Styrning och organisation

Tillfredställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har organiserat och byggt ett kvalitetssystem som är omfattande, både på en övergripande och på en detaljerad nivå. Kvalitetssystemet är ändamålsenligt med en ansvarsfördelning som är klart definierad och är därför tillfredställande. Medarbetarna på lärosätet kan referera till systemet och även fördjupat beskriva hur de konkret arbetar i och med detta system. Det finns på lärosätet en formulerad och dokumenterad kvalitetsäkringspolicy som är både offentlig och väl känd bland personal och studenter och intentionerna i policyn följs också i hög grad.

Strävan efter integration och dialog i och kring kvalitetssystemet och kvalitetsarbetet är i hela organisationen högt satt, vilket också har utvecklats över tid och fortsatt är under utveckling. Bedömargruppen ser sammantaget en styrka och stor ambition i lärosätets kvalitetssystem och det arbete som görs inom ramen för det. Här vill bedömargruppen särskilt betona styrkan med alla de olika återkommande dialoger som framträder som centrala i lärosätets kvalitetsarbete. Samtidigt inser bedömargruppen att dialogerna också är tidskrävande och kanske kan förenklas framgent, men bedömargruppen vill betona att dialogerna är en central del i de systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärosätets medarbetare, studenter och doktorander. Det framgår tydligt att målen och strategierna i den strategiska styrningen av lärosätets utbildningsverksamhet är kopplade till ett väl strukturerat kvalitetsarbete, som är välkänt och efterlevs på olika nivåer i verksamheten. Det är också tydligt att områden och frågor som är centrala för lärosätets kvalitetssystem och kvalitetsarbete återkommande behandlas och utvecklas över tid. Detta anser bedömargruppen är ett tecken på att de resultat och slutsatser som genereras i kvalitetssystemet tas till vara för analys och utveckling av utbildningsverksamheten. Det är också ett gott exempel på hur lärosätets styrning och organisation av verksamheten är kopplad till kvalitetsarbetet.

När det gäller lärosätets säkerställande av hur resultat från lärosätet kommuniceras och publiceras på ett ändamålsenligt sätt och med relevanta intressenter har lärosätet gjort ett gott arbete genom informationen som finns tillgänglig i den så kallade pusselpyramiden på Högskolan i Halmstads webbplats. Pusselpyramiden är en schematisk illustration av olika processer och rutiner i lärosätets kvalitetssystem och visar hur de binds samman till ett sammanhållet system. Bedömargruppen anser dock att kommunikationen kan utvecklas ytterligare, främst hur studenter kan och får ta del av dokument kopplade till utbildningars kvalitet.

Bedömargruppen anser att lärosätets arbete under bedömningsområdet är tillfredställande, men vill ändå ge förslag på ett par möjliga utvecklingsområden i lärosätets fortsatta arbete med kvalitetssystemets styrning och organisation. Det första är att tydliggöra och slutföra utformningen av systemet för extern granskning av forskarutbildningen, eftersom alla delar i nuläget inte finns på plats. Vid intervjuerna framgår det dock tydligt att detta arbete har påbörjats, och bedömargruppen har gott förtroende för att lärosätet snarast slutför den delen. Det andra är att kommunikationen om och tillgången till några adekvata dokument, främst för studenter, i högre grad systematiskt behöver tillgängliggöras. När det gäller övergripande kommunikation i och om kvalitetssystemet finns en god grund i nuläget och möjligen kan pusselpyramiden ytterligare förfinas, eftersom den är en gedigen utgångspunkt för fortsatt utveckling.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

· Lärosätets medarbetare har en hög ambitionsnivå och stort engagemang för kvalitetsarbetet.

· Lärosätets medarbetare har en god kännedom om kvalitetssystemet och kvalitetsarbetet.

· Lärosätet utvecklar systematiskt kvalitetssystemet genom aktivt kvalitetsarbete på olika nivåer och organisatoriska enheter inom lärosätet.

· Det finns heltäckande och tillräckliga styrdokument på plats i kvalitetssystemet som används i det dagliga arbetet, även om den externa granskningen av forskarutbildningen är ett undantag.

· Lärosätet arbetar och kommunicerar aktivt och systematiskt med kvalitetssystemet genom både skriftliga uppföljningar och i dialoger.

Utvecklingsmöjligheter

· Ett system för extern kvalitetsgranskning av forskarutbildningen bör färdigställas.

· Kommunikationen med studenterna behöver förbättras, främst studenternas tillgång till adekvata dokument.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätets kvalitetssystem är ändamålsenligt uppbyggt för att kunna säkerställa kvaliteten i utbildningarna och att kvalitetssystemet relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet. Komponenten för extern utvärdering av forskarutbildning vart sjätte år är däremot inte helt färdigställd och är därför ett undantag. Även om bedömargruppen noterar den bristen, så är kvalitetssäkringssystemet i övrigt väl uppbyggt och bedömargruppen har gott förtroende för att lärosätet kommer att kunna införa den saknade komponenten på ett tillfredsställande sätt. Bedömargruppen anser dock att lärosätet bör åtgärda bristen snarast. I självvärderingen och intervjuerna framkommer att det finns en medvetenhet hos lärosätet om att detta behöver göras och en plan för att skapa ett system för extern utvärdering av forskarutbildningen under innevarande läsår.

