Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Högskolan i Halmstad. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• docent Monica Johansson, Göteborgs universitet (ordförande, sakkunnig)
• professor Joakim Edsjö, Stockholms universitet (sakkunnig)
• ekonomie doktor och utvecklingsdirektör JanErik Krusberg, Arcada (sakkunnig med internationell erfarenhet)
• läkarstuderande Cia Laine, Linköpings universitet (studentrepresentant)
• civilingenjör Anders Lysén, Telia Company (arbetslivsföreträdare).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår (bilaga 3) som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 4), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Monica Johansson

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Högskolan i Halmstad

Lärosäte

Högskolan i Halmstad ID-nr

A-2019-09-4769Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har organiserat och byggt ett kvalitetssystem som är omfattande, både på en övergripande och på en detaljerad nivå. Kvalitetssystemet är ändamålsenligt med en ansvarsfördelning som är klart definierad och är därför tillfredställande. Medarbetarna på lärosätet kan referera till systemet och även fördjupat beskriva hur de konkret arbetar i och med detta system. Det finns på lärosätet en formulerad och dokumenterad kvalitetsäkringspolicy som är både offentlig och väl känd bland personal och studenter och intentionerna i policyn följs också i hög grad.

Strävan efter integration och dialog i och kring kvalitetssystemet och kvalitetsarbetet är i hela organisationen högt satt, vilket också har utvecklats över tid och fortsatt är under utveckling. Bedömargruppen ser sammantaget en styrka och stor ambition i lärosätets kvalitetssystem och det arbete som görs inom ramen för det. Här vill bedömargruppen särskilt betona styrkan med alla de olika återkommande dialoger som framträder som centrala i lärosätets kvalitetsarbete. Samtidigt inser bedömargruppen att dialogerna också är tidskrävande och kanske kan förenklas framgent, men bedömargruppen vill betona att dialogerna är en central del i de systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärosätets medarbetare, studenter och doktorander. Det framgår tydligt att målen och strategierna i den strategiska styrningen av lärosätets utbildningsverksamhet är kopplade till ett väl strukturerat kvalitetsarbete, som är välkänt och efterlevs på olika nivåer i verksamheten. Det är också tydligt att områden och frågor som är centrala för lärosätets kvalitetssystem och kvalitetsarbete återkommande behandlas och utvecklas över tid. Detta anser bedömargruppen är ett tecken på att de resultat och slutsatser som genereras i kvalitetssystemet tas till vara för analys och utveckling av utbildningsverksamheten. Det är också ett gott exempel på hur lärosätets styrning och organisation av verksamheten är kopplad till kvalitetsarbetet.

När det gäller lärosätets säkerställande av hur resultat från lärosätet kommuniceras och publiceras på ett ändamålsenligt sätt och med relevanta intressenter har lärosätet gjort ett gott arbete genom informationen som finns tillgänglig i den så kallade pusselpyramiden på Högskolan i Halmstads webbplats. Pusselpyramiden är en schematisk illustration av olika processer och rutiner i lärosätets kvalitetssystem och visar hur de binds samman till ett sammanhållet system. Bedömargruppen anser dock att kommunikationen kan utvecklas ytterligare, främst hur studenter kan och får ta del av dokument kopplade till utbildningars kvalitet.

Bedömargruppen anser att lärosätets arbete under bedömningsområdet är tillfredställande, men vill ändå ge förslag på ett par möjliga utvecklingsområden i lärosätets fortsatta arbete med kvalitetssystemets styrning och organisation. Det första är att tydliggöra och slutföra utformningen av systemet för extern granskning av forskarutbildningen, eftersom alla delar i nuläget inte finns på plats. Vid intervjuerna framgår det dock tydligt att detta arbete har påbörjats, och bedömargruppen har gott förtroende för att lärosätet snarast slutför den delen. Det andra är att kommunikationen om och tillgången till några adekvata dokument, främst för studenter, i högre grad systematiskt behöver tillgängliggöras. När det gäller övergripande kommunikation i och om kvalitetssystemet finns en god grund i nuläget och möjligen kan pusselpyramiden ytterligare förfinas, eftersom den är en gedigen utgångspunkt för fortsatt utveckling.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

• Lärosätets medarbetare har en hög ambitionsnivå och stort engagemang för kvalitetsarbetet.
• Lärosätets medarbetare har en god kännedom om kvalitetssystemet och kvalitetsarbetet.
• Lärosätet utvecklar systematiskt kvalitetssystemet genom aktivt kvalitetsarbete på olika nivåer och organisatoriska enheter inom lärosätet.
• Det finns heltäckande och tillräckliga styrdokument på plats i kvalitetssystemet som används i det dagliga arbetet, även om den externa granskningen av forskarutbildningen är ett undantag.
• Lärosätet arbetar och kommunicerar aktivt och systematiskt med kvalitetssystemet genom både skriftliga uppföljningar och i dialoger.

Utvecklingsmöjligheter

• Ett system för extern kvalitetsgranskning av forskarutbildningen bör färdigställas.
• Kommunikationen med studenterna behöver förbättras, främst studenternas tillgång till adekvata dokument.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätets kvalitetssystem är ändamålsenligt uppbyggt för att kunna säkerställa kvaliteten i utbildningarna och att kvalitetssystemet relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet. Komponenten för extern utvärdering av forskarutbildning vart sjätte år är däremot inte helt färdigställd och är därför ett undantag. Även om bedömargruppen noterar den bristen, så är kvalitetssäkringssystemet i övrigt väl uppbyggt och bedömargruppen har gott förtroende för att lärosätet kommer att kunna införa den saknade komponenten på ett tillfredsställande sätt. Bedömargruppen anser dock att lärosätet bör åtgärda bristen snarast. I självvärderingen och intervjuerna framkommer att det finns en medvetenhet hos lärosätet om att detta behöver göras och en plan för att skapa ett system för extern utvärdering av forskarutbildningen under innevarande läsår.

Lärosätets självvärdering betonar genomgående att kvalitetssystemet är uppbyggt av samverkande delsystem. Detta gäller både för hur underlag tas fram och hur dialoger förs inom och mellan olika nivåer och enheter vid lärosätet. Verksamhetens utveckling tar sin utgångspunkt i Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019). På lärosätet finns en kvalitetspolicy (Kvalitetspolicy (2019)), som beskriver kvalitetssystemets tre delar. Den första delen är ett system för strategisk ledning och planering av verksamheten som inkluderar verksamhetsplaner och verksamhetsuppföljningar. Den andra delen är ett system för kvalitet i kärnverksamheten. Den tredje delen är ett system för kvalitet i verksamhetsstödet. De tre delarna är delvis integrerade i varandra och cykliska till sitt genomförande. De utgår från lärosätets fem principer för kvalitetsarbete:

1. systematisk integration av kvalitetsprocesser och kvalitetsindikatorer i verksamheten

2. kontinuerlig dialog

3. kontinuerlig förbättring av kvalitet i verksamheten baserat på uppföljning, utvärderingsresultat och genom införande av god praxis

4. tillgänglig information om Högskolan i Halmstad

5. kontinuerlig revidering av kvalitetssäkringssystemet.

De olika delarna av kvalitetssystemets ingående komponenter och systematiska processer, kopplat till kvalitetsarbetet och dess utveckling illustreras i pusselpyramiden som finns på Högskolan i Halmstads webbplats. Här finns också förklarande och fördjupande textavsnitt till pusselpyramiden. Genom att klicka på pusselbitarna ger de återkomst till ytterligare information om den komponent som respektive pusselbit representerar. För var och en av de 15 ingående komponenterna i pyramiden framgår på vilket sätt och inom vilka tidsramar kvalitetssäkringsarbetet utförs. Centrala komponenter i pusselpyramiden är uppföljning och säkring av kvaliteten i utbildningsverksamheten. De sju bitar som utgör basen i pusselpyramiden är områden som följs upp varje år – programutbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskarutbildning, forskning, verksamhetsstödet, studentinflytande, kompetens och utbildningsutbud. Nästa nivå i pyramiden består av två delar som genomförs vartannat år – uppföljning av fristående kurser och medarbetarundersökning. Aktiviteter i den tredje nivån i pyramiden sker vart tredje år – doktorandbarometern, handledarundersökning för forskarutbildning och granskning av examensarbeten. Slutligen innehåller pyramiden en fjärde nivå med tre komponenter med externa utvärderingar som genomförs var sjätte år – utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning samt verksamhetsstöd. Den externa utvärderingen av utbildning på grundnivå och avancerad nivå görs med hjälp av externa bedömare och syftar till att både kontrollera och utveckla kvaliteten i utbildningarna. Det finns ingen komponent i pusselpyramiden för extern utvärdering av forskarutbildning. Sammantaget kan pyramidens olika delar beskrivas som en illustration av hur olika processer och rutiner binds samman till lärosätets sammanhållna kvalitetssystem.

