Student- och doktorandperspektiv

Tillfredställande

Lärosätet har ett väl etablerat student- och doktorandinflytande som säkerställs genom rutiner, processer och riktlinjer, och som kontinuerligt följs upp och utvecklas.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

· Lärosätet har en plan med tydliga riktlinjer och flera plattformar för studenternas och doktorandernas inflytande.

· Lärosätet har representation av studenter i viktiga organ, som beslutats i samråd med studentkåren.

· Det finns en gemensam överenskommelse mellan lärosätet och studentkåren om hur studentinflytandet ska säkerställas. Överenskommelsen revideras varje år.

· Högskolan visar ett genuint engagemang och vilja att inkludera studenterna i lärosätets verksamhet.

Utvecklingsområden

· Lärosätet bör ge studenterna tillgång till viktiga dokument, som programuppföljningsrapporter och kursvärderingar.

· Lärosätet bör öka doktorandernas möjlighet till strukturerat engagemang och inflytande. Detta kan på en övergripande nivå gärna uppmuntras av lärosätet genom att göra ansvarsfördelningen för doktorandernas inflytande tydligare och mer systematisk.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väletablerat studentinflytande som motsvarar lärosätets målbild för området och genomsyrar verksamheten. Detta säkerställs via Riktlinjer för studentinflytande vid Högskolan i Halmstad (2020). Studentinflytandet baserar sig på studentrepresentation i och dialoger med lärosätets organ samt ett antal enkäter, som kursvärderingar, sistaårs-, alumn- och rekryteringsenkäter samt doktorandbarometern. Riktlinjer för enkäterna beskrivs i respektive styrande dokument. Studentkårens och lärosätets nära samarbete framgår bland annat genom den årliga överenskommelsen mellan kåren och lärosätet om hur studentinflytandet ska se ut och antalet studentrepresentanter i respektive organ. Lärosätets stora engagemang för ett studentinflytande framgår i självvärderingen, studentinlagan och intervjuerna.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet tillämpar riktlinjerna för studentinflytande, vilket bekräftas av innehållet i kvalitets-, akademi- och programrapporter, styrande dokument samt lärosätets och studenternas svar i intervjuerna. Dessutom är studenterna delaktiga i lärosätets utvärderingar som görs var sjätte år för respektive program på grundnivå och avancerade nivå. Dels är studenterna representerade i det interna granskande utskottet, som utses av forsknings- och utbildningsnämnden på delegation av rektorn i samband med utvärderingen. Dels får studentrepresentanterna i den berörda utbildningens programråd och inom ramen för samma utvärdering möjlighet att lämna ett yttrande om studentperspektivet i programmet (Riktlinjer för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2020)).

Lärosätet arbetar i regel systematiskt och likvärdigt med studentinflytande. Från både intervjuer, studentinlaga och inlämnade dokument framgår det dock att det kan finnas skillnader i arbetssätt, vilket i de flesta fall är fullt rimligt. Ett exempel från intervjuerna som bedömargruppen särskilt uppmärksammat är att från ett programråd uppfattade vi att arbetslivets synpunkter prioriterades högre än studenternas. Bedömargruppen menar att detta skiljer sig från programrådens syfte som beskrivs i Riktlinjer för programråd (2019) och vill därför uppmärksamma lärosätet på att studenterna får utrymme i programråden att påverka och lämna synpunkter på utbildningarnas utformning och genomförande. För studenter och doktorander har även kursvärderingen en viktig roll för studentinflytandet, vilket framgår i självvärderingen och intervjuerna. För kurser på grundnivå och avancerad nivå genomförs kursvärderingar efter varje avslutad kurs. Kursvärderingen innehåller lärosätesgemensamma frågor, men det finns också möjlighet för examinatorn att komplettera med kursspecifika frågor. Det finns rutiner på akademinivå för att fånga upp kurser som får ett lågt kursvärderingsresultat, kurser med låg svarsfrekvens men även för att fånga upp goda exempel från kurser med bra resultat som kan användas för erfarenhetsutbyte. Den kursansvariga eller examinatorn kommenterar inkomna synpunkter samt föreslår åtgärder i en kursvärderingsrapport. Rapporten publiceras på lärosätets lärplattform som befintliga kursstudenter har tillgång till. Resultaten från kursvärderingarna diskuteras även i olika forum, exempelvis i programråden, och används både för uppföljning och utvärdering av utbildningarna.

