Förutsättningar

Tillfredsställande

Lärosätet har relevanta styrdokument, rutiner och riktlinjer för att genomföra rekryteringsprocesser. Rollfördelningen är tydlig. Den strategiska kompetensförsörjningen och bemanningsplaneringen är kopplade till verksamhetsplaneringen genom årliga medarbetarsamtal samt utbildningsprogrammens och forskarutbildningarnas årliga uppföljningsrapporter.

Utvecklingen av arbetsmiljön för både studenter och medarbetare samt kopplingen till verksamhetsplaneringen är en central del av det systematiska kvalitetsarbetet. Däremot noterar bedömargruppen att kopplingen mellan lärosätets kompetensförsörjningsplan och den strategiska styrningen kan förtydligas. Lärosätet har ett fungerande utbud av aktiviteter för lärarnas kompetensutveckling som utgår från verksamhetens behov. Lärosätets högskolepedagogiska centrum är med sitt breda utbud av aktiviteter ett välfungerande stöd speciellt för den undervisande personalens kompetensutveckling. Lärosätet har också en proaktiv hållning till meritering på pedagogiska grunder, utveckling av lärmiljöer, studentstöd och läranderesurser utifrån verksamhetens behov.

Bedömargruppen anser att instrumenten som lärosätet utvecklat till stöd för studentgenomströmningen och som syftar till att förbättra studenternas prestation och minska studieavbrotten är lovvärda: systemet för tidigt ingripande (Early Warning System) i studiegången och SI-metodiken (Supplemental Instructions). Däremot vill bedömargruppen uppmuntra lärosätet att utvärdera instrumenten för att om möjligt få en bättre uppfattning om deras effektivitet och att de verkligen når fram och används av så många behövande studenter som möjligt.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

· Lärosätet har väl utformade styrdokument, underlag för kvalitetssäkring och beredning av läraranställningar samt rutiner i rekryteringsprocessen.

· Lärosätet har en proaktiv hållning till och gör insatser för lärarnas meritering på pedagogiska grunder.

· Lärosätet har skapat kvalitativa lärmiljöer för både studenter och medarbetare.

· Lärosätet har infört ett högskolepedagogiskt centrum.

Utvecklingsområden

· Lärosätet kan förtydliga kopplingen mellan lärosätets kompetensförsörjningsplan och lärosätets strategiska styrning.

· Lärosätet bör utvärdera effektiviteten i instrumenten för tidigt ingripande i studiegången och SI-metodiken.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har ändamålsenliga system för att identifiera kompetensutvecklingsbehov och för att säkerställa att personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Lärosätet har väl definierade målbilder för den undervisande personalens kompetens samt strategier för att uppnå målen, som arbete med kompetensförsörjningsplaner och personalstrategiska planer, anställningsprofiler, tjänster för biträdande lektorer samt rutiner för hur kompetensutvecklingsfrågor ska inkluderas i verksamhetsplanerna. Bedömargruppen anser däremot att kopplingen mellan lärosätets övergripande kompetensförsörjningsplan och kompetensförsörjningen på akademi- och avdelningsnivå med fördel kan förtydligas.

Till lärosätets målbild hör enligt dokumentet Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019) att studenterna möter kunniga och engagerade lärare och forskare, som genom sin högskolepedagogik och sina innovativa metoder skapar förutsättningar för att utbildningen håller hög kvalitet. Till målbilden hör också att medarbetarna ska trivas och samverka i mångvetenskapliga labb- och lärandemiljöer samt att forskning, utbildning och samverkan berikar varandra och bidrar till att skapa vitala kunskapsarenor. Bedömargruppen anser att lärosätet jobbar systematiskt mot sin målbild för den undervisande personalens kompetens. Som exempel på dessa strävanden kan nämnas den personalstrategiska planen för Akademin för hälsa och välfärd (Personalstrategisk plan 2020–2022) som förtjänstfullt kompletterar akademins verksamhetsplanering.

