022 vara främst bland lärosätena i Sverige avseende samproduktion med det omgivande samhället. Med samproduktion menar avser lärosätet att i utbildnings- och forskningsprojekt, med utgångspunkt i ömsesidig kompetens och intresse, samverka långsiktigt med privat och offentlig sektor eller andra organisationer för att utveckla en gemensam kompetens och kunskapsbas. Målbilden kommer att innebära att alla studenter som examineras vid lärosätet ska ha en kärnkompetens grundad i ett gemensamt kunskapsinnehåll för lärosätets utbildningar där samproduktion är utgångspunkten.

Ramarna för kvalitetsarbetet utgörs av diverse styrdokument och regler som regelbundet revideras och uppdateras. Lärosätet beskriver fyra faser i det systematiska kvalitetsarbetet: utveckla, genomföra, följa upp och återkoppla. Fakultetsnämnden har det yttersta ansvaret för att leda kvalitetsarbetet och säkerställa det inom utbildning och forskning. Fakultetsnämndens regler inkluderar bland annat inrättande, revidering och avveckling samt uppföljning av kurser och program på en övergripande nivå. Akademiernas rutiner är mer ämnesmässigt fokuserade. På detta sätt är kvalitetssystemet centraliserat, men respektive akademi fattar beslut om interna rutiner för kvalitetsarbetet utöver högskolegemensamma regler och riktlinjer. När lärosätet initierar uppföljning av kvalitetsutveckling av utbildningarna använder sig akademierna framför allt av interna kollegiala granskare i form av representanter i programråd eller motsvarande. Fakultetsnämnden använder sig av både interna och externa granskare, de senare inför beslut om inrättande av nya examina, program eller ämne på forskarutbildningsnivå. Sedan 2018 genomförs obligatoriska programvärderingar och i samband med dessa genomför fakultetsnämnden en uppföljning som fokuserar på utbildningsprogrammens kvalitet vilket sker genom att fakultetsnämnden skickar ut ett antal screeningfrågor till programmen. Modellen, Tre frågor om programkvalitet - snabbscreening av kvalitet, innebär att alla program ska genomgå en screening där tre kvalitetsrelaterade frågor ställs, 1) det generella intrycket av programmets kvalitet, 2) i vilken utsträckning programmet är forskningsanknutet samt 3) i vilken utsträckning programmet har en tydlig progression. Dock är modellen i ett utvecklingsskede, den har inte prövats fullt ut vilket innebär att bedömargruppen har svårt att ta ställning till hur väl den fungerar i praktiken. Bedömargruppens uppfattning är dock att frågorna i screeningformuläret är så allmänt och öppet skrivna att det är tveksamt om fakultetsnämnden på detta sätt kan fånga upp eventuella brister avseende det som frågorna avser att mäta. Modellen är tänkt att kombineras med programanalyser som kommer att ligga till grund för en diskussion i fakultetsnämnden och med akademiledningen, vilket ska mynna ut i att tre till sex program på grundnivå eller avancerad nivå och ett forskarutbildningsämne väljs ut för en fördjupad utvärdering. Kombinationen av att screeningfrågorna är så allmänt hålla med att alla program inte har lämnat in programanalyser innebär svårigheter att göra bedömningar av vilka utbildningar som ska genomgå fördjupad utvärdering. Bedömargruppen menar att konsekvenserna av detta innebär att det blir svårt för lärosätet att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Utöver det genomförs kursvärderingar regelbundet vilket lärosätet framhåller som en viktig del i kvalitetsarbetet. Däremot är svarsfrekvensen på dessa låga vilket innebär att det finns en svårighet att dra konkreta slutsatser.

I självvärderingen beskrivs vidare en strukturerad beredningsprocess, och en årlig kvalitetsdialog sker inför varje verksamhetsmål, uppdrag och budget. I kvalitetsdialogerna ingår lärosätets ledning, fakultetsnämndernas dekaner och akademicheferna i olika konstellationer. Genom den här beredningsprocessen menar lärosätet att även dess övergripande mål och strategier införts i lärosätets kvalitetssystem.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätets kvalitetssystem på ett övergripande plan inte är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna.