Hösten 2020 beslutade forsknings- och utbildningsnämnden att även kurser på forskarnivå ska utvärderas på liknande sätt som för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, vilket bedömargruppen välkomnar. I intervjuerna framgick det att även att lärosätets högskolepedagogiska centrum, som arbetar för lärarnas kompetensutveckling, har regelbundna dialoger med flera studentrepresentanter, vilket bedömargruppen ser mycket positivt på.

Som tidigare nämnts är kommunikationen av granskningsresultat och åtgärder för att utveckla utbildningarna ett utvecklingsområde för lärosätet, eftersom bedömargruppen anser att detta är grunden för studenternas möjlighet till delaktighet och inflytande. Bedömargruppen vill även här betona vikten av att vidareutveckla studenternas och doktorandernas möjlighet att enkelt kunna ta del av resultat från granskningar och utvärderingar. Trots att det tydligt framgår i kommunikationspolicyn (Kommunikationspolicy för Högskolan i Halmstad (2020)) att lärosätet strävar efter öppen och inkluderande kommunikation, har få studenter lätt att få tillgång till relevanta dokument och resultat av enkäter och kursvärderingar. Detta framgår i både intervjuer, studentinlagan, självvärderingen och Ansvarsfördelning för informationshantering inom lednings- och kvalitetssystemet (dokumentet "kommunikationsplan" i självvärderingen). Svårigheterna att ta del av information om högskolans kvalitetsarbete gäller även en del av de studenter som är representerade i lärosätets organ.

Bedömargruppen anser att ett viktigt verktyg för doktorandinflytande inom ramen för lärosätes kvalitetssystem är doktorandbarometern. Barometern besvaras var tredje år av doktoranderna för att fånga deras perspektiv på sin utbildning och studiesituation. Utöver doktorandbarometern ordnar akademierna olika doktorandnätverk och doktorandråd, där olika studentrelaterade ärenden diskuteras. En doktorandrepresentant sitter med i styrgruppen för forskarutbildningen och forskarmiljön, där mycket av kvalitetsarbetet sker. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet genom dessa initiativ visar ett gott engagemang för att möjliggöra studentinflytande för doktoranderna.

Bedömargruppen konstaterar ändå att inflytandet för doktoranderna är betydligt mindre välorganiserat än vad det är för studenterna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt intervjuerna framgår att doktoranderna kan vara med och påverka utbildningsfrågor dels som medarbetare, dels som studenter, vilket bedömargruppen anser fungera väl. Samtidigt framgår det i studentinlagan och intervjuerna att vissa doktorandgrupper som industridoktorander, internationella doktorander och doktorander på andra lärosäten kan ha svårt att engagera sig, eftersom de saknas konkreta riktlinjer och rutiner för hur inflytandet för dessa doktorandgrupper ska organiseras. Det leder bland annat till att en del doktorander inte vet hur de kan engagera sig och dessutom har svårt att hitta tid för det. Vidare, enligt doktorandbarometern 2020, ansåg sig färre än hälften av doktoranderna känna till sina rättigheter och skyldigheter som student och anställd, något som bedömargruppen anser är centralt att känna till för att kunna vara med och påverka. Detta utvecklingsområde lyftes redan fram i doktorandbarometern 2014, enligt doktorandbarometern 2020. Även andra utmaningar som framkommit i doktorandbarometern 2014 kvarstår i doktorandbarometern 2020. Detta tyder på att det finns utvecklingspotential för systematiken i åtgärder och uppföljningar. Bedömargruppen rekommenderar också lärosätet, att i dialog med studentkåren, undersöka om doktorandernas inflytande kan stärkas, exempelvis genom att underlätta skapandet av ett centralt doktorandråd.

Avslutningsvis uppfattar bedömargruppen att lärosätet uppskattar studenternas delaktighet och att det finns en genuin vilja att inkludera studenterna i lärosätets verksamhet och utveckling. Trots de beskrivna utvecklingsområdena anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld, eftersom studenter och doktorander generellt sett har möjligheter att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.