Lärosätets självvärdering betonar genomgående att kvalitetssystemet är uppbyggt av samverkande delsystem. Detta gäller både för hur underlag tas fram och hur dialoger förs inom och mellan olika nivåer och enheter vid lärosätet. Verksamhetens utveckling tar sin utgångspunkt i Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019). På lärosätet finns en kvalitetspolicy (Kvalitetspolicy (2019)), som beskriver kvalitetssystemets tre delar. Den första delen är ett system för strategisk ledning och planering av verksamheten som inkluderar verksamhetsplaner och verksamhetsuppföljningar. Den andra delen är ett system för kvalitet i kärnverksamheten. Den tredje delen är ett system för kvalitet i verksamhetsstödet. De tre delarna är delvis integrerade i varandra och cykliska till sitt genomförande. De utgår från lärosätets fem principer för kvalitetsarbete:

1. systematisk integration av kvalitetsprocesser och kvalitetsindikatorer i verksamheten

2. kontinuerlig dialog

3. kontinuerlig förbättring av kvalitet i verksamheten baserat på uppföljning, utvärderingsresultat och genom införande av god praxis

4. tillgänglig information om Högskolan i Halmstad

5. kontinuerlig revidering av kvalitetssäkringssystemet.

De olika delarna av kvalitetssystemets ingående komponenter och systematiska processer, kopplat till kvalitetsarbetet och dess utveckling illustreras i pusselpyramiden som finns på Högskolan i Halmstads webbplats. Här finns också förklarande och fördjupande textavsnitt till pusselpyramiden. Genom att klicka på pusselbitarna ger de återkomst till ytterligare information om den komponent som respektive pusselbit representerar. För var och en av de 15 ingående komponenterna i pyramiden framgår på vilket sätt och inom vilka tidsramar kvalitetssäkringsarbetet utförs. Centrala komponenter i pusselpyramiden är uppföljning och säkring av kvaliteten i utbildningsverksamheten. De sju bitar som utgör basen i pusselpyramiden är områden som följs upp varje år – programutbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskarutbildning, forskning, verksamhetsstödet, studentinflytande, kompetens och utbildningsutbud. Nästa nivå i pyramiden består av två delar som genomförs vartannat år – uppföljning av fristående kurser och medarbetarundersökning. Aktiviteter i den tredje nivån i pyramiden sker vart tredje år – doktorandbarometern, handledarundersökning för forskarutbildning och granskning av examensarbeten. Slutligen innehåller pyramiden en fjärde nivå med tre komponenter med externa utvärderingar som genomförs var sjätte år – utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning samt verksamhetsstöd. Den externa utvärderingen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå görs med hjälp av externa bedömare och syftar till att både kontrollera och utveckla kvaliteten i utbildningarna. Det finns ingen komponent i pusselpyramiden för extern utvärdering av forskarutbildning. Sammantaget kan pyramidens olika delar beskrivas som en illustration av hur olika processer och rutiner binds samman till lärosätets sammanhållna kvalitetssystem.

På lärosätet finns också ett antal definierade och angivna nyckeltal som följs upp, analyseras och kommuniceras varje år för att lärosätet ska kunna följa och utveckla utbildningarnas kvalitet. Det är både kvalitativa och kvantitativa data som används och hämtas från till exempel olika enkäter och uppföljningar.

Lärosätets kvalitetsarbete är decentraliserat, eftersom den operationella utgångspunkten är de fyra akademierna som finns på lärosätet, det högskolegemensamma verksamhetsstödet och deras respektive avdelningar. Däremot beslutas styrdokument och processer för kvalitetssäkringsarbetet inom lärosätets så kallade högskolegemensamma nivå. Kvalitetsarbetets ansvarsfördelning utgår från lärosätets Arbetsordning för Högskolan i Halmstad (2020) och Rektors besluts och delegationsordning (2021). På lärosätet bedrivs arbetet med utbildningarnas kvalitet på följande tre nivåer:

· högskolegemensam nivå

· akademinivå

· kollegial nivå.

I självvärderingen görs en omfattande, heltäckande och systematisk genomgång av respektive nivås nämnder, utskott, råd, kommittéer och funktioner. Lärosätet redogör också för uppdraget och ansvaret för kvalitetsarbetet för utbildning på både grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå samt hur det är kopplat till respektive funktion. Forsknings- och utbildningsnämnden är ett kollegialt organ som har ansvar för kvalitet och utvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Nämnden har delegerat de flesta beslut som rör forskarutbildningens genomförande till forskarutbildningsutskottet, vars främsta uppgift är att kvalitetssäkra lärosätets forskarutbildning. Lärosätets rektor har inrättat ett kvalitetsråd med uppdrag att stödja, samordna och utveckla kvalitetssäkringsarbetet i verksamhetens olika delar inom ramen för högskolans kvalitetssystem. Kvalitetsrådet är beredande och rådgivande samt säkerställer att kvalitetssystemet kontinuerligt utvecklas. Högskolans högskolepedagogiska centrum har som uppdrag att främja lärares vetenskapliga förhållningssätt till undervisning, lärande och karriärmöjligheter samt att bidra till innovativa undervisnings- och examinationsformer. Centrumet är placerat direkt under rektorn med prorektorn som högsta ansvarig.