För att säkerställa att lärosätets anställningspolitik stöder uppnåendet av målen för kompetensförsörjningen har lärosätet en tydlig anställningsordning (Anställningsordning vid Högskolan i Halmstad, 2020). I Rektors besluts- och delegationsordning (2021) stipuleras att varje ledigförklarad tjänst bör ha en anställningsprofil. Vid intervjuerna nämndes att detta speciellt tydligt fångas upp vid inrättandet och avvecklandet av utbildningsprogram. Anställningsprofilerna bygger på chefernas behovsanalys och diskussioner i bland annat programråd och akademiråd. I samband med inrättande av nya utbildningar, vid utvärdering av utbildningar eller vid beredning av utbildningsutbud kan även rekryteringsbehov aktualiseras och lyftas av forsknings- och utbildningsnämnden. Bedömargruppen anser vidare att personalrekryteringsprocessen är tydlig och att lärosätets rekryteringskommitté ger processen ökad trovärdighet. Processen är transparent och tydligt kompetensbaserad.

Kompetens- och anställningsbehoven tas också upp i akademirapporterna. Under intervjuerna fick bedömargruppen bekräftat att akademierna har en god helhetsbild av kompetens- och anställningsbehoven, baserade på både kvantitativa data och dialoger. Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att den undervisande och forskande personalen utvecklar sin kompetens enligt de framtida kompetensbehov som arbetslivet identifierar. Vid intervjuerna fick bedömargruppen tydliga belägg för att lärosätet aktivt jobbar med kompetensutveckling, på vilka sätt frågan hålls levande och att det finns rutiner för hur lärosätet inkluderar kompetensutvecklingsfrågor i verksamhetsplanerna. Styrdokumentet Rutin för samtal medarbetare-chef är exempel på hur kompetensutvecklingsfrågor också hanteras på individnivå.

Vid intervjuerna poängterades vidare betydelsen av de biträdande lektorstjänsterna för karriärutvecklingen inom lärosätet. De utgör, enligt bedömargruppen, ett gott exempel på åtgärd som främjar en långsiktig kompetensutveckling bland den undervisande personalen och bidrar till säkerställandet av forskningsanknytningen i utbildningen.

Det strategiska kompetensförsörjningsarbetet är enligt självvärderingen en del av verksamhetsplaneringen i syfte att säkerställa en nära koppling till lärosätets verksamhetsmål och prioriteringar. Underlagen i bedömargruppens fördjupningsspår och intervjuerna ger belägg för att det finns en koppling mellan kompetensförsörjningsarbetet och verksamhetsplaneringen. Ett exempel på detta är Verksamhetsplan för perioden 2020–2022 för Akademin för hälsa och välfärd. Även om de akademispecifika kompetensförsörjningsplanerna och verksamhetsplanerna relaterar till lärosätets strategiska mål, anser bedömargruppen att kopplingen mellan lärosätets övergripande kompetensförsörjningsplan och kompetensförsörjningen på akademi- och avdelningsnivå med fördel kan förtydligas. Enligt bedömargruppen har lärosätet system för att identifiera kompetensbehov på akademi- och avdelningsnivå för den undervisande personalen, men det är inte tydligt på vilket sätt lärosätets övergripande kompetensförsörjningsplan i praktiken styr lärosätet mot de strategiska målen. Hur vet lärosätet att till exempel vidtagna kompetensförsörjningsåtgärder ger önskad effekt på lärosätets strategiska utveckling? Detta är därför, enligt bedömargruppen, ett utvecklingsområde.

För att säkerställa kvaliteten i rekryteringsarbetet har lärosätet också stöd av en rekryteringskommitté. Utmärkelsen HR Excellence in Research, som lärosätet fick 2020 av EU-kommissionen, är enligt bedömargruppen ett gott exempel på att rekryteringsprocessen är transparent och kompetensbaserad. Bedömargruppen anser att anställningsordningen tillsammans med anställningsprofilerna för tjänsterna är en styrka i kvalitetsarbetet och att rekryteringsprocessen som helhet är robust och effektiv.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Lärosätet har system och rutiner som erbjuder och utvecklar en främjande utbildningsmiljö. Personalstödet för utveckling av pedagogisk kompetens och ämneskompetens är som helhet ändamålsenlig och stödjer kvalitetsutvecklingen. Bedömargruppen anser att det högskolepedagogiska centret och satsningen på excellenta lärare är exempel på betydande insatser som stärker kvalitetsarbetet inom lärosätet.