Lärosätet har en beslutad kvalitetssäkringspolicy som är en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld.

I självvärderingen beskrivs att kvalitetspolicyn, Policy för ett systematiskt kvalitetsarbete inom utbildning och forskning, fastställdes 2017 och reviderades 2018-01-23. Policyn har successivt utvecklats sedan 2000-talets början och den har en koppling till lärosätets strategiska styrning. I kvalitetspolicyn klargörs hur lärosätet arbetar systematiskt för att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla forskning och utbildning. I kvalitetspolicyn beskrivs även hur den övergripande ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet är fördelad. Här framgår att samtliga nivåer vid lärosätet – styrelsen, rektorn, akademierna, fakultetsnämnden, förvaltningen, lärarna, forskarna och övriga medarbetare samt studenterna och doktoranderna – är involverade i kvalitetsarbetet. Detta menar bedömargruppen i grunden är en styrka, eftersom det talar för en god bas för ett sammanhållet kvalitetsarbete. Men en förutsättning är att kvalitetspolicyn är tydlig för alla medarbetare och att det finns en medvetenhet om den ansvarsfördelning som beskrivs. I studentinlagan framförs att lärosätet i kvalitetspolicyn kunde trycka mer på vikten av studenternas deltagande och ansvar, genom att tydliggöra och stärka studenternas roll ännu mer.

I självvärderingen beskrivs att kärnan i kvalitetsarbetet är en god kvalitetskultur som präglas av tillit, engagemang och ett öppet diskussionsklimat som bygger på högskolegemensamma strategier, mål, värderingar, förhållningssätt och beteenden. Detta beskrivs även i kvalitetspolicyn. Bedömargruppen uppfattar detta som en mycket god ambition. Däremot menar bedömargruppen att det inte tydligt framgår i självvärderingen eller vid platsbesöken hur lärosätet systematiskt arbetar med att hålla kvalitetskulturen levande. Bortsett från en kortare beskrivning av ett seminarium om kvalitetskultur i självvärderingen, är det svårt att finna konkreta exempel på hur lärosätet på ett systematiskt sätt arbetar med kvalitetskultur. Vid platsbesöken framkom inte tydligt att arbetet med kvalitetskultur genomsyrar kvalitetsarbetet och definitionen av begreppet är inte samstämmig.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet har en beslutad kvalitetssäkringspolicy som är en del av den strategiska styrningen.

Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Inte uppfylld.

I självvärderingen beskrivs ansvarsfördelningen för kvalitetsarbetet vid lärosätet. Här framgår att alla nivåer – styrelsen, rektorn, akademierna, fakultetsnämnden, förvaltningen, lärarna, forskarna och övriga medarbetare samt studenterna och doktoranderna – ska vara involverade i kvalitetsarbetet. I rektors delegation om beslutanderätt ges en övergripande struktur för ansvarsfördelningen. I kvalitetspolicyn beskrivs ansvaret för kvalitetsarbetet genom att bland annat redogöra för linjens, kollegiets, medarbetarnas och externa intressenters ansvar. Där framgår att linjen ansvarar för lärosätets verksamhet, strategiska profilering, beslut om utbildnings- och forskningsutbud samt resursfördelning. Kollegiet ansvarar för att säkerställa hög kvalitet och utveckling av lärosätets utbildnings- och forskningsutbud. Vidare beskrivs att medarbetarna ansvarar för att genomföra utbildning och forskning, men ansvaret innebär även att bidra till en god kultur och värna om högskolans verksamhet.