På lärosätet finns en noggrant utformad planeringscykel uppbyggd med kvartalsvis och årsvis återkommande aktiviteter för olika verksamheter på både avdelningsnivå, akademinivå och högskoleövergripande nivå. Det finns även en planeringscykel med månadsvisa aktiviteter utformade för det högskoleövergripande verksamhetsstödet. Grunden är treåriga verksamhetsplaner med beskrivna aktiviteter och prioriteringar för kvalitetsarbetet för utbildning på alla nivåer inklusive till exempel kopplingar till kompetensförsörjning och jämställdhet. Lärosätet har mallar för hur verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner ska utformas, vilket bidrar till lärosätets tydliga systematik i kvalitetsarbetet.

Som tidigare nämnts betonar lärosätet att kvalitetssystemet är under fortsatt utveckling, vilket bedömargruppen finner både rimligt och klokt. Det är ett ambitiöst, omfattande och tidskrävande kvalitetssystem som lärosätet byggt upp och bedömargruppen menar att det ofta tar tid innan ett sådant system fullt ut och i alla detaljer blir moget och väl integrerat i lärosätets alla olika utbildningar. Bedömargruppen anser att ett välfungerande system utvecklas och förbättras kontinuerligt och att det finns gott stöd för bedömningen att lärosätet arbetar systematiskt med förbättringar. Bedömargruppen anser att lärosätet sedan 2016 mycket ambitiöst har strävat efter att bygga upp och utveckla sitt kvalitetssystem för utbildning, med grund i både självvärderingen och dess bilagor, studentinlagan, dokumentation från fördjupningsspår och intervjuer med representanter för lärosätet. Det nuvarande kvalitetssystemet är under fortsatt utveckling och det framgår från granskningen att lärosätet regelbundet arbetar med förbättringar på olika nivåer inom organisationen och inom skilda områden, vilket bedömargruppen ser positivt på.

I självvärderingen och inlämnade dokumentet framgår det tydligt att lärosätets kvalitetssystem ingår som en del i och är integrerat med det högskoleövergripande verksamhetsstödet för utbildningarnas planering, genomförande och uppföljning. Det finns också aktiviteter i det övergripande verksamhetsstödet som riktar sig till både lärare och studenter med målet att säkerställa kvaliteten i kärnverksamheten, det vill säga utbildningen. Bedömargruppen vill betona att det övergripande verksamhetsstödets integrerade och nära arbete med utbildningarna är ett gott exempel på hur stöd till kärnverksamheten kan utformas för att stärka kvaliteten i utbildningar. Styrkan med lärosätets integrerade arbete med stödverksamheten bekräftas också under intervjuerna med representanter från lärosätet och i dokument kopplade till de valda fördjupningsspåren. Ett positivt exempel som bedömargruppen särskilt vill lyfta fram är det arbete som görs av lärosätets högskolepedagogiska centrum. Bedömargruppen är imponerad av centrumets lyhördhet för kärnverksamhetens behov, vilken blir tydlig under intervjuerna och bekräftas i dokument som HPC aktiviteter (2020), Verksamhetsberättelse HPC (2020) och HPC:s uppdrag (2020).

Rektorn och lärosätets styrelse har enligt Kvalitetspolicy (2019) det övergripande ansvaret för lärosätets kvalitetsarbete. Detta anser bedömargruppen anger en tydlig inriktning och visar på vikten och tyngden som lärosätet tillmäter sitt kvalitetsarbete. Under intervjuerna mötte bedömargruppen bland annat lärosätets ledning och styrelsereprentanter som var samstämda, engagerade och väl insatta i kvalitetssystemets utformning. En central och bärande del av lärosätets kvalitetssystem är de omfattande dialogerna och skriftliga rapporteringen på och mellan olika nivåer inom organisationen, som på program-, avdelnings- och akademinivå, högskolegemensam nivå samt inom kvalitetsrådet. De genomförs enligt cykliska tidsplaner formulerade i årshjul. Systemet är noggrant beskrivet och illustrerat i självvärderingen och förklarades och exemplifierades ytterligare vid intervjuerna. Det konkretiseras också i dokumentationen från fördjupningsspåren, som i de fyra akademirapporterna (2020) från respektive akademi på lärosätet.

Akademirapporter tas varje år fram av akademierna och summerar de övergripande slutsatser som har redovisats i programuppföljningsrapporterna samt de styrkor och svagheter som har identifierats. Bedömargruppen uppfattar också att uppföljningen i lärosätets årliga kvalitetsrapporter till styrelsen (Kvalitetsrapport 2021 och 2020) är både gedigen, relevant och i linje med intentionen i kvalitetssystemet. Kvalitetsrapporterna är som helhet goda exempel på att det finns en relation mellan kvalitetssystemet samt lärosätets övergripande och fastställda mål och strategier för utbildningen, eftersom konkreta kvalitetsfrågor och behov av utveckling lyfts fram i dem. Den relationen framkom också i flera av de exempel som representanter för akademi- och avdelningsnivåerna pekade på i intervjuerna. I akademiernas återkommande dokumentation, till exempel verksamhetsplanerna (2020) för de fyra akademierna, framträder intentionen med kvalitetssystemet och dess struktur, eftersom centrala kvalitetsfrågor återkommer och bearbetas på flera olika sätt. Det framgår också att det över tid sker en kvalitetsmässig utveckling av innehållet i utbildningarna och en systematisk uppföljning av områden av olika karaktär, till exempel genomströmningen av studenter. Ett gott exempel som bedömargruppen särskilt vill lyfta fram kopplat till utveckling av kvalitet över tid är lärosätets arbete med jämställdhet, där ett tydligt förbättringsarbete och en utveckling är markant framträdande.