På lärosätet finns också ett antal definierade och angivna nyckeltal som följs upp, analyseras och kommuniceras varje år för att lärosätet ska kunna följa och utveckla utbildningarnas kvalitet. Det är både kvalitativa och kvantitativa data som används och hämtas från till exempel olika enkäter och uppföljningar.

Lärosätets kvalitetsarbete är decentraliserat, eftersom den operationella utgångspunkten är de fyra akademierna som finns på lärosätet, det högskolegemensamma verksamhetsstödet och deras respektive avdelningar. Däremot beslutas styrdokument och processer för kvalitetssäkringsarbetet inom lärosätets så kallade högskolegemensamma nivå. Kvalitetsarbetets ansvarsfördelning utgår från lärosätets Arbetsordning för Högskolan i Halmstad (2020) och Rektors besluts och delegationsordning (2021). På lärosätet bedrivs arbetet med utbildningarnas kvalitet på följande tre nivåer:

• högskolegemensam nivå
• akademinivå
• kollegial nivå.

I självvärderingen görs en omfattande, heltäckande och systematisk genomgång av respektive nivås nämnder, utskott, råd, kommittéer och funktioner. Lärosätet redogör också för uppdraget och ansvaret för kvalitetsarbetet för utbildning på både grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå samt hur det är kopplat till respektive funktion. Forsknings- och utbildningsnämnden är ett kollegialt organ som har ansvar för kvalitet och utvärdering av utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Nämnden har delegerat de flesta beslut som rör forskarutbildningens genomförande till forskarutbildningsutskottet, vars främsta uppgift är att kvalitetssäkra lärosätets forskarutbildning. Lärosätets rektor har inrättat ett kvalitetsråd med uppdrag att stödja, samordna och utveckla kvalitetssäkringsarbetet i verksamhetens olika delar inom ramen för högskolans kvalitetssystem. Kvalitetsrådet är beredande och rådgivande samt säkerställer att kvalitetssystemet kontinuerligt utvecklas. Högskolans högskolepedagogiska centrum har som uppdrag att främja lärares vetenskapliga förhållningssätt till undervisning, lärande och karriärmöjligheter samt att bidra till innovativa undervisnings- och examinationsformer. Centrumet är placerat direkt under rektorn med prorektorn som högsta ansvarig.

På lärosätet finns en noggrant utformad planeringscykel uppbyggd med kvartalsvis och årsvis återkommande aktiviteter för olika verksamheter på både avdelningsnivå, akademinivå och högskoleövergripande nivå. Det finns även en planeringscykel med månadsvisa aktiviteter utformade för det högskoleövergripande verksamhetsstödet. Grunden är treåriga verksamhetsplaner med beskrivna aktiviteter och prioriteringar för kvalitetsarbetet för utbildning på alla nivåer inklusive till exempel kopplingar till kompetensförsörjning och jämställdhet. Lärosätet har mallar för hur verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner ska utformas, vilket bidrar till lärosätets tydliga systematik i kvalitetsarbetet.

Som tidigare nämnts betonar lärosätet att kvalitetssystemet är under fortsatt utveckling, vilket bedömargruppen finner både rimligt och klokt. Det är ett ambitiöst, omfattande och tidskrävande kvalitetssystem som lärosätet byggt upp och bedömargruppen menar att det ofta tar tid innan ett sådant system fullt ut och i alla detaljer blir moget och väl integrerat i lärosätets alla olika utbildningar. Bedömargruppen anser att ett välfungerande system utvecklas och förbättras kontinuerligt och att det finns gott stöd för bedömningen att lärosätet arbetar systematiskt med förbättringar. Bedömargruppen anser att lärosätet sedan 2016 mycket ambitiöst har strävat efter att bygga upp och utveckla sitt kvalitetssystem för utbildning, med grund i både självvärderingen och dess bilagor, studentinlagan, dokumentation från fördjupningsspår och intervjuer med representanter för lärosätet. Det nuvarande kvalitetssystemet är under fortsatt utveckling och det framgår från granskningen att lärosätet regelbundet arbetar med förbättringar på olika nivåer inom organisationen och inom skilda områden, vilket bedömargruppen ser positivt på.

I självvärderingen och inlämnade dokumentet framgår det tydligt att lärosätets kvalitetssystem ingår som en del i och är integrerat med det högskoleövergripande verksamhetsstödet för utbildningarnas planering, genomförande och uppföljning. Det finns också aktiviteter i det övergripande verksamhetsstödet som riktar sig till både lärare och studenter med målet att säkerställa kvaliteten i kärnverksamheten, det vill säga utbildningen. Bedömargruppen vill betona att det övergripande verksamhetsstödets integrerade och nära arbete med utbildningarna är ett gott exempel på hur stöd till kärnverksamheten kan utformas för att stärka kvaliteten i utbildningar. Styrkan med lärosätets integrerade arbete med stödverksamheten bekräftas också under intervjuerna med representanter från lärosätet och i dokument kopplade till de valda fördjupningsspåren. Ett positivt exempel som bedömargruppen särskilt vill lyfta fram är det arbete som görs av lärosätets högskolepedagogiska centrum. Bedömargruppen är imponerad av centrumets lyhördhet för kärnverksamhetens behov, vilken blir tydlig under intervjuerna och bekräftas i dokument som HPC aktiviteter (2020), Verksamhetsberättelse HPC (2020) och HPC:s uppdrag (2020).

Rektorn och lärosätets styrelse har enligt Kvalitetspolicy (2019) det övergripande ansvaret för lärosätets kvalitetsarbete. Detta anser bedömargruppen anger en tydlig inriktning och visar på vikten och tyngden som lärosätet tillmäter sitt kvalitetsarbete. Under intervjuerna mötte bedömargruppen bland annat lärosätets ledning och styrelsereprentanter som var samstämda, engagerade och väl insatta i kvalitetssystemets utformning. En central och bärande del av lärosätets kvalitetssystem är de omfattande dialogerna och skriftliga rapporteringen på och mellan olika nivåer inom organisationen, som på program-, avdelnings- och akademinivå, högskolegemensam nivå samt inom kvalitetsrådet. De genomförs enligt cykliska tidsplaner formulerade i årshjul. Systemet är noggrant beskrivet och illustrerat i självvärderingen och förklarades och exemplifierades ytterligare vid intervjuerna. Det konkretiseras också i dokumentationen från fördjupningsspåren, som i de fyra akademirapporterna (2020) från respektive akademi på lärosätet.

Akademirapporter tas varje år fram av akademierna och summerar de övergripande slutsatser som har redovisats i programuppföljningsrapporterna samt de styrkor och svagheter som har identifierats. Bedömargruppen uppfattar också att uppföljningen i lärosätets årliga kvalitetsrapporter till styrelsen (Kvalitetsrapport 2021 och 2020) är både gedigen, relevant och i linje med intentionen i kvalitetssystemet. Kvalitetsrapporterna är som helhet goda exempel på att det finns en relation mellan kvalitetssystemet samt lärosätets övergripande och fastställda mål och strategier för utbildningen, eftersom konkreta kvalitetsfrågor och behov av utveckling lyfts fram i dem. Den relationen framkom också i flera av de exempel som representanter för akademi- och avdelningsnivåerna pekade på i intervjuerna. I akademiernas återkommande dokumentation, till exempel verksamhetsplanerna (2020) för de fyra akademierna, framträder intentionen med kvalitetssystemet och dess struktur, eftersom centrala kvalitetsfrågor återkommer och bearbetas på flera olika sätt. Det framgår också att det över tid sker en kvalitetsmässig utveckling av innehållet i utbildningarna och en systematisk uppföljning av områden av olika karaktär, till exempel genomströmningen av studenter. Ett gott exempel som bedömargruppen särskilt vill lyfta fram kopplat till utveckling av kvalitet över tid är lärosätets arbete med jämställdhet, där ett tydligt förbättringsarbete och en utveckling är markant framträdande.

