Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete, som omfattar en tydlig koppling till det omgivande samhället och arbetslivet. Det är väl förankrat i lärosätets vision och målbilder, styrande dokument och riktlinjer, vilket säkerställer att samverkansaspekten tillvaratas, till exempel genom extern representation i forsknings- och utbildningsnämnden och programråden.

Vid intervjuerna framkom att lärosätets har ett pågående arbete med att ta fram en indikatormodell för samverkan. Detta anser bedömargruppen är lovvärt och att det är ytterligare ett utvecklingssteg mot att studenter och doktorander kan förberedas för yrkeslivet på ett relevant och systematiskt sätt.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

· Lärosätet har en stark historisk koppling till det omgivande samhället och arbetslivet.

· Lärosätet har ett väl framskrivet fokus på samverkan med samhället och arbetslivet, som framgår av vision och målbilder för lärosätet och ett tydligt lärosätesövergripande ansvar genom en vicerektor med särskilt ansvar för samverkan, internationalisering och innovation.

· Samverkansaspekten är tydligt framskriven i relevanta styrande dokument och riktlinjer när det gäller uppföljning och utvärdering av utbildningar samt programråd ska finnas för alla utbildningar med representation från arbetslivet.

· Lärosätet har en extern representation i forsknings- och utbildningsnämnden, med en representant från arbetslivet.

Utvecklingsområden

· Lärosätet bör se till att samverkansaspekten systematiskt följs upp i de årliga uppföljningarna av forskarutbildningen i enlighet med de riktlinjer som lärosätet har på plats.

· Lärosätet bör arbeta vidare för att mer systematiskt utveckla kvaliteten för arbetsförlagd utbildning/verksamhetsförlagd utbildning på icke professionsprogram.

· Lärosätet bör se över hur arbetslivsrepresentanter utses i programråden för att nå en mer systematisk och likvärdig process i hela lärosätet.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Lärosätet har historiskt en stark koppling till det omgivande arbetslivet och samhället, och vikten av samverkan är starkt förankrad i lärosätets vision, målbilder och strategier, Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019). I självvärderingen framkommer att samverkansaspekten är en integrerad del av lärosätets uppföljningar och utvärderingar, vilket verifierades vid intervjuerna av lärosätets företrädare och representanter från arbetslivet. Sammantaget finner bedömningsgruppen att bedömningsgrunden är uppfylld och rekommenderar att lärosätet arbetar vidare med några identifierade utvecklingsområden.

Lärosätet har på en övergripande nivå i dokumentet Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019) formulerat målbilder och strategier som bidrar till en stark samverkan med det omgivande samhället och arbetslivet. Lärosätet har också sammantaget flera styrande dokument som redovisar rutiner och processer för hur samverkan med arbetslivet och det omgivande samhället beaktas i utbildningarna, som ska säkerställa studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Vid inrättandet av nya program framgår det av Riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2016 reviderad 2020) hur lärosätet säkerställer att samverkansaspekteten beaktas. År 2017 tog lärosätet beslut om att alla program på grundnivå och avancerad nivå ska ha ett programråd, där arbetslivet finns representerat. I Riktlinjer för programråd (2019) framgår det att ett programråd ska ha minst två arbetslivsrepresentanter. Samverkansaspekten beaktas också i de årliga programuppföljningarna, för vilka processer och rutiner är beskrivna i Riktlinjer för uppföljning av program på grundnivå och avancerad nivå (2020) och i Riktlinjer för uppföljning av utbildning på forskarnivå (2020). Samverkan är också en del som ingår i de externa utvärderingarna på grundnivå och avancerad nivå, vilket framgår av dokumentet Riktlinjer för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2020).

Samverkan och arbetsliv är också en del av rektorns dialog med akademiledningarna varje termin. Det finns också utsedda samverkanskoordinatorer vid varje akademi som tillsammans med vicerektorn med särskilt ansvar för samverkan, internationalisering och innovation, bildar ett nätverk för att utveckla samverkan med samhället och näringslivet. Av Lönekriterierna för lärarpersonal (2019) framgår att samverkansperspektivet ingår i bedömningen för den löpande lönesättningen. Arbetslivssamverkan följs också upp i sistaårs-, doktorand- och alumnenkät, där en indikator (studenternas arbetslivssamverkan) också redovisas i lärosätets kvalitetsrapport. Lärosätet lyfter också fram de labb- och lärandemiljöer som har utvecklats på senare år, där forskning, utbildning och samverkan har integrerats. Dessa labb- och lärandemiljöer finns beskrivna på lärosätets webbplats under Samverkan/samverkansarenor.