Lärosätet har medarbetarpolicyn Vi gör varandra bättre! som utarbetades 2017 och 2018 tillsammans med personalen och som beslutades 2020. I den uttrycks de förväntningar som finns på medarbetarna inom områdena arbetsmiljö, medarbetarskap, ledarskap och lika villkor. Rutinerna för utvecklandet av lärosätets arbetsmiljöer är systematiska och engagerar personal, studenter och doktorander, vilket är bedömargruppen ser som en styrka. År 2014 antog lärosätet en pedagogisk handlingsplan (Pedagogisk Handlingsplan för Högskolan i Halmstad (2017)), som därefter reviderades 2017 och 2021. Medarbetarpolicyn och den pedagogiska handlingsplanen är enligt bedömargruppen fungerande styrdokument. Bedömargruppen anser också att lärosätet har tydliga planer och riktlinjer för att skapa en god kvalitetskultur. Däremot framgår det inte av underlagen som bedömargruppen tagit del av hur verkningsfulla kompetensförsörjningsåtgärderna är. Hur vet lärosätet att aktiviteterna når önskade personalgrupper och att de är effektiva?

Det högskolepedagogiska centret (Högskolepedagogiskt centrum: reviderat uppdrag 2020) som inrättades 2014 är ett nav i lärarens kompetensutveckling utifrån ett pedagogiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv. Centret rapporterar till rektorn och har stöd av en styrgrupp bestående av prorektorn, forsknings- och utbildningsnämndens ordförande, den funktionsansvariga inom det högskolepedagogiska centret samt en akademichef. Centrets uppdrag är att främja lärares vetenskapliga förhållningssätt till undervisning, lärande och karriärmöjligheter samt bidra till att ta fram innovativa undervisnings- och examinationsformer. För att säkerställa lärarnas kompetensutveckling erbjuder centret bland annat behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser till stöd för bland annat handledning och pedagogiska bedömningar. Det högskolepedagogiska centret ordnar också workshoppar om examination, pedagogiskt portföljskrivande för meritering, seminarieserier om exempelvis aktiv studentmedverkan, kursutveckling, hållbar utveckling, jämställdhetsintegrering och användning av digitala verktyg. Ur fördjupningsmaterialet som bedömargruppen gått igenom, framgår att centret har ett mångsidigt utbildningsutbud riktat till den undervisande personalen. Deltagandet följs upp och rapporteras i årliga kvalitetsrapporter och verksamhetsberättelser. Det högskolepedagogiska centret är, enligt bedömargruppen, en betydande styrka i kvalitetsarbetet inom lärosätet. Detta bekräftas både genom det skriftliga underlag som bedömargruppen tagit del av och av intervjuerna av representanter vid lärosätet. Bedömargruppen anser däremot att uppföljningsrutinerna, för att bedöma hur verkningsfulla det högskolepedagogiska centrets kursutbud och stödaktiviteter är, kan vidareutvecklas för att tydligare stödja och effektivera användningen av de tjänster som det högskolepedagogiska centret erbjuder.

I lärosätets Riktlinjer för handledning i utbildning på forskarnivå (2020) framgår vilka vetenskapliga och organisatoriska krav lärosätet ställer på handledare i forskarutbildning. Dessutom anordnas varje termin ett forskarhandledarkollegium för handledare på forskarnivå. Handledarträffarna ger även, enligt intervjusvaren, mer erfarna forskarhandledare möjlighet att träffas regelbundet. Intervjuerna gav belägg för att lärosätet systematiskt stödjer den undervisande personalens kompetensutveckling också för forskarutbildningen.