Det framträder också en del skillnader i hur kvalitetssystemets olika områden och frågor tas upp, aktualiseras och arbetas med inom utbildningarna i uppföljningarna från avdelningarna av deras program Programuppföljning civilekonomer (2020), Programuppföljning dataingenjörer (2020), Programuppföljning Kultur och samhällsutveckling (2020) och forskarutbildningsämnet i forskarutbildningen Uppföljningsrapport hälsa och livsstil (2020). Det kan till exempel gälla antalet representanter i programråden och deras kompetens. Bedömargruppen anser att det är fullt rimligt med vissa skillnader mellan olika program och hur olika forskarutbildningar och forskarutbildningsämnen arbetar med kvalitetsarbete kopplat till den egna utbildningen. Däremot uppmuntrar bedömargruppen lärosätet att framöver utveckla kvalitetssystemet för forskarutbildningen. För forskarutbildningen är inte strukturen för systemet tydlig. Komponenten för utvärdering med extern bedömning är inte färdigutvecklad och igångsatt utan saknas helt i nuläget, vilket påpekats ovan. Vid intervjuerna framkom det dock att man på lärosätet är medveten om den bristen och att arbetet med ett externt utvärderingssystem för forskarutbildningen är påbörjat på högskolegemensam nivå. Bedömargruppen uppfattar från intervjuerna att arbetet kommer att slutföras under våren 2022. Bedömargruppen vill dock betona att detta arbete är centralt för att lärosätets alla utbildningar på alla nivåer systematiskt kan granskas och kvaliteten säkerställas enligt den plan som lärosätet själv har fastställt.

Bedömargruppen uppfattar att lärosätets kvalitetssystem (med undantag av extern utvärdering av forskarutbildningen) är adekvat och väl fungerande för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna i relation till lärosätets övergripande mål och strategier.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen

Uppfylld

Med stöd i självvärderingen, lärosätets styrdokument och genomförda intervjuer anser bedömargruppen sammanfattningsvis att det på lärosätet finns en offentlig och publicerad kvalitetssäkringspolicy (Kvalitetspolicy (2019)), att den anger inriktningen för kvalitetssäkringsarbetet och är en del av lärosätets strategiska styrning. Policyns innehåll och strategier är också logiskt kopplade till Rektors besluts- och delegationsordning (2021), vilket bedömargruppen menar ytterligare stärker och förtydligar att den är både känd, tillgänglig och därmed offentlig samt även en del av den strategiska styrningen på lärosätet.

I den illustrativa pusselpyramiden redogör lärosätet för alla de olika delarna i kvalitetssystemet, hur de relaterar till varandra och med vilken tidsfrekvens uppföljning och utvärdering ska genomföras. Bedömargruppen menar att pusselpyramiden är ett gott och översiktligt försök att offentligt och tydligt illustrera lärosätets kvalitetssystem. Bedömargruppen har dock några förslag för hur pusselpyramiden ytterligare kan utvecklas för att bli än bättre.

I självvärderingen beskriver lärosätet att rektorn har utsett ett organ, kvalitetsrådet, som ska vara rådgivande till rektorn när det gäller kvalitetssäkringsarbetet (Riktlinjer för kvalitetsrådet (2020)). Bedömargruppen uppfattar att kvalitetsrådet innebär en strategisk styrka för lärosätet, och har särskilt gjort det under den gångna utvecklingsperioden av kvalitetssystemet. Representanterna för lärosätet lyfte under intervjuerna fram att kvalitetsrådets arbete är viktigt och värdefullt. I självvärderingen framgår det också att det är lärosätets styrelse som fattar beslut om övergripande verksamhetsplanering, som följs upp genom årsredovisningen. Verksamhetsplaneringen utgår från lärosätets vision Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019).

Bedömargruppen menar med stöd av detta att lärosätet strävat efter och lyckats med att skapa ett tydligt strategiskt system för styrning av kvalitetssäkringsarbetet, som också är offentligt och spritt på lärosätet. Den strategiska styrningen bekräftas vidare i både intervjuer och dokument kopplade till granskningen. Bedömargruppen anser att kvalitetspolicyn (Kvalitetspolicy (2019)) är en framträdande och central del av den strategiska styrningen på lärosätet, till exempel när det gäller hur utbildning planeras, genomförs och följs upp. Under intervjuerna kunde olika grupper av personal ge exempel på hur olika utbildningars kvalitet stärkts och utvecklats i fråga om till exempel arbetslivsparters medverkan i utbildningar samt studenternas möjlighet till praktik i de utbildningar som inte är professionsutbildningar.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet

Uppfylld

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att lärosätet övergripande och systematiskt både har strävat efter och uppnått en tydligt definierad och ändamålsenlig ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet inom de tre organisationsnivåerna. I självvärderingen finns både trovärdiga och konkreta redogörelser och definitioner för hur ansvarsfördelningen fungerar på de tre nivåerna inom lärosätet, vilket också i hög grad bekräftades i intervjuerna och finns dokumenterat i olika styrdokument och riktlinjer. Bedömargruppen noterar att lärosätet möjligen har en utvecklingspotential när det gäller programrådens arbete samt hur begreppet kollegial används i kvalitetsarbetet.