Externa intressenter, som, enligt lärosätets kvalitetspolicy, består av studenter, doktorander och arbetsliv, ansvarar för att utveckla och säkerställa att lärosätets utbildningar och forskning möter kompetenskrav och problematiserar om samhällsrelevanta frågor. I studentinlagan framförs att lärosätets kategorisering av studenter och doktorander som externa intressenter ger en känsla av "vi-de" i stället för att se det som ett gemensamt arbete att utveckla lärosätets verksamhet. I självvärderingen betonas vidare att alla vid lärosätet ska känna till hela lärosätets kvalitetsarbete och hur fakultetsnämnden arbetar. Om den är känd hos alla och arbetet fungerar i praktiken bör det ge en god stabilitet i kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätets kvalitetsarbete och dess struktur är tydlig avseende rektors ledningsgrupp, dekangruppen och fakultetsnämnden. Arbetet i dessa konstellationer tycks vara välfungerande. Längre ut i organisationen, på akademinivå, är det inte lika tydligt att var och en känner till sin roll i relation till kvalitetssystemet. Vid platsbesöken framkom, med några få undantag, att den förståelsen inte finns fullt ut i organisationen.

Fakultetsnämnden har det yttersta ansvaret för att leda kvalitetsarbetet för kvalitet i utbildningens och forskningens innehåll, medan ansvar för rutiner och processer, tydlighet och förutsättningar vilar på linjen. Även om kvalitetssystemet är centraliserat fattar respektive akademi beslut om interna rutiner för kvalitetsarbetet utöver högskolegemensamma regler och riktlinjer. I detta arbete förhåller sig akademierna till fakultetsnämndens regler såväl som till de krav som ställs i kvalitetspolicyn. Dock är det bedömargruppens uppfattning att den här uppdelningen skapar en otydlighet och en svårighet att hålla samman hela kvalitetsloopen. Bedömargruppen konstaterar bland annat att det i självvärderingen inte tydligt framkommer hur dialog med lärosätets högsta ledning sker om hur resultat från kvalitetsuppföljningarna vägs in i styrningen av verksamheten. Vid platsbesöken framkom inte hur dialogen genomförs på ett systematiskt sätt.

I självvärderingen beskrivs att det, inom vissa områden, finns oklarheter om ansvarsgränser mellan avdelningschefer och ämnesföreträdare samt mellan ämnesföreträdare och examinator angående var respektive rolls ansvarsgräns börjar och slutar. Den interna ansvarsfördelningen mellan kollegiet och linjen kan därmed behöva synliggöras och ytterligare förtydligas. Bedömargruppen konstaterar att den här bilden bekräftades vid platsbesöken, eftersom en enhetlig bild över beslutsvägar, återkoppling och ansvarsområden inte tydligt kunde presenteras på olika organisatoriska nivåer vid lärosätet. Bedömargruppen menar ändå att det finns en hög ambitionsnivå i att strukturera ansvaret på ett sätt där samtliga nivåer är involverade. Men är det idag svårt att se helheten, hur de olika funktionerna och nivåerna relaterar till varandra på ett systematiskt sätt.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet inte har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Inte uppfylld.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att medarbetare, där fokus ligger på lärare, uppmuntras till delaktighet i olika forum där medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar är de konstellationer som ger en direkt möjlighet att påverka. Utöver det finns ett antal grupperingar, exempelvis lärarlag, samverkansråd, branschråd, ämneskollegier, pedagogiska seminarier, uppföljning av medarbetarenkäter, akademidagar, planeringsdagar och programdagar där lärarna får möjlighet att påverka. På vilket sätt lärarna kan påverka, hur aktiva de kan vara och är i dessa möteskonstellationer eller vilket resultat det blir av deltagande i olika grupperingar beskrivs inte närmare i självvärderingen. Vid platsbesöken framkom att akademierna organiserar detta på olika sätt och det är inte tydligt hur dessa strukturer relaterar till lärosätets övergripande struktur. Bedömargruppen uppfattar att det är oklart på vilket sätt detta följs upp på ett systematiskt och strukturerat sätt och om lärarna i praktiken upplever att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar. Vid platsbesöken framkom inte några detaljer som ytterligare tydliggjorde detta, snarare framkom en otydlighet om hur lärares insatser följs upp och tas tillvara. En iakttagelse bedömargruppen gör är att det i självvärderingen inte nämns något om systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos övrig personal, det vill säga den personal som inte tillhör lärargruppen.