Sedan 2013 har lärosätet ett pedagogiskt meriteringssystem (Riktlinjer för antagning av excellent lärare vid Högskolan i Halmstad (2017)) inom vilket lärare kan ansöka om att bli granskade och utsedda till excellenta lärare enligt fastställda kriterier. Vid lärosätet finns numera drygt 30 lärare som sedan start utsetts till excellenta lärare. Bedömargruppen menar att det pedagogiska meriteringssystemet är en styrka.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har rutiner och processer för att säkerställa att infrastrukturen och studentstödet är ändamålsenliga för lärandet. Också läranderesurserna planeras och används på ett ändamålsenligt sätt. Inom forskarutbildningen är stödet visserligen ändamålsenligt uppbyggt, men formerna för hur lärosätet inkluderar industridoktoranderna i planering och utveckling av forskarutbildningen behöver vidareutvecklas.

Enligt lärosätets självvärdering bygger labb- och lärandemiljöerna på samverkan med det omgivande samhället och stärker forskningsanknytningen, i synnerhet för professionsutbildningarna. Dessa labb- och lärandemiljöer är, enligt lärosätets självvärdering, en viktig del av lärosätets profil och inkluderar många olika utbildningar. Dessa är tillgängliga för alla studenter och lärare på lärosätet. Lärosätet skriver i självvärderingen att det på campusområdet finns mötesplatser, studieplatser och gemensamma arbetsplatser för olika grupper som främjar lärandet. Bedömargruppen instämmer i den bedömningen.

Lärosätets Campus 2025, som handlar om utvecklandet av campus, och Digitaliseringsstrategi vid Högskolan i Halmstad, Mål och delmål 2020–2025 ger belägg för att lärosätet systematiskt utvecklar infrastrukturen och stödet för lärandet. För att främja och öka användningen av studiemiljöerna, använder lärosätet sig till exempel av en digital karttjänst för inomhusnavigering. Den gör det lättare för studenterna att hitta på campusområdet och den främjar campustjänsternas tillgänglighet. Karttjänsten är också anpassad till personer med funktionsvariationer. Bedömargruppen anser att studiemiljön på campus stödjer lärandet. Också studentinlagan ger belägg för att studiemiljön på campus är ändamålsenlig ur ett studentperspektiv.

Med hänvisningen till dokumentet Rutin för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt likavillkorsarbetet avseende arbetsförhållanden (2018) skriver lärosätet i självvärderingen att det bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessa rutiner för årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet och lärosätets regelbundna medarbetarundersökning är belägg för att lärosätet anstränger sig för att skapa och utveckla en kvalitetsfrämjande arbetsmiljö som främjar den pedagogiska utvecklingen, ämnesutvecklingen och utvecklar arbetssätten. Högskolan har valt att organisera arbetet i en central arbetsmiljökommitté, med två utskott, och flera lokala arbetsmiljökommittéer. Kommittéerna och utskotten är forum för delaktighet och dialog, men även för att lyfta och åtgärda aktuella frågor och problem. Rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp och utvärderas varje år. Bedömargruppen bedömer att detta är en styrka i kvalitetsarbetet.

Studenter och personal har tillgång till lärosätets it-support. Enligt lärosätets självvärdering satsas det på nätverksmiljöer, datorsalar och andra it-resurser för att stödja lärandet. Utöver sedvanliga bibliotekstjänster har biblioteket en studieverkstad där studenterna kan skapa sig en översiktlig bild av det stöd och den hjälp lärosätet erbjuder. Studenter kan i verkstaden bland annat få stöd i vetenskapligt skrivande på svenska och engelska, i studieteknik, i presentationsteknik samt IKT- och it-stöd. Studenterna får stöd genom undervisning i bland annat informationssökning, referenshantering och källkritik. Bedömargruppen anser att bibliotekets studieverkstad är en styrka för att säkerställa användningen av lärosätets infrastruktur, inklusive IKT- och it-stödet. Lärosätets uppföljningsrutiner är väl utformade för att bedöma hur effektivt stödfunktionerna används och hur relevanta de är för olika intressenter.

