Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet inte säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Huvudskälet till det grundas på att jämställdhet helt saknas i vissa utbildningar och förekommer mycket sparsamt i andra. Detta avspeglas på samma sätt i program- och kursanalyser där det uttrycks mycket svagt hur området jämställdhet beskrivs och främjas i program och kurser. En styrka är dock att lärosätet startat ett arbete i syfte att genomgripande revideringar av utbildningens innehåll av jämställdhet. Flera utvecklingsområden finns, lärosätet behöver utveckla systematiska processer för att implementera, genomföra och följa upp jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet behöver också utveckla en verksamhetsförståelse för vad det innebär att implementera jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Bedömning av bedömningsgrunden:

Lärosätet säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld.

I självvärderingen beskrivs att jämställdhetsarbetet vid lärosätet har två komponenter, dels det allmänna om kvinnors och mäns möjligheter och villkor, dels det specifika om att utbildningarna ska innehålla jämställdhetsperspektiv och ge kunskap om jämställdhetsfrågor. Vidare beskrivs att lärosätet bidrar till detta genom att aktivt stärka jämställdhet i utbildningarnas innehåll och form. Det framgår däremot inte på ett tydligt sätt i självvärderingen hur detta genomförs och följs upp på ett systematiskt sätt. I självvärderingen beskrivs även att arbetet med jämställdhet sker genom kursers lärandemål som avspeglas i programmens examensmålsmatriser och kopplingen mellan lärandemål och examinationsmoment. Även kurslitteratur ska beaktas ur ett jämställdhetsperspektiv. Ämnesföreträdare, utbildningsledare och lärarlag ansvarar för detta. Via kursvärderingar och programråd kan studenternas synpunkter på en jämställd utbildning analyseras och utvärderas, enligt lärosätet. I programvärderingar har studenterna möjlighet att ta upp den här frågan men det är oklart om detta sker systematiskt från lärosätets sida, eller om det bygger på att studenterna själva tar upp frågan. Vid lärosätet finns en Styrgrupp för jämställdhetsintegrering som också har studentrepresentation. Gruppen utlyser resurser till kursansvariga för att de ska kunna integrera jämställdhetsperspektiv på kursnivå. Även om lärosätet visar att det pågår ett aktivt arbete med jämställdhet återspeglas det svagt i utbildningarna. Av de underlag bedömargruppen tagit del av är det inte tydligt att lärosätets beskrivning av jämställdhetsarbete enligt ovan ger avtryck i utbildningarnas innehåll, mer specifikt i utbildningsplaner, kursplaner och examensmålsmatriser. Efter genomgång av inlämnat material, konstaterar bedömargruppens att jämställdhetsperspektivet helt saknas i vissa utbildningar och att det förekommer mycket sparsamt i andra. Detta avser bland annat litteratur och lärandemål som berör denna aspekt. Vid platsbesöken framkom att det är viktigt att studenterna får med sig allmänna kunskaper om jämställdhet. Inom vissa utbildningar, som sjuksköterskeprogrammet, förskollärarutbildning och fysioterapeutprogrammet gavs konkreta exempel på hur man arbetar med jämställdhet i diskussioner och seminarier men det framgick att det inte finns lärandemål kopplade till just jämställdhet förutom i lärarutbildningsprogrammen. Vid platsbesöken framkom explicit att jämställdhet inte examineras. Bedömargruppen ställer sig frågande till att jämställdhet är ett område som inte examineras. Detta avser särskilt lärarutbildning då det i Högskoleförordningen finns nationella examensmål för jämställdhet för just lärarutbildning. I studentinlagan framförs att jämställdhet ingår inom vissa utbildningar exempelvis inom vårdutbildningar. Inom andra utbildningar, menar studentkåren, är det svårare att bedöma hur jämställdhet beaktas. I de instruktioner som finns för Tre frågor om programkvalitet - snabbscreening av kvalitet finns ingen fråga relaterad till jämställdhet. I instruktionerna för programanalys framgår det under rubriken 3.2. Kvalitetsaspekter att bland annat arbete med jämställdhet ska beskrivas och i instruktionerna för kursanalys finns det under rubriken 5 Kvalitetsaspekter en egen punkt 5.5. Jämställdhet där det ska anges hur jämställdhet främjas i kursen. Av de underlag bedömargruppen tagit del av är det i såväl program- som i kursanalyser mycket svagt uttryckt hur området jämställdhet beskrivs och främjas i program och kurser. I vissa program- och kursanalyser finns kortare beskrivningar i de flesta saknas det helt och hållet. Detta ger vid handen att arbetet med att följa upp jämställdhet i utbildningarna inte sker på ett systematiskt sätt.