Det framträder också en del skillnader i hur kvalitetssystemets olika områden och frågor tas upp, aktualiseras och arbetas med inom utbildningarna i uppföljningarna från avdelningarna av deras program Programuppföljning civilekonomer (2020), Programuppföljning dataingenjörer (2020), Programuppföljning Kultur och samhällsutveckling (2020) och forskarutbildningsämnet i forskarutbildningen Uppföljningsrapport hälsa och livsstil (2020). Det kan till exempel gälla antalet representanter i programråden och deras kompetens. Bedömargruppen anser att det är fullt rimligt med vissa skillnader mellan olika program och hur olika forskarutbildningar och forskarutbildningsämnen arbetar med kvalitetsarbete kopplat till den egna utbildningen. Däremot uppmuntrar bedömargruppen lärosätet att framöver utveckla kvalitetssystemet för forskarutbildningen. För forskarutbildningen är inte strukturen för systemet tydlig. Komponenten för utvärdering med extern bedömning är inte färdigutvecklad och igångsatt utan saknas helt i nuläget, vilket påpekats ovan. Vid intervjuerna framkom det dock att man på lärosätet är medveten om den bristen och att arbetet med ett externt utvärderingssystem för forskarutbildningen är påbörjat på högskolegemensam nivå. Bedömargruppen uppfattar från intervjuerna att arbetet kommer att slutföras under våren 2022. Bedömargruppen vill dock betona att detta arbete är centralt för att lärosätets alla utbildningar på alla nivåer systematiskt kan granskas och kvaliteten säkerställas enligt den plan som lärosätet själv har fastställt.

Bedömargruppen uppfattar att lärosätets kvalitetssystem (med undantag av extern utvärdering av forskarutbildningen) är adekvat och väl fungerande för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna i relation till lärosätets övergripande mål och strategier.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen

Uppfylld

Med stöd i självvärderingen, lärosätets styrdokument och genomförda intervjuer anser bedömargruppen sammanfattningsvis att det på lärosätet finns en offentlig och publicerad kvalitetssäkringspolicy (Kvalitetspolicy (2019)), att den anger inriktningen för kvalitetssäkringsarbetet och är en del av lärosätets strategiska styrning. Policyns innehåll och strategier är också logiskt kopplade till Rektors besluts- och delegationsordning (2021), vilket bedömargruppen menar ytterligare stärker och förtydligar att den är både känd, tillgänglig och därmed offentlig samt även en del av den strategiska styrningen på lärosätet.

I den illustrativa pusselpyramiden redogör lärosätet för alla de olika delarna i kvalitetssystemet, hur de relaterar till varandra och med vilken tidsfrekvens uppföljning och utvärdering ska genomföras. Bedömargruppen menar att pusselpyramiden är ett gott och översiktligt försök att offentligt och tydligt illustrera lärosätets kvalitetssystem. Bedömargruppen har dock några förslag för hur pusselpyramiden ytterligare kan utvecklas för att bli än bättre.

I självvärderingen beskriver lärosätet att rektorn har utsett ett organ, kvalitetsrådet, som ska vara rådgivande till rektorn när det gäller kvalitetssäkringsarbetet (Riktlinjer för kvalitetsrådet (2020)). Bedömargruppen uppfattar att kvalitetsrådet innebär en strategisk styrka för lärosätet, och har särskilt gjort det under den gångna utvecklingsperioden av kvalitetssystemet. Representanterna för lärosätet lyfte under intervjuerna fram att kvalitetsrådets arbete är viktigt och värdefullt. I självvärderingen framgår det också att det är lärosätets styrelse som fattar beslut om övergripande verksamhetsplanering, som följs upp genom årsredovisningen. Verksamhetsplaneringen utgår från lärosätets vision Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019).

Bedömargruppen menar med stöd av detta att lärosätet strävat efter och lyckats med att skapa ett tydligt strategiskt system för styrning av kvalitetssäkringsarbetet, som också är offentligt och spritt på lärosätet. Den strategiska styrningen bekräftas vidare i både intervjuer och dokument kopplade till granskningen. Bedömargruppen anser att kvalitetspolicyn (Kvalitetspolicy (2019)) är en framträdande och central del av den strategiska styrningen på lärosätet, till exempel när det gäller hur utbildning planeras, genomförs och följs upp. Under intervjuerna kunde olika grupper av personal ge exempel på hur olika utbildningars kvalitet stärkts och utvecklats i fråga om till exempel arbetslivsparters medverkan i utbildningar samt studenternas möjlighet till praktik i de utbildningar som inte är professionsutbildningar.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet

Uppfylld

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att lärosätet övergripande och systematiskt både har strävat efter och uppnått en tydligt definierad och ändamålsenlig ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet inom de tre organisationsnivåerna. I självvärderingen finns både trovärdiga och konkreta redogörelser och definitioner för hur ansvarsfördelningen fungerar på de tre nivåerna inom lärosätet, vilket också i hög grad bekräftades i intervjuerna och finns dokumenterat i olika styrdokument och riktlinjer. Bedömargruppen noterar att lärosätet möjligen har en utvecklingspotential när det gäller programrådens arbete samt hur begreppet kollegial används i kvalitetsarbetet.

Arbetsordning för Högskolan i Halmstad (2020) utgör en bärande grund för att lärosätets kvalitetsarbete fungerar med en tydligt definierat ansvarsfördelning. Andra dokument där ansvarsfördelningen för utbildningsområdet inom kvalitetssystemet framgår är Riktlinjer för uppföljningar av utbildning på grund och avancerad nivå (2020) och Riktlinjer för uppföljning av forskarutbildning (2020). I intervjuerna framkom att dessa dokument är kända bland personalen och styrande för kvalitetsarbetet. Lärosätets representanter från de tre olika organisationsnivåerna kunde även under intervjuerna ge flera olika konkreta exempel på hur kvalitetsarbetet fungerar och löper på i praktiken samt vilken nivå som ansvarar för vad. Detta bekräftar bedömargruppens bild av en både ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning, vilket också stöds av flera av de inlämnade dokumenten som styr till exempel de olika råden, nämnderna och kommittéerna på respektive nivå. Vid intervjuerna framgick det också att det på lärosätet riktas (eller vid behov skapas genom omfördelning) finansiella resurser för kvalitetsarbete på olika nivåer inom organisationen på lärosätet. Resurserna tilldelas dels efter systematisk planering, dels vid uppkomna behov och snabb omställning (till exempel vid pandemin). Bedömargruppen ser detta som ett gott exempel på att ansvarsfördelningen mellan organisationsnivåerna fungerar.

Lärosätets ansvarsfördelning för utbildning är på den operationella nivån huvudsakligen decentraliserad till akademinivå. När det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå framgår det både av självvärderingen och intervjuerna att programråden är centrala för programmens kvalitetsarbete, specifika inriktning och innehåll. Bedömargruppen anser att programrådens organisation, struktur, uppdrag och definierade ansvarsfördelning huvudsakligen är ändamålsenliga och rimliga. Bedömargruppen anser också att dokumentet Uppdragsbeskrivning för programansvariga (2017) är en viktig del för ansvarsfördelningen på programnivå. Trots det vill bedömargruppen peka på att lärosätet möjligen har en utvecklingspotential när det gäller programrådens arbete. Det var för bedömargruppen inledningsvis i granskningen något otydligt vad som är syftet med programråden. Under intervjuerna infann sig frågan om de främst är branschråd eller om de har ett bredare uppdrag än så, eftersom det tycks skilja sig något åt mellan programmens olika programråd. Bedömargruppen uppfattar utifrån intervjuer och uppföljningsrapporterna Programuppföljning civilekonomer (2020), Programuppföljning dataingenjörer (2020) och Programuppföljning Kultur och samhällsutveckling (2020) att det finns vissa skillnader i hur programråden bedriver systematiskt kvalitetsarbete och tar fram den uppföljande programrapporten. Även om det säkerligen finns goda skäl till att göra på olika sätt för olika program, vill bedömargruppen uppmuntra lärosätet att till exempel kartlägga programrådens arbete och se över deras riktlinjer, för att skapa en mer utvecklad struktur och praxis för programrådens arbete. Bedömargruppen uppfattade vid intervjuerna att lärosätet redan har initierat och planerat för en sådan översyn, vilket är positivt.