Studieverkstaden har också löpande dialog med akademier, studentkår och studenter för att säkerställa att studieverkstaden har rätt fokus. För att bättre förstå och stödja studenterna utifrån deras behov under studietiden har lärosätet, enligt självvärderingen, genomfört flera kartläggande projekt under samlingsnamnet Studentens röda tråd vid Högskolan i Halmstad. Bedömargruppen anser att infrastrukturen och studentstödet tydligt stödjer lärandet.

Genom de årliga programuppföljningsrapporterna, inkluderande personallistor, säkerställer lärosätet att det finns underlag för programkollegiernas analys av och akademirådens beslut om lärarresurser. Enligt bedömargruppen använder lärosätet planerna för att säkerställa en ändamålsenlig allokering av personalresurserna med hänsyn till förändringar i utbildningsbehoven.

Doktorandbarometern, introduktionskursen för doktorander och doktorandforum är exempel på rutiner som lärosätet systematiskt använder för att stödja forskarutbildningen. Bedömargruppen anser, baserat både på intervjuerna och på självvärderingen, att stödet till doktoranderna är ändamålsenligt uppbyggt. I intervjuerna framgick att speciellt industridoktoranderna ibland upplever att de har svårt att känna sig delaktiga i planeringen och utvecklingen av forskarutbildningen. Eftersom en betydande del av doktoranderna vid lärosätet är industridoktorander, är detta ett utvecklingsområde, enligt bedömargruppen.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet säkerställer att det finns förutsättningar för studenter och doktorander att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Avdelningarna och utbildningsprogrammen har rutiner för systematisk uppföljning av genomströmning och avbrott i studierna. Det är en styrka att lärosätet tagit fram ett antal olika instrument för att förbättra studenternas individuella genomströmning. De instrument som lärosätet utvecklat behöver utvärderas för att bekräfta att de valda instrumenten är effektiva, vilket lärosätet också noterat i självvärderingen.

De individuella studieplanerna för doktoranderna är det centrala instrumentet för effektiv och rättssäker studiegång för forskarstuderande. Lärosätet har uppföljningsrutiner för de individuella studieplanerna, och vid intervjuerna konstaterade doktoranderna att rutinerna är funktionella. Processen för uppgörande av individuella studieplaner kan, enligt bedömargruppen, med fördel digitaliseras och på så sätt effektiviseras. Vid intervjuerna konstaterades även att arbetet redan har inletts med att digitalisera processen för uppgörande och uppföljning av de individuella studieplanerna för doktorander.

Både självvärderingen och dokumentation för fördjupningsspåren innehåller belägg för att avdelningarna och programmen följer upp programmens studentgenomströmning och kvarvaro med nyckeltal och att frågorna systematiskt behandlas i olika kollegiala forum. I dokumentationen för fördjupningsspåren finns exempel på genomströmningsstatistik och förslag på åtgärder för att främja genomströmningen, och här konstaterar lärosätet att speciellt teknikutbildningarna behöver uppmärksammas. Bedömargruppen anser att programrapporterna är ändamålsenliga underlag för genomströmningsanalys och åtgärdsbeslut på kollegial nivå. På akademinivå och högskolegemensam nivå stödjer lärosätet de programansvariga genom att kontrollera uppflyttningskrav och andra registreringsärenden. I självvärderingen nämns också att lärosätet har en samordnare på central nivå som har till uppgift att stötta programansvariga med ett system för tidigt ingripande (Early Warning System). Bedömargruppen bedömer att detta tillsammans utgör en fungerade helhet för att säkerställa att studenterna får förutsättningar att genomföra utbildningarna inom utsatt tid.

Lärosätet använder sig av en SI-metod (Supplemental Instructions) för att förbättra studenternas prestationer och minska avbrott i studierna. Metoden förefaller ändamålsenlig, men den har ännu inte utvärderats. Bedömargruppen poängterar vikten av att lärosätet granskar sina rutiner för effektiv genomströmning, inte minst med tanke på att UKÄ i sin regeltillsyn också riktat kritik mot lärosätets långa handläggningstider.