Arbetsordning för Högskolan i Halmstad (2020) utgör en bärande grund för att lärosätets kvalitetsarbete fungerar med en tydligt definierat ansvarsfördelning. Andra dokument där ansvarsfördelningen för utbildningsområdet inom kvalitetssystemet framgår är Riktlinjer för uppföljningar av utbildning på grund och avancerad nivå (2020) och Riktlinjer för uppföljning av forskarutbildning (2020). I intervjuerna framkom att dessa dokument är kända bland personalen och styrande för kvalitetsarbetet. Lärosätets representanter från de tre olika organisationsnivåerna kunde även under intervjuerna ge flera olika konkreta exempel på hur kvalitetsarbetet fungerar och löper på i praktiken samt vilken nivå som ansvarar för vad. Detta bekräftar bedömargruppens bild av en både ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning, vilket också stöds av flera av de inlämnade dokumenten som styr till exempel de olika råden, nämnderna och kommittéerna på respektive nivå. Vid intervjuerna framgick det också att det på lärosätet riktas (eller vid behov skapas genom omfördelning) finansiella resurser för kvalitetsarbete på olika nivåer inom organisationen på lärosätet. Resurserna tilldelas dels efter systematisk planering, dels vid uppkomna behov och snabb omställning (till exempel vid pandemin). Bedömargruppen ser detta som ett gott exempel på att ansvarsfördelningen mellan organisationsnivåerna fungerar.

Lärosätets ansvarsfördelning för utbildning är på den operationella nivån huvudsakligen decentraliserad till akademinivå. När det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå framgår det både av självvärderingen och intervjuerna att programråden är centrala för programmens kvalitetsarbete, specifika inriktning och innehåll. Bedömargruppen anser att programrådens organisation, struktur, uppdrag och definierade ansvarsfördelning huvudsakligen är ändamålsenliga och rimliga. Bedömargruppen anser också att dokumentet Uppdragsbeskrivning för programansvariga (2017) är en viktig del för ansvarsfördelningen på programnivå. Trots det vill bedömargruppen peka på att lärosätet möjligen har en utvecklingspotential när det gäller programrådens arbete. Det var för bedömargruppen inledningsvis i granskningen något otydligt vad som är syftet med programråden. Under intervjuerna infann sig frågan om de främst är branschråd eller om de har ett bredare uppdrag än så, eftersom det tycks skilja sig något åt mellan programmens olika programråd. Bedömargruppen uppfattar utifrån intervjuer och uppföljningsrapporterna Programuppföljning civilekonomer (2020), Programuppföljning dataingenjörer (2020) och Programuppföljning Kultur och samhällsutveckling (2020) att det finns vissa skillnader i hur programråden bedriver systematiskt kvalitetsarbete och tar fram den uppföljande programrapporten. Även om det säkerligen finns goda skäl till att göra på olika sätt för olika program, vill bedömargruppen uppmuntra lärosätet att till exempel kartlägga programrådens arbete och se över deras riktlinjer, för att skapa en mer utvecklad struktur och praxis för programrådens arbete. Bedömargruppen uppfattade vid intervjuerna att lärosätet redan har initierat och planerat för en sådan översyn, vilket är positivt.

Bedömargruppen anser att lärosätet i sin helhet har en tillräckligt tydlig ansvarsfördelning för sitt kvalitetsarbete. Trots det har bedömargruppen noterat några delar i ansvarsfördelningen som lärosätet gärna kan se över och eventuellt utveckla eller förtydliga. Det första området gäller vad som menas och innefattas med begreppet "kollegial nivå". Lärosätet beskriver i självvärderingen att kvalitetsarbetet bedrivs på alla nivåer inom lärosätet, från programnivå till central nivå. Lärosätet definierar därefter tre nivåer inom organisationen: högskolegemensam nivå, akademinivå och kollegial nivå. Den kollegiala nivån består i huvudsak av avdelningschefer, programansvariga, examinatorer, lärare, lärarlag och handledare i forskarutbildningen. Under analysen av lärosätets kvalitetsarbete hade bedömargruppen inledningsvis vissa svårigheter att förstå vad lärosätet menar med begreppet kollegial nivå och vad definitionen egentligen innebär. Bedömargruppen har under processens gång, främst genom intervjuer, sedan uppfattat att detta begrepp används för avdelningsnivå och inte syftar på den kollegiala styrningen som finns i nämnder. Bedömargruppen har egentligen ingen synpunkt på denna begreppsanvändning i sig, men vill uppmuntra lärosätet till att vara tydlig och medveten om hur begreppet kollegial används i kvalitetsarbetet, eftersom den nuvarande användningen kan leda till missförstånd.