Bedömargruppen konstaterar att samverkan med arbetsliv och omgivande samhälle är central för lärosätet, vilket framgår av självvärderingen och av styrande dokument samt framkom vid intervjuer med företrädare från lärosätet och arbetslivet. Lärosätet bekräftar i intervjuerna att det finns ett stort engagemang samt systematiska processer och rutiner för samverkan med arbetslivet och det omgivande samhället. Det tydliga fokuset stärks av att lärosätet har en vicerektor med ansvar för samverkan, internationalisering och innovation. I studentinlagan bekräftar studentkåren att lärosätet har en mycket stark profilering mot samverkan och arbetslivsanknytning.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet har processer och rutiner som är ändamålsenliga för att förbereda studenterna för yrkeslivet efter avslutad utbildning, men att systematiken för doktorander behöver bli tydligare och följas upp i den årliga uppföljningen av forskarutbildningen. I självvärderingen lyfter lärosätet fram att i de årliga uppföljningarna av forskarutbildningarna ska forskarutbildningsmiljöerna redovisa samverkan med externa parter som har relevans för forskarutbildningen. Det framgår också av Riktlinjer för uppföljning av utbildning på forskarnivå (2020). Bedömargruppen noterar att i de uppföljningsrapporter (Uppföljningsrapport Hälsa och Livsstil (2019) och Uppföljningsrapport Hälsa och Livsstil (2020)) för forskarutbildningen inom hälsa och livsstil, som bedömargruppen tagit del av, förekommer ingen redovisning av hur samverkan med externa parter sker. Dock sker majoriteten av forskningen i gemensamma projekt mellan lärosätet och kommuner, regioner eller näringslivet, vilket i sig förbereder doktorander att möta förändringar i arbetslivet. Bedömargruppen vill uppmärksamma lärosätet på att komplettera mallen för frågorna i Riktlinjer för uppföljning av utbildning på forskarnivå (2020), med samverkansperspektivet i likhet med Riktlinjer för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2020) för att säkerställa en systematisk uppföljning som inkluderar samverkansperspektivet med arbetsliv och omgivande samhälle.

Betydelsen av samverkan med arbetslivet och samhället framgår också av att samverkansaktiviteter tillmäts värde i lärosätets Anställningsordning (2020) och beaktas vid lönesättningen. Det bekräftades i intervjun med rekryteringskommittén där de berättade att vid anställningar på akademin för informationsteknologi är erfarenhet av samverkan med arbetslivet av avgörande betydelse. Det ser bedömargruppen som ett bra belägg för att samverkan genomsyrar verksamheten. Bedömargruppen noterar också i självvärderingen att lärosätet tillåter att kompetensutvecklingstid används av personalen för samverkansaktiviteter. Detta uppfattar bedömargruppen som en tydlig och stark styrning.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en styrka i att det från och med 2020 ingår två externa representanter i forsknings- och utbildningsnämnden, varav en kommer från arbetslivet för att stärka samverkan och arbetslivskoppling. Av självvärderingen framgår att lärosätet 2017 beslutade att det ska finnas ett programråd för alla utbildningar, beskriven i Riktlinjer för programråd (2019). Bedömargruppen tog också i intervjuerna del av erfarenheteter från arbetslivsrepresentanter från tre akademier som lyfte fram att en dialog sker i programråden, där de kan ge lärosätet insikter om aktuella och kommande behov från samhället och arbetslivet samt att uppföljningar och utvärderingar av utbildningar behandlas regelbundet. Bedömargruppen anser att detta stärker bilden av att lärosätet har en väl utvecklad samverkan med det omgivande samhället, som säkerställer att studenter och doktorander får en relevant utbildning som kan möta ett ständigt föränderligt arbetsliv. Däremot framkom det i intervjuerna av arbetslivsrepresentanter från olika programråd att riktlinjerna i dokumentet Riktlinjer för programråd (2019) inte var fullt ut kända för arbetslivsrepresentanterna. Det är till exempel oklart om programuppföljningsrapporter i sin helhet redovisas och diskuteras i programråden. Studentkåren pekar i studentinlagan också på att samverkan med samhället och arbetslivet inte är fullt ut integrerad i alla utbildningar, vilket pekar på att lärosätet framgent bör uppmärksamma detta område.