I självvärderingen beskrivs att det övergripande dokument i Rutiner för det obligatoriska studentinflytandet reglerar att det ska finnas en systematik i fråga om uppmuntran till studenters och doktoranders delaktighet i olika råd vid akademierna samt i vilka beredande och beslutande organ de ska representeras. Vidare ges ett antal exempel på aktiviteter vid olika akademier som lärosätet menar uppmuntrar studenter och doktorander till delaktighet, engagemang och ansvar. Framförallt handlar det om studentrepresentation i olika nämnder och råd. I studentinlagan framförs att lärosätet ger möjlighet till studentinflytande men att uppmuntran, incitament för deltagande och ökat engagemang kan bli bättre. Vid platsbesöken framkom att processerna som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos studenterna ser olika ut på lärosätesövergripande nivå och vid akademierna. Lärosätets övergripande nivå vänder sig direkt till studentkåren medan akademierna många gånger vänder sig direkt till linjeföreningarna när det gäller studentrepresentation i olika grupperingar.

Bedömargruppen konstaterar att genom detta förfarande saknas den systematik som krävs för att uppmuntran till delaktighet, engagemang och ansvar hos studenterna ska fungerar optimalt. I studentinlagan framförs att systematiken kring studentrepresentation behöver ses över eftersom det system som existerar idag inte fungerar. Vid platsbesöken framkom att lärosätet på övergripande nivå inte har några särskilda mål för studentinflytande förutom det som skrivs fram i det övergripande dokumentet Rutiner för det obligatoriska studentinflytandet som beskrivs ovan.

Ett område där lärosätet uppmuntrar studenterna till delaktighet, engagemang och ansvar är kursvärderingar som återkommer på ett systematiskt sätt. Dessvärre är svarsfrekvensen på dessa värderingar låg. Ett utvecklingsområde är alltså att öka den. I studentinlagan framförs behov av andra sätt att inhämta studenternas synpunkter än genom vanliga traditionella kursvärderingar. Bedömargruppen menar att svårigheterna att få in svar via traditionella kursvärderingar från studenter och doktorander indikerar att delaktighet, engagemang och ansvar inte fungerar optimalt. Detta har även lärosätet identifierat som en brist och fakultetsnämnden har därför tillsatt en arbetsgrupp, med representanter från akademierna och studentkåren, som arbetar med en ny modell för kursvärdering.

I självvärderingen beskrivs att främjande av en öppen kvalitetskultur sannolikt ökar studenters, doktoranders och medarbetares delaktighet, engagemang och ansvar. Bedömargruppen menar att det är en god ambition men då krävs ett kontinuerligt arbete som leder till att kvalitetskulturen blir internaliserad hos medarbetare, studenter och doktorander. Vid platsbesöken framkom inte hur lärosätet konkret arbetar med kvalitetskultur på ett systematiskt sätt. Definitionen av begreppet är inte samstämmig och kvalitetskulturen tycks inte vara internaliserad hos medarbetare, studenter och doktorander.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet inte har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Inte uppfylld.

I självvärderingen beskrivs att fakultetsnämnden arbetar systematiskt med att följa upp, återkoppla och ta tillvara resultat som genereras i kvalitetssystemets olika verksamheter. Detta involverar även kontinuerlig utveckling av själva kvalitetssystemet genom att fånga upp brister och identifiera utvecklingsmöjligheter. Vidare beskrivs att de erfarenheter, resultat och slutsatser som genereras inom lärosätets kvalitetsarbete ska tas tillvara i verksamhetsplanerna som löpande anpassas därefter. Systematiska utvärderingar, analyser och uppföljningar som genomförs återkopplas, enligt lärosätet, till relevanta grupper där förbättringar i form av utveckling och revideringar sker. Funktioner som har ett särskilt ansvar för det här är i första hand programansvariga med stöd av ämnesföreträdare. Även utbildningsledare finns som stöd i denna process och utbildningsledare kan själva initiera att förändringar görs. Just det faktum att det är flera olika funktioner som är ansvariga ger en bild av en fragmenterade struktur med otydliga processer. Vidare framgår det inte i självvärderingen på ett tydligt sätt var i kvalitetsloopen akademiledningen kommer in när det gäller tillvaratagande av resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet. Bedömargruppen uppfattar en otydlighet avseende vilka processer som säkerställer att resultaten tas tillvara i den strategiska styrningen av lärosätet. Detta bekräftas på så sätt att lärosätet identifierat ett behov av att bättre synkronisera utbildningsutvärderingarna med akademiernas verksamhetsuppdrag. Det pågår ett arbete med hur olika kvalitetsaktiviteter, framförallt interna utvärderingar, bättre ska synkroniseras med verksamhetsstyrningsprocessen. Lärosätet framhåller att en bättre synkronisering kommer, som ett resultat av arbetet, att medföra att resultat och slutsatser från kvalitetssystemet kan tillvaratas ännu bättre av akademierna. Bedömargruppen uppfattar att det är just den synkroniseringen som är svår att förstå och vid platsbesöken framkom inte, på ett övertygande sätt, hur denna loop i kvalitetssystemet fungerar idag.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet inte säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbete och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Den information som genereras av kvalitetssystemet kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Uppfylld.