Bedömargruppen anser att lärosätet i sin helhet har en tillräckligt tydlig ansvarsfördelning för sitt kvalitetsarbete. Trots det har bedömargruppen noterat några delar i ansvarsfördelningen som lärosätet gärna kan se över och eventuellt utveckla eller förtydliga. Det första området gäller vad som menas och innefattas med begreppet "kollegial nivå". Lärosätet beskriver i självvärderingen att kvalitetsarbetet bedrivs på alla nivåer inom lärosätet, från programnivå till central nivå. Lärosätet definierar därefter tre nivåer inom organisationen: högskolegemensam nivå, akademinivå och kollegial nivå. Den kollegiala nivån består i huvudsak av avdelningschefer, programansvariga, examinatorer, lärare, lärarlag och handledare i forskarutbildningen. Under analysen av lärosätets kvalitetsarbete hade bedömargruppen inledningsvis vissa svårigheter att förstå vad lärosätet menar med begreppet kollegial nivå och vad definitionen egentligen innebär. Bedömargruppen har under processens gång, främst genom intervjuer, sedan uppfattat att detta begrepp används för avdelningsnivå och inte syftar på den kollegiala styrningen som finns i nämnder. Bedömargruppen har egentligen ingen synpunkt på denna begreppsanvändning i sig, men vill uppmuntra lärosätet till att vara tydlig och medveten om hur begreppet kollegial används i kvalitetsarbetet, eftersom den nuvarande användningen kan leda till missförstånd.

Det andra området där bedömargruppen haft vissa funderingar gäller relationen mellan forsknings- och utbildningsnämndens och kvalitetsrådets ansvarsområden. Lärosätet beskriver i självvärderingen att forsknings- och utbildningsnämnden ansvarar för kvalitet och utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för den utbildning på forskarnivå som bedrivs i högskolans regi. Kvalitetsrådet ansvarar för att utarbeta förslag till och revideringar av kvalitetspolicyn, följa upp verksamheternas kvalitetsarbete, stimulera kvalitetsutveckling samt utveckla kvalitetssystemet. Bedömargruppen förstår det som att kvalitetsrådet till exempel går igenom och följer upp programrapporter, vilket innebär att rådet har ett mer omfattande ansvar för kvalitetsarbetet än enbart själva processen i kvalitetssystemet. Om arbetet ska vara strategiskt, ändamålsenligt och inte alltför tidskrävande är dock bedömargruppens undran om inte arbetet i nuläget delvis är överlappande mellan dessa båda organ. Bedömargruppen vill dock betona att det under intervjuerna inte framgick någon som helst tvekan från lärosätet själv när det gäller vilket organ som är huvudansvarigt för vad och det finns även tydlig dokumentation av respektive organs uppdrag (Riktlinjer för Kvalitetsrådet (2020) och Rektors besluts- och delegationsordning (2021)). Som bedömargrupp anser vi, att en anledning till att det fungerar väl i praktiken är att lärosätet möjligen har vad vi skulle kunna uttrycka som en "korsbefruktning" mellan rådet och nämnden, eftersom det delvis är samma personer som är med (men som sitter på olika stolar) och dessutom att ordföranden i kvalitetsrådet deltar på vissa av forsknings- och utbildningsnämndens möten. Bedömargruppen vill återigen betona att ansvarsfördelningen enligt vår bedömning fungerar väl, men vi vill ändå föreslå lärosätet att överväga en mer renodlad ansvarsfördelning mellan kvalitetsrådet och forsknings- och utbildningsnämnden, vilket kan vara av särskild vikt nu när kvalitetssystemet är så gott som helt infört och har fått sin form.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander

Uppfylld

Bedömargruppens sammantagna uppfattning är att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till både delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander. Bedömningsgrunden är därmed uppfylld. Bedömargruppen vill särskilt poängtera det höga och samstämmiga engagemanget för kvalitetsarbetet som görs inom utbildningsfrågor och studenters lärande, som framkom under flera intervjuer.

Lärosätets systematiska processer finns dokumenterade i kvalitetspolicyn (Kvalitetspolicy (2019)) och är väl redogjord för i pusselpyramiden. Lärosätet redogör i självvärderingen utöver genomgången av respektive pusselbit, det vill säga de ingående delarna i kvalitetssystemet, för flera olika forum där dialoger kring kvalitetsarbetet genomförs. Bedömargruppens tolkning är att akademiråden och programråden är ett par av de mest centrala forumen på lärosätet för delaktighet, engagemang och ansvarstagande hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander. Från intervjuerna framgår att det på varje akademi också finns styrgrupper för utbildning och forskarutbildning. Även de är viktiga i detta sammanhang. Styrgrupperna leds av akademins utbildningsledare respektive studierektor och är i övrigt sammansatt av bland annat alla programansvariga, akademichefer, representanter för handledarkollegiet, studenter och doktorander. Lärosätet skriver i självvärderingen att styrgrupperna är viktiga forum för frågor som rör utbildningens kvalitet, genomförande och utveckling, vilket stämmer väl överens med den bild bedömargruppen fått.

Utöver de forum som nämnts ovan beskrev också representanter för lärosätet under flera av intervjuerna, att även mindre formella dialoger är vanliga. Det framgick även att studenter och doktorander blir inbjuda till dessa forum och dialoger, där de känner sig välkomna av lärosätets personal. Studenterna och doktoranderna är positiva till dessa initiativ. Under intervjuerna framförde representanter för lärosätet också att det finns en styrka i att det är ett mindre lärosäte där det är lätt för olika grupper att mötas och diskutera centrala frågor, vilket bedömargruppen instämmer i. Detta bekräftas också i regel av studentgrupperna, eftersom de både under intervjuerna och i studentinlagan ger uttryck för sitt engagemang och sin delaktighet, och lärosätets efterfrågan på desamma. Bedömargruppen anser att detta är goda exempel på den positiva hållning till kvalitetsarbete som finns på lärosätet.

Trots det vill bedömargruppen peka på en delvis ifrågasättande kommentar i studentinlagan när det gäller kvalitetskulturen och om den är likvärdigt etablerad inom olika delar av lärosätet och når ända ut till avdelningsnivån på respektive program. Genom självvärderingens beskrivningar och exempel samt intervjuerna är bedömargruppens förståelse också att många olika personalgrupper på lärosätet, inom både lärosätesgemensam nivå samt akademi- och avdelningsnivå liksom det högskolegemensamma verksamhetsstödet, är aktivt engagerade i det pågående förbättringsarbetet inom ramen för kvalitetssystemet.

I självvärderingen finns för den här bedömningsgrunden ett eget stycke med rubriceringen Engagemang och delaktighet i forskarutbildningen där lärosätet särskilt beskriver kvalitetsarbetet i forskarutbildningen och vad som är viktigt för doktoranders engagemang och delaktighet. Bedömargruppen välkomnar det här arbetet som förefaller vara under god utveckling på lärosätet, vilket också bekräftades med konkreta exempel under intervjuerna på hur just doktorandernas situation uppmärksammats. Till exempel finns inom olika forskarutbildningar och akademier särskilda grupperingar och möten för just doktorander. En av anledningarna till att bedömargruppen ser värdet i extra aktiviteter för att uppmuntra just doktorandgruppens engagemang är (förutom att det är en till antalet liten grupp) att doktoranderna på lärosätet i nuläget inte har något doktorandråd som övergripande på lärosätet skulle kunna arbeta för doktoranders delaktighet, engagemang och ansvar.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas till vara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet

Uppfylld

Bedömargruppen anser sammanfattningsvis att lärosätet utformat ett omfattande och sammanhållet system för att säkerställa att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet tas till vara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och utvecklingen av kvalitetssystemet. Systemet har flera styrkor som kvalitetsrådet, lärosätets sammanhållna modell för styrning av verksamheten samt systemstöd för planering och uppföljning av verksamheten med olika it-lösningar.

I självvärderingen och under intervjuerna beskrivs hur kvalitetssystemet systematiskt är under utveckling. Just utvecklingen finns också framskriven som en bärande del i (Kvalitetspolicy (2019)), av betydelse för till exempel arbetet med kontinuerlig uppföljning och användandet av kvalitetsindikatorer. Självvärderingen ger olika exempel på ett antal områden som utvecklats över tid och hur utvecklingen genomförts, som arbetet med att utveckla kursvärderingars innehåll och öka kursvärderingarnas svarsfrekvens. Den beskrivna utvecklingen bekräftades och konkretiserades också övergripande under intervjuerna och genom dokumentation för de två fördjupningsspåren. I flera intervjuer och dokument betonar lärosätet värdet av just kvalitetsrådets roll och dess särskilda uppdrag att stödja, samordna, utveckla lärosätets kvalitetsarbete. Bedömargruppen uppfattar att kvalitetsrådet därmed både har och tar ett stort ansvar för kvalitetssystemets kontinuerliga utveckling. Bedömargruppen noterar också att kvalitetsrådets ansvar och arbete varit särskilt intensivt och haft stor betydelse under kvalitetssystemets uppbyggnad och utveckling. Som helhet anser bedömargruppen att utveckling är en central del i lärosätets kvalitetssystem och att lärosätet arbetar föredömligt med att systematiskt ta tillvara resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet. Det framgår också från studentinlagan och intervjuerna att studentkåren både erbjuds och tar möjligheten att delta i arbetet med utformningen av kvalitetssystemet, vilket bedömargruppen anser är mycket värdefullt.