Det andra området där bedömargruppen haft vissa funderingar gäller relationen mellan forsknings- och utbildningsnämndens och kvalitetsrådets ansvarsområden. Lärosätet beskriver i självvärderingen att forsknings- och utbildningsnämnden ansvarar för kvalitet och utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för den utbildning på forskarnivå som bedrivs i högskolans regi. Kvalitetsrådet ansvarar för att utarbeta förslag till och revideringar av kvalitetspolicyn, följa upp verksamheternas kvalitetsarbete, stimulera kvalitetsutveckling samt utveckla kvalitetssystemet. Bedömargruppen förstår det som att kvalitetsrådet till exempel går igenom och följer upp programrapporter, vilket innebär att rådet har ett mer omfattande ansvar för kvalitetsarbetet än enbart själva processen i kvalitetssystemet. Om arbetet ska vara strategiskt, ändamålsenligt och inte alltför tidskrävande är dock bedömargruppens undran om inte arbetet i nuläget delvis är överlappande mellan dessa båda organ. Bedömargruppen vill dock betona att det under intervjuerna inte framgick någon som helst tvekan från lärosätet själv när det gäller vilket organ som är huvudansvarigt för vad och det finns även tydlig dokumentation av respektive organs uppdrag (Riktlinjer för Kvalitetsrådet (2020) och Rektors besluts- och delegationsordning (2021)). Som bedömargrupp anser vi, att en anledning till att det fungerar väl i praktiken är att lärosätet möjligen har vad vi skulle kunna uttrycka som en "korsbefruktning" mellan rådet och nämnden, eftersom det delvis är samma personer som är med (men som sitter på olika stolar) och dessutom att ordföranden i kvalitetsrådet deltar på vissa av forsknings- och utbildningsnämndens möten. Bedömargruppen vill återigen betona att ansvarsfördelningen enligt vår bedömning fungerar väl, men vi vill ändå föreslå lärosätet att överväga en mer renodlad ansvarsfördelning mellan kvalitetsrådet och forsknings- och utbildningsnämnden, vilket kan vara av särskild vikt nu när kvalitetssystemet är så gott som helt infört och har fått sin form.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander

Uppfylld

Bedömargruppens sammantagna uppfattning är att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till både delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander. Bedömningsgrunden är därmed uppfylld. Bedömargruppen vill särskilt poängtera det höga och samstämmiga engagemanget för kvalitetsarbetet som görs inom utbildningsfrågor och studenters lärande, som framkom under flera intervjuer.

Lärosätets systematiska processer finns dokumenterade i kvalitetspolicyn (Kvalitetspolicy (2019)) och är väl redogjord för i pusselpyramiden. Lärosätet redogör i självvärderingen utöver genomgången av respektive pusselbit, det vill säga de ingående delarna i kvalitetssystemet, för flera olika forum där dialoger kring kvalitetsarbetet genomförs. Bedömargruppens tolkning är att akademiråden och programråden är ett par av de mest centrala forumen på lärosätet för delaktighet, engagemang och ansvarstagande hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander. Från intervjuerna framgår att det på varje akademi också finns styrgrupper för utbildning och forskarutbildning. Även de är viktiga i detta sammanhang. Styrgrupperna leds av akademins utbildningsledare respektive studierektor och är i övrigt sammansatt av bland annat alla programansvariga, akademichefer, representanter för handledarkollegiet, studenter och doktorander. Lärosätet skriver i självvärderingen att styrgrupperna är viktiga forum för frågor som rör utbildningens kvalitet, genomförande och utveckling, vilket stämmer väl överens med den bild bedömargruppen fått.

Utöver de forum som nämnts ovan beskrev också representanter för lärosätet under flera av intervjuerna, att även mindre formella dialoger är vanliga. Det framgick även att studenter och doktorander blir inbjuda till dessa forum och dialoger, där de känner sig välkomna av lärosätets personal. Studenterna och doktoranderna är positiva till dessa initiativ. Under intervjuerna framförde representanter för lärosätet också att det finns en styrka i att det är ett mindre lärosäte där det är lätt för olika grupper att mötas och diskutera centrala frågor, vilket bedömargruppen instämmer i. Detta bekräftas också i regel av studentgrupperna, eftersom de både under intervjuerna och i studentinlagan ger uttryck för sitt engagemang och sin delaktighet, och lärosätets efterfrågan på desamma. Bedömargruppen anser att detta är goda exempel på den positiva hållning till kvalitetsarbete som finns på lärosätet.

Trots det vill bedömargruppen peka på en delvis ifrågasättande kommentar i studentinlagan när det gäller kvalitetskulturen och om den är likvärdigt etablerad inom olika delar av lärosätet och når ända ut till avdelningsnivån på respektive program. Genom självvärderingens beskrivningar och exempel samt intervjuerna är bedömargruppens förståelse också att många olika personalgrupper på lärosätet, inom både lärosätesgemensam nivå samt akademi- och avdelningsnivå liksom det högskolegemensamma verksamhetsstödet, är aktivt engagerade i det pågående förbättringsarbetet inom ramen för kvalitetssystemet.