För att arbeta med jämställdhet i lärosätets utbildningar har fakultetsnämnden tillsatt en grupp som ska ta fram högskolegemensamma programutvärderingar och programanalyser där jämställdhet ska beaktas. Gruppen redovisade sitt förslag till fakultetsnämnden i juni 2018, vilket innebär att detta ännu inte är prövat i skarpt läge. Vid platsbesöken framkom att i alla utbildningsprogram framöver måste det framgå hur jämställdhet ska implementeras alternativt vilken plan som finns för att göra det. Detta ser bedömargruppen som en positiv åtgärd. Vid platsbesöken bekräftades att fakultetsnämnden beaktar jämställdhet vid inrättande av nya utbildningsprogram men det kan se olika ut beroende av vilket program det handlar om. Det är däremot oklart om och i så fall hur detta följs upp. Vidare framkom det inte på ett tydligt sätt hur lärosätet ser jämställdhet som ett bidrag till kvalitet i utbildningen och forskningen.

I lärosätets Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola 2017–2019 framgår att ambitionen är att arbeta integrerat och systematiskt för att motverka ojämställdhet i utbildningarnas innehåll och form. Målet är att säkerställa att studenter i sina framtida yrkesroller har den kunskap som krävs för att hantera konsekvenserna av bristande jämställdhet i sin yrkesutövning och i samhället i övrigt. För att nå målet är det lärosätets ambition att inkludera kunskaper om genus och jämställdhet innehållsligt i utbildningarna. Det framgår också i självvärderingen att jämställdhet beaktas i nämndens beslutsunderlag vid förslag på nya utbildningar. Det som inte framgår i självvärderingen, vilket nämns ovan, är på vilket sätt detta genomförs och följs upp. Vid platsbesöken framkom även att varje rektorsbeslut ska beakta jämställdhet men bedömargruppen fick inte något tydligt svar på vilket sätt det ska ske. Vidare ansvarar CeSAM för jämställdhetsaspekter i utbudet av högskolepedagogiska och kompetensutvecklande kurser som erbjuds högskolans lärare, vilket bekräftas vid platsbesöken. I det ingår att säkerställa att moment som handlar om jämställdhetsaspekter och jämställdhetsperspektiv inkluderas i kurserna. Det är bedömargruppens uppfattning att detta arbetssätt är en viktig del i att på sikt stärka utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande när det gäller jämställdhet.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet identifierat ett behov av att arbeta integrerat och systematiskt för att motverka ojämställdhet i utbildningarnas innehåll och form. Denna insikt har lett fram till att fyra utbildningsprogram, ett inom varje akademi, ska genomföra en genomgripande revidering av utbildningens innehåll och genomförande. Syftet med denna revidering är att bland annat öka förståelsen för jämställdhet i ett samhälleligt perspektiv och att på sikt förändra rekryteringen till program som har speciellt högt antal kvinnliga respektive manliga studenter. Resultaten från detta pilotprojekt ska, menar lärosätet, generera nödvändiga förbättringsåtgärder och därefter implementeras i resterande program. Vid platsbesöken beskrivs att ambitionen är att genom ovanstående arbetssätt ska även utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande förändras i positiv riktning avseende jämställdhet. Även om bedömargruppen menar att detta är ett bra exempel så framgår det inte tydligt, vare sig i självvärderingen eller vid platsbesöken hur det konkret kommer att påverka utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande avseende jämställdhet. Det framkom inte heller en tydlighet kring vilka krav som ska ställas på jämställdhet vid inrättande, genomförande och uppföljning av utbildning.