I de fördjupade underlagen inför bedömargruppens intervjuer framkom det att antalet externa representanter i programrådet, där dataingenjörsutbildningen ingår, var betydligt fler än minimikravet på två arbetslivsrepresentanter. Att lärosätet har en flexibilitet i antalet externa representanter i olika programråd vill bedömargruppen framhålla som en styrka, eftersom bredden på arbetsmarknaden skiljer sig mellan olika utbildningar. Men bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över hur arbetslivsrepresentanter utses till programråden. Bedömargruppen uppfattar att det finns svagheter i systematiken och det framkom i intervjuerna att representanter utses genom personliga kontakter och forskningssamarbeten. Vid intervjuerna pekade lärosätet på att arbetslivsrepresentanterna i programråden ska godkännas av akademirådet innan beslut fattas. I intervjuerna exemplifierade en akademirådsrepresentant på Akademin för informationsteknologi att återkoppling skett vid ett tillfälle, där man påpekade att representation från offentlig verksamhet borde stärkas i ett programråd. Bedömargruppen anser att detta är ett bra exempel på att kvalitetssystemet identifierar brister när processen följs. Men av akademirådskallelserna (Akademiråd ITE kallelser (2019–2020) och Akademiråd LHS kallelser (2019–2020)) noteras ingen punkt som avser godkännande av arbetslivsrepresentanter i programråd, vilket förefaller skulle ha varit sannolikt under denna period. Bedömargruppens uppfattning är att processen för tillsättning av arbetslivsrepresentanter inte framstår som systematisk och likvärdig över hela lärosätet.

Bedömargruppen noterar särskilt att ett yttrande ska inhämtas från de externa representanterna i programråden som en del av utvärderingen av utbildningar. Yttrandet omfattar de externa representanternas bedömning av styrkor och svagheter i utbildningen. Detta ser bedömargruppen som en föredömlig del i utvärderingsprocessen för att säkerställa samverkan och kvalitet i utbildningen över tid. Det bidrar till att studenter och doktorander förbereds för att möta förändringar i arbetslivet.

Lärosätet ger i självvärderingen och i intervjuerna exempel på hur samverkansperspektivet beaktas i processen för inrättandet av nya program. Socionomprogrammet inrättades av lärosätet efter ett nära samarbete med arbetslivsrepresentanter under hela utvecklingsprocessen. Vid intervjuerna framkom det att det nya kultur- och samhällsutvecklingsprogrammet utvecklades i mycket nära samarbete med arbetslivsrepresentanter från kommunen och regionen, där dessa representanter hade stor påverkan på utformningen av utbildningen för att säkerställa arbetslivsrelevansen. Bedömargruppen anser att dessa exempel är starka belägg för en fungerande kvalitetssäkring som leder till att studenter ska kunna möta förändringar i arbetslivet. Dock ser bedömargruppen behov av att processen förbättras när det gäller samverkansperspektivet vid avveckling av utbildningar.

En tredjedel av lärosätets utbildningsprogram är professionsutbildningar, vilka ställer höga krav på samverkan med arbetslivet. Av vad som framkommer i självvärderingen, studentinlagan och under intervjuerna ser bedömargruppen att lärosätet har en väl utvecklad struktur för kvalitetssäkringen av verksamhetsförlagd utbildning för professionsutbildningar. Av studentinlagan framgår att den struktur man har för verksamhetsförlagd utbildning inom professionsutbildningar behöver utvecklas till att gälla också för övriga utbildningar. Trots att bedömargruppen är väl medveten om att detta kan innebära svårigheter för utbildningar där extern verksamhet är mindre omfattande, ser vi ändå en sådan utveckling som central.