I självvärderingen finns för den här bedömningsgrunden ett eget stycke med rubriceringen Engagemang och delaktighet i forskarutbildningen där lärosätet särskilt beskriver kvalitetsarbetet i forskarutbildningen och vad som är viktigt för doktoranders engagemang och delaktighet. Bedömargruppen välkomnar det här arbetet som förefaller vara under god utveckling på lärosätet, vilket också bekräftades med konkreta exempel under intervjuerna på hur just doktorandernas situation uppmärksammats. Till exempel finns inom olika forskarutbildningar och akademier särskilda grupperingar och möten för just doktorander. En av anledningarna till att bedömargruppen ser värdet i extra aktiviteter för att uppmuntra just doktorandgruppens engagemang är (förutom att det är en till antalet liten grupp) att doktoranderna på lärosätet i nuläget inte har något doktorandråd som övergripande på lärosätet skulle kunna arbeta för doktoranders delaktighet, engagemang och ansvar.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas till vara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet

Uppfylld

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att lärosätet utformat ett omfattande och sammanhållet system för att säkerställa att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet tas till vara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och utvecklingen av kvalitetssystemet. Systemet har flera styrkor som kvalitetsrådet, lärosätets sammanhållna modell för styrning av verksamheten samt systemstöd för planering och uppföljning av verksamheten med olika it-lösningar.

I självvärderingen och under intervjuerna beskrivs hur kvalitetssystemet systematiskt är under utveckling. Just utvecklingen finns också framskriven som en bärande del i (Kvalitetspolicy (2019)), av betydelse för till exempel arbetet med kontinuerlig uppföljning och användandet av kvalitetsindikatorer. Självvärderingen ger olika exempel på ett antal områden som utvecklats över tid och hur utvecklingen genomförts, som arbetet med att utveckla kursvärderingars innehåll och öka kursvärderingarnas svarsfrekvens. Den beskrivna utvecklingen bekräftades och konkretiserades också övergripande under intervjuerna och genom dokumentation för de två fördjupningsspåren. I flera intervjuer och dokument betonar lärosätet värdet av just kvalitetsrådets roll och dess särskilda uppdrag att stödja, samordna, utveckla lärosätets kvalitetsarbete. Bedömargruppen uppfattar att kvalitetsrådet därmed både har och tar ett stort ansvar för kvalitetssystemets kontinuerliga utveckling. Bedömargruppen noterar också att kvalitetsrådets ansvar och arbete varit särskilt intensivt och haft stor betydelse under kvalitetssystemets uppbyggnad och utveckling. Som helhet anser bedömargruppen att utveckling är en central del i lärosätets kvalitetssystem och att lärosätet arbetar föredömligt med att systematiskt ta tillvara resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet. Det framgår också från studentinlagan och intervjuerna att studentkåren både erbjuds och tar möjligheten att delta i arbetet med utformningen av kvalitetssystemet, vilket bedömargruppen anser är mycket värdefullt.

På lärosätet genomförs inom ramen för kvalitetssystemet flera olika systematiska och planerade dialoger. Vid lärosätets tertialuppföljning återrapporterar akademierna och den högskoleövergripande stödverksamheten sitt kvalitetsarbete till lärosätets ledning genom sina verksamhetsplaner. Återrapporteringen sker också via den årliga verksamhetsberättelsen. Särskilt prioriterade områden och åtgärder i kvalitetssäkringsarbetet står i fokus. Utöver tertialuppföljningen sker varje vår och höst också verksamhetsdialoger mellan lärosätets ledning och respektive akademis ledning. Dialogerna är framåtsyftande och resultatet vävs in i lärosätets och akademiernas fortsatta verksamhet. Utöver dialogerna ovan genomförs sedan 2020 även särskilda kvalitetsdialoger med varje akademiledning under ledning av prorektorn och med deltagande av forsknings- och utbildningsnämndens ordförande och programchefen för jämställdhet. Kvalitetsdialogerna utgår från ungefär samma underlag som verksamhetsdialogerna, och resultatet tas om hand och utvecklas av akademierna i framtida verksamhetsplanering och kvalitetsarbete. I självvärderingen beskriver lärosätet genom schematiska skisser och konkreta exempel hur resultat och slutsatser som genererats av kvalitetssystemet tas till vara i lärosätets strategiska styrning.

Lärosätets sammanhållna modell för styrning av verksamheten framgår i självvärderingen och andra styrdokument, som Arbetsordning för Högskolan i Halmstad (2020). Enligt modellen ser ledningen till att verksamheten beslutar och handlar enligt uppsatta mål, uppdrag och prioriteringar. Det sker genom olika processer med bland annat verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, verksamhetsdialoger och kvalitetsdialoger, som kontinuerligt och systematiskt drivs enligt planeringscykeln. Bedömargruppen uppfattar att lärosätets modell har utvecklats successivt, vilket också bekräftades under intervjuerna. I självvärderingen och under intervjuerna framgår även att det på lärosätet finns ett dokumenterat systemstöd för planering och uppföljning av verksamheten med olika it-plattformar, där till exempel Hypergene nu är under utveckling och i en pilotfas. Detta arbete anser bedömargruppen är föredömligt och visar att lärosätet särskilt strävar efter att arbeta integrerat med olika it-lösningar.