På lärosätet genomförs inom ramen för kvalitetssystemet flera olika systematiska och planerade dialoger. Vid lärosätets tertialuppföljning återrapporterar akademierna och den högskoleövergripande stödverksamheten sitt kvalitetsarbete till lärosätets ledning genom sina verksamhetsplaner. Återrapporteringen sker också via den årliga verksamhetsberättelsen. Särskilt prioriterade områden och åtgärder i kvalitetssäkringsarbetet står i fokus. Utöver tertialuppföljningen sker varje vår och höst också verksamhetsdialoger mellan lärosätets ledning och respektive akademis ledning. Dialogerna är framåtsyftande och resultatet vävs in i lärosätets och akademiernas fortsatta verksamhet. Utöver dialogerna ovan genomförs sedan 2020 även särskilda kvalitetsdialoger med varje akademiledning under ledning av prorektorn och med deltagande av forsknings- och utbildningsnämndens ordförande och programchefen för jämställdhet. Kvalitetsdialogerna utgår från ungefär samma underlag som verksamhetsdialogerna, och resultatet tas om hand och utvecklas av akademierna i framtida verksamhetsplanering och kvalitetsarbete. I självvärderingen beskriver lärosätet genom schematiska skisser och konkreta exempel hur resultat och slutsatser som genererats av kvalitetssystemet tas till vara i lärosätets strategiska styrning.

Lärosätets sammanhållna modell för styrning av verksamheten framgår i självvärderingen och andra styrdokument, som Arbetsordning för Högskolan i Halmstad (2020). Enligt modellen ser ledningen till att verksamheten beslutar och handlar enligt uppsatta mål, uppdrag och prioriteringar. Det sker genom olika processer med bland annat verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, verksamhetsdialoger och kvalitetsdialoger, som kontinuerligt och systematiskt drivs enligt planeringscykeln. Bedömargruppen uppfattar att lärosätets modell har utvecklats successivt, vilket också bekräftades under intervjuerna. I självvärderingen och under intervjuerna framgår även att det på lärosätet finns ett dokumenterat systemstöd för planering och uppföljning av verksamheten med olika it-plattformar, där till exempel Hypergene nu är under utveckling och i en pilotfas. Detta arbete anser bedömargruppen är föredömligt och visar att lärosätet särskilt strävar efter att arbeta integrerat med olika it-lösningar.

Utifrån inlämnade dokument, till exempel Riktlinjer för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2020), framgår det hur uppföljning av utbildning ska gå till och att det också finns olika mallar för detta som ingår i kvalitetssystemet. Självvärderingen ger exempel på att dessa mallar också används, vilket även bekräftades med ytterligare exempel i flera av intervjuerna. Bedömargruppen noterar dock att användningen och konkretionsnivån av mallarna skiljer sig något åt inom olika delar av verksamheten beroende på dess organisation och inriktning. Utifrån genomförda intervjuer och inlämnade dokument från fördjupningsspåren anser bedömargruppen dock att de beskriva cykliska processerna för uppföljning av utbildning på en övergripande nivå bekräftas och är fullt tillfredställande för att ta tillvara resultat och utveckla kvalitetssystemet.

Bedömargruppen uppfattar att lärosätets kvalitetssystem är välfungerande. Men systemet framträder också som tidskrävande för alla inblandade, vilket delvis bekräftades under intervjuerna. Bedömargruppen anser att de många exempel på utveckling av kvalitetsarbetet och kvalitetssystemet för utbildning som ges i självvärderingen, intervjuer och i inlämnade dokument är både viktiga och rimliga. Samtidigt frågar sig bedömargruppen om de resultat som kvalitetssystemet ger möjligen skulle kunna nås i ett betydligt mindre tidskrävande system. Under intervjuerna framkom det att tidsåtgången också är en fråga som ställts av lärosätet själv och det möjligen kan vara ett utvecklingsområde för lärosätet inför framtiden. Lärosätet lyfter också fram detta som ett utvecklingsområde i självvärderingen. Efter ett intensivt uppbyggnadsskede, kan det nu kanske finnas anledning för lärosätet att undersöka om systemet framgent kan göras mindre tidskrävande.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen

Uppfylld

Bedömargruppen uppfattning är att en stor del av lärosätets kommunikation om kvalitetsarbetet är ändamålsenlig och relevant, särskilt information om kvalitetssystemet som ges i pusselpyramiden är ett väl genomfört arbete. Även om bedömargruppen anser bedömningsgrunden som uppfylld, har vi identifierat att några mindre delar kan utvecklas, till exempel vad som publiceras var och hur kommunikationen sker. Under intervjuerna framkom också från lärosätet en medvetenhet om vilka områden som ytterligare behöver utvecklas inom ramen för vad som publiceras var och hur kommunikationen kopplat till kvalitetssystemet ytterligare kan stärkas.

Från självvärderingen, intervjuer och Kommunikationspolicy för Högskolan i Halmstad (2020) framgår det hur grundläggande ansvar och principer för kommunikationen är tänkt att ske på lärosätet. Kommunikationspolicyn omfattar även kommunikation om den information som genereras från kvalitetsarbetet. I kommunikationsplanen, Ansvarsfördelning för informationshantering inom lednings- och kvalitetssystemet, finns det särskilda skrivningar om kommunikation kopplat till lärosätets kvalitetssystem. För studenterna är det, enligt självvärderingen och intervjuerna, främst lärosätets webbplats och lärplattformen Blackboard som är centrala vid kommunikation av frågor som är kvalitetsrelaterade och berör studenterna, framför allt kursvärderingsresultat. Det är samma kanal, Blackboard, som används för kommunikation med studenter om både mer allmän och övergripande information och om information inom ramen för olika program och kurser. Bedömargruppens synpunkter kopplat till just studenternas möjlighet att ta del av dokument utvecklas under bedömningsområde 3 och bedömningsgrund 6. När det specifikt gäller kvalitetssystemet är pusselpyramidens olika delar digitalt klickbara och tillgängliga för alla, vilket bedömargruppen i grunden anser är föredömligt. Bedömargruppen har dock noterat att viss dokumentation om kvalitetssäkringsarbetet inte är åtkomlig, som den årliga kvalitetsrapporten till styrelsen. I självvärderingen beskrivs kvalitetsrapporten som central för både intern och extern kommunikation och att den är tillgänglig både på lärosätets intranät och webbplats. Bedömargruppen delar synen att kvalitetsrapporten är en bra sammanfattning av lärosätets kvalitetsarbete, men konstaterar samtidigt att den, tvärtemot vad som framgår i självvärderingen, inte är tillgänglig på lärosätets externa webbplats. Bedömargruppen anser att lärosätet bör publicera kvalitetsrapporten publikt och använda den mer systematiskt, för att sprida information om kvalitetsarbetet.

Bedömargruppen ser också gärna att lärosätet särskilt uppmärksammar doktorandernas situation. Doktorandernas situation kan, ur ett kommunikationsperspektiv, vara än svårare att hantera än den stora studentgruppen på grundnivå och avancerad nivå, eftersom lärosätet saknar ett gemensamt doktorandråd. Därmed finns risken att doktorander på lärosätet inte får möjlighet till en samlad gemensam kraft för både mottagande och sändande av information kopplat till just deras situation. Bedömargruppen menar att det här negativt kan påverka delar av kvalitetsarbetets utveckling på sikt. Bedömargruppen är medveten om att ett eventuellt doktorandråd inte är lärosätets ansvar att organisera och bedömargruppen vill betona att kontakten med doktoranderna på lärosätet genomgående är positiv och inte ett problem i sig. Trots det undrar bedömargruppen om lärosätet, på något sätt, skulle kunna stötta kåren i arbetet med att framgent formera ett doktorandråd.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har relevanta styrdokument, rutiner och riktlinjer för att genomföra rekryteringsprocesser. Rollfördelningen är tydlig. Den strategiska kompetensförsörjningen och bemanningsplaneringen är kopplade till verksamhetsplaneringen genom årliga medarbetarsamtal samt utbildningsprogrammens och forskarutbildningarnas årliga uppföljningsrapporter.