I självvärderingen beskrivs att det finns gemensamt framtagna kommunikationsplaner där det beskrivs hur kommunikationen sker via utbildningsledare, utbildningsråd och kommunikatörer. Kommunikationsplanerna är framtagna gemensamt av utbildningsledare, utbildningsråd och kommunikatörer. Kommunikation sker även via programråd till studenter. I fakultetsnämnden finns representanter från de fyra akademierna, från studentkåren och externa representanter. Kollegial förankring, kommunikation och återkoppling av beslut som genereras av kvalitetssystemet sker via dessa representanter samt genom regelbundna dialoger med professorer och docenter vid lärosätet.

I självvärderingen och vid platsbesöken beskrivs att kursansvariga ansvarar för utvärderingar av kurser samt att resultatet kommuniceras med studenter och utbildningsledare. Resultatet delges studenterna vid kursstart och innehåller vilka förbättringar som genomförts baserat på föregående kursvärdering och kursanalys. Vid platsbesöken framkom dock att det finns en viss variation i hur regelbundet detta sker inom olika områden. Dessutom hålls studenterna uppdaterade löpande via programråd. Vid platsbesöken framkom att resultaten från olika utvärderingar som berör utbildningarna kommuniceras på en webbsida vid respektive akademi. På detta sätt kan studenterna själva ta del av resultaten. Bedömargruppen konstaterar att trots en tydlig struktur kan återkopplingen till studenterna se olika ut mellan akademier och program och i vissa fall saknas. Detta är alltså ett utvecklingsområde som bedömargruppen noterar att lärosätet identifierat. Ett bra exempel på en kvalitetshöjande aktivitet är att fakultetsnämnden har tillsatt en arbetsgrupp med representanter från samtliga akademier och studentkåren. Denna grupp ska ta fram förslag på sätt som bättre ska synliggöra och tillgängliggöra programvärderingar och programanalyser respektive kursvärderingar och kursanalyser för alla relevanta intressenter.

I självvärderingen beskriver lärosätet att kommunikation av utvärdering av utbildningar, samt utbildningarnas innehåll och relevans sker till arbetsmarknadsrepresentanter i branschråd och programråd eller andra typer av råd, t.ex. Corporate Advisory Board eller Core Team. Vid branschrådens möten lyfts och kommuniceras även andra frågor, t.ex. hur lärosätets alumner fungerar hos arbetsgivarna samt vilken typ av kompetensbehov som företag och kommuner/regioner förutser. I program och kurser där verksamhetsförlagd utbildning ingår sker en kontinuerlig kontakt mellan lärosätet och arbetslivspartnern. Viss kommunikation sker via sociala medier, där externa intressenter får information. Resultaten av pilotutvärderingen av förskollärarprogrammet kommunicerades exempelvis via webben och Twitter, förutom via branschråd. Vid platsbesöken bekräftades bilden av att lärosätet förmedlar information till externa intressenter på ett tillfredsställande sätt.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet kommunicerar resultat som genereras av kvalitetssystemet på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter. Därmed får det en spridning inom organisationen och med relevanta externa intressenter.