Utifrån inlämnade dokument, till exempel Riktlinjer för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2020), framgår det hur uppföljning av utbildning ska gå till och att det också finns olika mallar för detta som ingår i kvalitetssystemet. Självvärderingen ger exempel på att dessa mallar också används, vilket även bekräftades med ytterligare exempel i flera av intervjuerna. Bedömargruppen noterar dock att användningen och konkretionsnivån av mallarna skiljer sig något åt inom olika delar av verksamheten beroende på dess organisation och inriktning. Utifrån genomförda intervjuer och inlämnade dokument från fördjupningsspåren anser bedömargruppen dock att de beskriva cykliska processerna för uppföljning av utbildning på en övergripande nivå bekräftas och är fullt tillfredställande för att ta tillvara resultat och utveckla kvalitetssystemet.

Bedömargruppen uppfattar att lärosätets kvalitetssystem är välfungerande. Men systemet framträder också som tidskrävande för alla inblandade, vilket delvis bekräftades under intervjuerna. Bedömargruppen anser att de många exempel på utveckling av kvalitetsarbetet och kvalitetssystemet för utbildning som ges i självvärderingen, intervjuer och i inlämnade dokument är både viktiga och rimliga. Samtidigt frågar sig bedömargruppen om de resultat som kvalitetssystemet ger möjligen skulle kunna nås i ett betydligt mindre tidskrävande system. Under intervjuerna framkom det att tidsåtgången också är en fråga som ställts av lärosätet själv och det möjligen kan vara ett utvecklingsområde för lärosätet inför framtiden. Lärosätet lyfter också fram detta som ett utvecklingsområde i självvärderingen. Efter ett intensivt uppbyggnadsskede, kan det nu kanske finnas anledning för lärosätet att undersöka om systemet framgent kan göras mindre tidskrävande.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Bedömargruppen uppfattning är att en stor del av lärosätets kommunikation om kvalitetsarbetet är ändamålsenlig och relevant, särskilt information om kvalitetssystemet som ges i pusselpyramiden är ett väl genomfört arbete. Även om bedömargruppen anser bedömningsgrunden som uppfylld, har vi identifierat att några mindre delar kan utvecklas, till exempel vad som publiceras var och hur kommunikationen sker. Under intervjuerna framkom också från lärosätet en medvetenhet om vilka områden som ytterligare behöver utvecklas inom ramen för vad som publiceras var och hur kommunikationen kopplat till kvalitetssystemet ytterligare kan stärkas.

Från självvärderingen, intervjuer och Kommunikationspolicy för Högskolan i Halmstad (2020) framgår det hur grundläggande ansvar och principer för kommunikationen är tänkt att ske på lärosätet. Kommunikationspolicyn omfattar även kommunikation om den information som genereras från kvalitetsarbetet. I kommunikationsplanen, Ansvarsfördelning för informationshantering inom lednings- och kvalitetssystemet, finns det särskilda skrivningar om kommunikation kopplat till lärosätets kvalitetssystem. För studenterna är det, enligt självvärderingen och intervjuerna, främst lärosätets webbplats och lärplattformen Blackboard som är centrala vid kommunikation av frågor som är kvalitetsrelaterade och berör studenterna, framför allt kursvärderingsresultat. Det är samma kanal, Blackboard, som används för kommunikation med studenter om både mer allmän och övergripande information och om information inom ramen för olika program och kurser. Bedömargruppens synpunkter kopplat till just studenternas möjlighet att ta del av dokument utvecklas under bedömningsområde 3 och bedömningsgrund 6. När det specifikt gäller kvalitetssystemet är pusselpyramidens olika delar digitalt klickbara och tillgängliga för alla, vilket bedömargruppen i grunden anser är föredömligt. Bedömargruppen har dock noterat att viss dokumentation om kvalitetssäkringsarbetet inte är åtkomlig, som den årliga kvalitetsrapporten till styrelsen. I självvärderingen beskrivs kvalitetsrapporten som central för både intern och extern kommunikation och att den är tillgänglig både på lärosätets intranät och webbplats. Bedömargruppen delar synen att kvalitetsrapporten är en bra sammanfattning av lärosätets kvalitetsarbete, men konstaterar samtidigt att den, tvärtemot vad som framgår i självvärderingen, inte är tillgänglig på lärosätets externa webbplats. Bedömargruppen anser att lärosätet bör publicera kvalitetsrapporten publikt och använda den mer systematiskt, för att sprida information om kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen ser också gärna att lärosätet särskilt uppmärksammar doktorandernas situation. Doktorandernas situation kan, ur ett kommunikationsperspektiv, vara än svårare att hantera än den stora studentgruppen på grundnivå och avancerad nivå, eftersom lärosätet saknar ett gemensamt doktorandråd. Därmed finns risken att doktorander på lärosätet inte får möjlighet till en samlad gemensam kraft för både mottagande och sändande av information kopplat till just deras situation. Bedömargruppen menar att det här negativt kan påverka delar av kvalitetsarbetets utveckling på sikt. Bedömargruppen är medveten om att ett eventuellt doktorandråd inte är lärosätets ansvar att organisera och bedömargruppen vill betona att kontakten med doktoranderna på lärosätet genomgående är positiv och inte ett problem i sig. Trots det undrar bedömargruppen om lärosätet, på något sätt, skulle kunna stötta kåren i arbetet med att framgent formera ett doktorandråd.