Utvecklingen av arbetsmiljön för både studenter och medarbetare samt kopplingen till verksamhetsplaneringen är en central del av det systematiska kvalitetsarbetet. Däremot noterar bedömargruppen att kopplingen mellan lärosätets kompetensförsörjningsplan och den strategiska styrningen kan förtydligas. Lärosätet har ett fungerande utbud av aktiviteter för lärarnas kompetensutveckling som utgår från verksamhetens behov. Lärosätets högskolepedagogiska centrum är med sitt breda utbud av aktiviteter ett välfungerande stöd speciellt för den undervisande personalens kompetensutveckling. Lärosätet har också en proaktiv hållning till meritering på pedagogiska grunder, utveckling av lärmiljöer, studentstöd och läranderesurser utifrån verksamhetens behov.

Bedömargruppen anser att instrumenten som lärosätet utvecklat till stöd för studentgenomströmningen och som syftar till att förbättra studenternas prestation och minska studieavbrotten är lovvärda: systemet för tidigt ingripande (Early Warning System) i studiegången och SI-metodiken (Supplemental Instructions). Däremot vill bedömargruppen uppmuntra lärosätet att utvärdera instrumenten för att om möjligt få en bättre uppfattning om deras effektivitet och att de verkligen når fram och används av så många behövande studenter som möjligt.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

• Lärosätet har väl utformade styrdokument, underlag för kvalitetssäkring och beredning av läraranställningar samt rutiner i rekryteringsprocessen.
• Lärosätet har en proaktiv hållning till och gör insatser för lärarnas meritering på pedagogiska grunder.
• Lärosätet har skapat kvalitativa lärmiljöer för både studenter och medarbetare.
• Lärosätet har infört ett högskolepedagogiskt centrum.

Utvecklingsområden

• Lärosätet kan förtydliga kopplingen mellan lärosätets kompetensförsörjningsplan och lärosätets strategiska styrning.
• Lärosätet bör utvärdera effektiviteten i instrumenten för tidigt ingripande i studiegången och SImetodiken.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har ändamålsenliga system för att identifiera kompetensutvecklingsbehov och för att säkerställa att personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov. Lärosätet har väl definierade målbilder för den undervisande personalens kompetens samt strategier för att uppnå målen, som arbete med kompetensförsörjningsplaner och personalstrategiska planer, anställningsprofiler, tjänster för biträdande lektorer samt rutiner för hur kompetensutvecklingsfrågor ska inkluderas i verksamhetsplanerna. Bedömargruppen anser däremot att kopplingen mellan lärosätets övergripande kompetensförsörjningsplan och kompetensförsörjningen på akademi- och avdelningsnivå med fördel kan förtydligas.

Till lärosätets målbild hör enligt dokumentet Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019) att studenterna möter kunniga och engagerade lärare och forskare, som genom sin högskolepedagogik och sina innovativa metoder skapar förutsättningar för att utbildningen håller hög kvalitet. Till målbilden hör också att medarbetarna ska trivas och samverka i mångvetenskapliga labb- och lärandemiljöer samt att forskning, utbildning och samverkan berikar varandra och bidrar till att skapa vitala kunskapsarenor. Bedömargruppen anser att lärosätet jobbar systematiskt mot sin målbild för den undervisande personalens kompetens. Som exempel på dessa strävanden kan nämnas den personalstrategiska planen för Akademin för hälsa och välfärd (Personalstrategisk plan 2020–2022) som förtjänstfullt kompletterar akademins verksamhetsplanering.

För att säkerställa att lärosätets anställningspolitik stöder uppnåendet av målen för kompetensförsörjningen har lärosätet en tydlig anställningsordning (Anställningsordning vid Högskolan i Halmstad, 2020). I Rektors besluts- och delegationsordning (2021) stipuleras att varje ledigförklarad tjänst bör ha en anställningsprofil. Vid intervjuerna nämndes att detta speciellt tydligt fångas upp vid inrättandet och avvecklandet av utbildningsprogram. Anställningsprofilerna bygger på chefernas behovsanalys och diskussioner i bland annat programråd och akademiråd. I samband med inrättande av nya utbildningar, vid utvärdering av utbildningar eller vid beredning av utbildningsutbud kan även rekryteringsbehov aktualiseras och lyftas av forsknings- och utbildningsnämnden. Bedömargruppen anser vidare att personalrekryteringsprocessen är tydlig och att lärosätets rekryteringskommitté ger processen ökad trovärdighet. Processen är transparent och tydligt kompetensbaserad.

Kompetens- och anställningsbehoven tas också upp i akademirapporterna. Under intervjuerna fick bedömargruppen bekräftat att akademierna har en god helhetsbild av kompetens- och anställningsbehoven, baserade på både kvantitativa data och dialoger. Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att den undervisande och forskande personalen utvecklar sin kompetens enligt de framtida kompetensbehov som arbetslivet identifierar. Vid intervjuerna fick bedömargruppen tydliga belägg för att lärosätet aktivt jobbar med kompetensutveckling, på vilka sätt frågan hålls levande och att det finns rutiner för hur lärosätet inkluderar kompetensutvecklingsfrågor i verksamhetsplanerna. Styrdokumentet Rutin för samtal medarbetare-chef är exempel på hur kompetensutvecklingsfrågor också hanteras på individnivå.

Vid intervjuerna poängterades vidare betydelsen av de biträdande lektorstjänsterna för karriärutvecklingen inom lärosätet. De utgör, enligt bedömargruppen, ett gott exempel på åtgärd som främjar en långsiktig kompetensutveckling bland den undervisande personalen och bidrar till säkerställandet av forskningsanknytningen i utbildningen.

Det strategiska kompetensförsörjningsarbetet är enligt självvärderingen en del av verksamhetsplaneringen i syfte att säkerställa en nära koppling till lärosätets verksamhetsmål och prioriteringar. Underlagen i bedömargruppens fördjupningsspår och intervjuerna ger belägg för att det finns en koppling mellan kompetensförsörjningsarbetet och verksamhetsplaneringen. Ett exempel på detta är Verksamhetsplan för perioden 2020–2022 för Akademin för hälsa och välfärd. Även om de akademispecifika kompetensförsörjningsplanerna och verksamhetsplanerna relaterar till lärosätets strategiska mål, anser bedömargruppen att kopplingen mellan lärosätets övergripande kompetensförsörjningsplan och kompetensförsörjningen på akademi- och avdelningsnivå med fördel kan förtydligas. Enligt bedömargruppen har lärosätet system för att identifiera kompetensbehov på akademi- och avdelningsnivå för den undervisande personalen, men det är inte tydligt på vilket sätt lärosätets övergripande kompetensförsörjningsplan i praktiken styr lärosätet mot de strategiska målen. Hur vet lärosätet att till exempel vidtagna kompetensförsörjningsåtgärder ger önskad effekt på lärosätets strategiska utveckling? Detta är därför, enligt bedömargruppen, ett utvecklingsområde.

För att säkerställa kvaliteten i rekryteringsarbetet har lärosätet också stöd av en rekryteringskommitté. Utmärkelsen HR Excellence in Research, som lärosätet fick 2020 av EU-kommissionen, är enligt bedömargruppen ett gott exempel på att rekryteringsprocessen är transparent och kompetensbaserad. Bedömargruppen anser att anställningsordningen tillsammans med anställningsprofilerna för tjänsterna är en styrka i kvalitetsarbetet och att rekryteringsprocessen som helhet är robust och effektiv.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Lärosätet har system och rutiner som erbjuder och utvecklar en främjande utbildningsmiljö. Personalstödet för utveckling av pedagogisk kompetens och ämneskompetens är som helhet ändamålsenlig och stödjer kvalitetsutvecklingen. Bedömargruppen anser att det högskolepedagogiska centret och satsningen på excellenta lärare är exempel på betydande insatser som stärker kvalitetsarbetet inom lärosätet.

Lärosätet har medarbetarpolicyn Vi gör varandra bättre! som utarbetades 2017 och 2018 tillsammans med personalen och som beslutades 2020. I den uttrycks de förväntningar som finns på medarbetarna inom områdena arbetsmiljö, medarbetarskap, ledarskap och lika villkor. Rutinerna för utvecklandet av lärosätets arbetsmiljöer är systematiska och engagerar personal, studenter och doktorander, vilket är bedömargruppen ser som en styrka. År 2014 antog lärosätet en pedagogisk handlingsplan (Pedagogisk Handlingsplan för Högskolan i Halmstad (2017)), som därefter reviderades 2017 och 2021. Medarbetarpolicyn och den pedagogiska handlingsplanen är enligt bedömargruppen fungerande styrdokument. Bedömargruppen anser också att lärosätet har tydliga planer och riktlinjer för att skapa en god kvalitetskultur. Däremot framgår det inte av underlagen som bedömargruppen tagit del av hur verkningsfulla kompetensförsörjningsåtgärderna är. Hur vet lärosätet att aktiviteterna når önskade personalgrupper och att de är effektiva?

Det högskolepedagogiska centret (Högskolepedagogiskt centrum: reviderat uppdrag 2020) som inrättades 2014 är ett nav i lärarens kompetensutveckling utifrån ett pedagogiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv. Centret rapporterar till rektorn och har stöd av en styrgrupp bestående av prorektorn, forsknings- och utbildningsnämndens ordförande, den funktionsansvariga inom det högskolepedagogiska centret samt en akademichef. Centrets uppdrag är att främja lärares vetenskapliga förhållningssätt till undervisning, lärande och karriärmöjligheter samt bidra till att ta fram innovativa undervisnings- och examinationsformer. För att säkerställa lärarnas kompetensutveckling erbjuder centret bland annat behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser till stöd för bland annat handledning och pedagogiska bedömningar. Det högskolepedagogiska centret ordnar också workshoppar om examination, pedagogiskt portföljskrivande för meritering, seminarieserier om exempelvis aktiv studentmedverkan, kursutveckling, hållbar utveckling, jämställdhetsintegrering och användning av digitala verktyg. Ur fördjupningsmaterialet som bedömargruppen gått igenom, framgår att centret har ett mångsidigt utbildningsutbud riktat till den undervisande personalen. Deltagandet följs upp och rapporteras i årliga kvalitetsrapporter och verksamhetsberättelser. Det högskolepedagogiska centret är, enligt bedömargruppen, en betydande styrka i kvalitetsarbetet inom lärosätet. Detta bekräftas både genom det skriftliga underlag som bedömargruppen tagit del av och av intervjuerna av representanter vid lärosätet. Bedömargruppen anser däremot att uppföljningsrutinerna, för att bedöma hur verkningsfulla det högskolepedagogiska centrets kursutbud och stödaktiviteter är, kan vidareutvecklas för att tydligare stödja och effektivera användningen av de tjänster som det högskolepedagogiska centret erbjuder.

I lärosätets Riktlinjer för handledning i utbildning på forskarnivå (2020) framgår vilka vetenskapliga och organisatoriska krav lärosätet ställer på handledare i forskarutbildning. Dessutom anordnas varje termin ett forskarhandledarkollegium för handledare på forskarnivå. Handledarträffarna ger även, enligt intervjusvaren, mer erfarna forskarhandledare möjlighet att träffas regelbundet. Intervjuerna gav belägg för att lärosätet systematiskt stödjer den undervisande personalens kompetensutveckling också för forskarutbildningen.

Sedan 2013 har lärosätet ett pedagogiskt meriteringssystem (Riktlinjer för antagning av excellent lärare vid Högskolan i Halmstad (2017)) inom vilket lärare kan ansöka om att bli granskade och utsedda till excellenta lärare enligt fastställda kriterier. Vid lärosätet finns numera drygt 30 lärare som sedan start utsetts till excellenta lärare. Bedömargruppen menar att det pedagogiska meriteringssystemet är en styrka.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har rutiner och processer för att säkerställa att infrastrukturen och studentstödet är ändamålsenliga för lärandet. Också läranderesurserna planeras och används på ett ändamålsenligt sätt. Inom forskarutbildningen är stödet visserligen ändamålsenligt uppbyggt, men formerna för hur lärosätet inkluderar industridoktoranderna i planering och utveckling av forskarutbildningen behöver vidareutvecklas.

Enligt lärosätets självvärdering bygger labb- och lärandemiljöerna på samverkan med det omgivande samhället och stärker forskningsanknytningen, i synnerhet för professionsutbildningarna. Dessa labb- och lärandemiljöer är, enligt lärosätets självvärdering, en viktig del av lärosätets profil och inkluderar många olika utbildningar. Dessa är tillgängliga för alla studenter och lärare på lärosätet. Lärosätet skriver i självvärderingen att det på campusområdet finns mötesplatser, studieplatser och gemensamma arbetsplatser för olika grupper som främjar lärandet. Bedömargruppen instämmer i den bedömningen.

Lärosätets Campus 2025, som handlar om utvecklandet av campus, och Digitaliseringsstrategi vid Högskolan i Halmstad, Mål och delmål 2020–2025 ger belägg för att lärosätet systematiskt utvecklar infrastrukturen och stödet för lärandet. För att främja och öka användningen av studiemiljöerna, använder lärosätet sig till exempel av en digital karttjänst för inomhusnavigering. Den gör det lättare för studenterna att hitta på campusområdet och den främjar campustjänsternas tillgänglighet. Karttjänsten är också anpassad till personer med funktionsvariationer. Bedömargruppen anser att studiemiljön på campus stödjer lärandet. Också studentinlagan ger belägg för att studiemiljön på campus är ändamålsenlig ur ett studentperspektiv.

Med hänvisningen till dokumentet Rutin för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet samt likavillkorsarbetet avseende arbetsförhållanden (2018) skriver lärosätet i självvärderingen att det bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessa rutiner för årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet och lärosätets regelbundna medarbetarundersökning är belägg för att lärosätet anstränger sig för att skapa och utveckla en kvalitetsfrämjande arbetsmiljö som främjar den pedagogiska utvecklingen, ämnesutvecklingen och utvecklar arbetssätten. Högskolan har valt att organisera arbetet i en central arbetsmiljökommitté, med två utskott, och flera lokala arbetsmiljökommittéer. Kommittéerna och utskotten är forum för delaktighet och dialog, men även för att lyfta och åtgärda aktuella frågor och problem. Rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp och utvärderas varje år. Bedömargruppen bedömer att detta är en styrka i kvalitetsarbetet.

Studenter och personal har tillgång till lärosätets it-support. Enligt lärosätets självvärdering satsas det på nätverksmiljöer, datorsalar och andra it-resurser för att stödja lärandet. Utöver sedvanliga bibliotekstjänster har biblioteket en studieverkstad där studenterna kan skapa sig en översiktlig bild av det stöd och den hjälp lärosätet erbjuder. Studenter kan i verkstaden bland annat få stöd i vetenskapligt skrivande på svenska och engelska, i studieteknik, i presentationsteknik samt IKT- och it-stöd. Studenterna får stöd genom undervisning i bland annat informationssökning, referenshantering och källkritik. Bedömargruppen anser att bibliotekets studieverkstad är en styrka för att säkerställa användningen av lärosätets infrastruktur, inklusive IKT- och it-stödet. Lärosätets uppföljningsrutiner är väl utformade för att bedöma hur effektivt stödfunktionerna används och hur relevanta de är för olika intressenter.

Studieverkstaden har också löpande dialog med akademier, studentkår och studenter för att säkerställa att studieverkstaden har rätt fokus. För att bättre förstå och stödja studenterna utifrån deras behov under studietiden har lärosätet, enligt självvärderingen, genomfört flera kartläggande projekt under samlingsnamnet Studentens röda tråd vid Högskolan i Halmstad. Bedömargruppen anser att infrastrukturen och studentstödet tydligt stödjer lärandet.

Genom de årliga programuppföljningsrapporterna, inkluderande personallistor, säkerställer lärosätet att det finns underlag för programkollegiernas analys av och akademirådens beslut om lärarresurser. Enligt bedömargruppen använder lärosätet planerna för att säkerställa en ändamålsenlig allokering av personalresurserna med hänsyn till förändringar i utbildningsbehoven.

Doktorandbarometern, introduktionskursen för doktorander och doktorandforum är exempel på rutiner som lärosätet systematiskt använder för att stödja forskarutbildningen. Bedömargruppen anser, baserat både på intervjuerna och på självvärderingen, att stödet till doktoranderna är ändamålsenligt uppbyggt. I intervjuerna framgick att speciellt industridoktoranderna ibland upplever att de har svårt att känna sig delaktiga i planeringen och utvecklingen av forskarutbildningen. Eftersom en betydande del av doktoranderna vid lärosätet är industridoktorander, är detta ett utvecklingsområde, enligt bedömargruppen.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet säkerställer att det finns förutsättningar för studenter och doktorander att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Avdelningarna och utbildningsprogrammen har rutiner för systematisk uppföljning av genomströmning och avbrott i studierna. Det är en styrka att lärosätet tagit fram ett antal olika instrument för att förbättra studenternas individuella genomströmning. De instrument som lärosätet utvecklat behöver utvärderas för att bekräfta att de valda instrumenten är effektiva, vilket lärosätet också noterat i självvärderingen.

De individuella studieplanerna för doktoranderna är det centrala instrumentet för effektiv och rättssäker studiegång för forskarstuderande. Lärosätet har uppföljningsrutiner för de individuella studieplanerna, och vid intervjuerna konstaterade doktoranderna att rutinerna är funktionella. Processen för uppgörande av individuella studieplaner kan, enligt bedömargruppen, med fördel digitaliseras och på så sätt effektiviseras. Vid intervjuerna konstaterades även att arbetet redan har inletts med att digitalisera processen för uppgörande och uppföljning av de individuella studieplanerna för doktorander.

Både självvärderingen och dokumentation för fördjupningsspåren innehåller belägg för att avdelningarna och programmen följer upp programmens studentgenomströmning och kvarvaro med nyckeltal och att frågorna systematiskt behandlas i olika kollegiala forum. I dokumentationen för fördjupningsspåren finns exempel på genomströmningsstatistik och förslag på åtgärder för att främja genomströmningen, och här konstaterar lärosätet att speciellt teknikutbildningarna behöver uppmärksammas. Bedömargruppen anser att programrapporterna är ändamålsenliga underlag för genomströmningsanalys och åtgärdsbeslut på kollegial nivå. På akademinivå och högskolegemensam nivå stödjer lärosätet de programansvariga genom att kontrollera uppflyttningskrav och andra registreringsärenden. I självvärderingen nämns också att lärosätet har en samordnare på central nivå som har till uppgift att stötta programansvariga med ett system för tidigt ingripande (Early Warning System). Bedömargruppen bedömer att detta tillsammans utgör en fungerade helhet för att säkerställa att studenterna får förutsättningar att genomföra utbildningarna inom utsatt tid.

Lärosätet använder sig av en SI-metod (Supplemental Instructions) för att förbättra studenternas prestationer och minska avbrott i studierna. Metoden förefaller ändamålsenlig, men den har ännu inte utvärderats. Bedömargruppen poängterar vikten av att lärosätet granskar sina rutiner för effektiv genomströmning, inte minst med tanke på att UKÄ i sin regeltillsyn också riktat kritik mot lärosätets långa handläggningstider.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har ett kvalitetssäkringssystem för utformning, genomförande och resultat av utbildning, som är relativt heltäckande på grundnivå och avancerad nivå. Riktlinjer och rutiner är överlag tydliga och ändamålsenliga. Stödverksamheten ger också förutsättningar för att uppfylla bedömningsgrunderna. På forskarutbildningsnivå är kvalitetssäkringssystemet inte helt färdigutvecklat eftersom en komponent, utvärdering, är under uppbyggnad. Bedömargruppen anser dock att lärosätet har goda förutsättningar att införa den komponenten på ett tillfredsställande sätt. Men samtidigt konstaterar bedömargruppen att i dagsläget är kvalitetssäkringssystemet för utbildning inte komplett, eftersom utvärderingskomponenten saknas på forskarutbildningsnivå.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att bedömningsområdet är tillfredsställande, trots att komponenten utvärdering på forskarutbildningsnivå saknas. Anledningen är att lärosätet på ett förtroendegivande sätt tydliggjort hur och när (planerat till 2022) de kommer att införa den delen. Likaså anser bedömargruppen att bedömningsområdet sammantaget är tillfredställande trots att bedömningsgrunden som handlar om kommunikation inte är uppfylld.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

• Lärosätet har ett väl genomarbetat och förankrat system för uppföljning och utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
• Lärosätet har överlag tydliga och ändamålsenliga styrdokument och rutiner som säkerställer att utbildningarnas kvalitet är hög och utvecklas.
• Lärosätet har identifierat forskningsanknytning inom utbildningen som ett utvecklingsområde, och arbetar aktivt med forskningsanknytning på flera nivåer inom organisationen.

Utvecklingsområden

• Komponenten utvärdering saknas för närvarande för forskarutbildning och behöver utvecklas.
• Ansvarsfördelningen mellan forsknings och utbildningsnämnden (inklusive forskarutbildningsutskottet) och kvalitetsrådet borde tydliggöras.
• Lärosätet behöver tydliggöra och utveckla rutinerna för var och hur resultat från uppföljningar och utvärderingar analyseras/hanteras och kommuniceras. Många resultat är bara tillgängliga i läroplattformen (Blackboard) eller på lärosätets intranät, vilket bedömargruppen inte anser är en tillräckligt god spridning, speciellt inte för studenterna.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Lärosätet har överlag tydliga och ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar. Lärosätets besluts- och delegationsordningar är också överlag tydliga. Det finns dock utvecklingsområden, exempelvis för hur arbetslivsförträdare deltar vid framför allt avveckling av utbildning, ansvarsfördelningen mellan forsknings- och utbildningsnämnden och kvalitetsrådet, programrådens roll samt att komponenten utvärdering av utbildning på forskarnivå ännu inte är införd. Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld.

Enligt självvärderingen beslutar forsknings- och utbildningsnämnden om riktlinjer för inrättande samt nedläggning av utbildningar. Forsknings- och utbildningsnämnden har beslutat om fem riktlinjer för inrättande, avveckling och utformning av kursplaner, utbildningsplaner och allmänna studieplaner. Nämnden har också tagit fram mallar, checklistor och målmatriser för att underlätta vid inrättandet av utbildning. Inrättande och avveckling av program, fristående kursutbud och ämne på forskarnivå beslutas av rektorn, men enligt Rektors besluts- och delegationsordning (2021) sker detta på förslag från forsknings- och utbildningsnämnden. Rektorn har även delegerat till nämnden att besluta om kursplaner och utbildningsplaner. Nämnden har också enligt Forsknings- och utbildningsnämndens besluts- och delegationsordning (2020) delegerat till forskarutbildningsutskottet att fastställa kursplaner på forskarnivå, och till akademiråden att besluta om fastställande av kursplaner på grundnivå och avancerad nivå. Akademiernas utbildningsledare har även enligt självvärderingen arbetat fram en högskolegemensam handläggningsrutin för att säkerställa likvärdig hantering på de olika akademierna (Hantering av kursplaner och utbildningsplaner på grund- och avancerad nivå (2019)). I akademiråden finns representanter både från lärarkollegiet och studenter. Vid intervjuerna bekräftades att de rutiner som forsknings- och utbildningsnämnden fastställt för inrättande av avveckling av utbildning är väl kända och följs. Bedömargruppen anser att rutinerna överlag är tydliga och ändamålsenliga.

Som framgår av Riktlinjer för inrättande och avvecklande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2020) ska en ansökan om inrättande innehålla en redogörelse för hur kontakter med arbetslivsföreträdare ska ske, men det framgår inte hur arbetslivsföreträdare kan delta i processen vid ansökan om inrättande. Vid intervjuerna klargjordes dock att arbetslivsföreträdare har en tydlig roll i processen om inrättande av utbildning. Från självvärderingen och annat tillgängligt underlag framgår det däremot inte hur arbetslivsföreträdare deltar inför ett beslut om avveckling, inte heller inför ett beslut om att pausa antagning av nya studenter till en utbildning. Bedömargruppen anser att arbetslivsföreträdarnas roll vid inrättande av utbildning fungerar väl, men kan tydliggöras i styrdokument och att arbetslivsföreträdarnas roll vid avveckling och pausande av utbildning behöver klargöras.

I Riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på forskarnivå (2020) framgår rutinerna för forskarnivå. Vid inrättande av forskarutbildning inom ett nytt område behöver lärosätet ansöka om rätten att få utfärda examen hos UKÄ. Inför en sådan ansökan har lärosätet en intern beredningsprocess med en föransökan, och om den godkänns, en rutin för att arbeta fram en fullständig ansökan till UKÄ, där forsknings- och utbildningsnämnden ansvarar för kvalitetssäkring av ansökan. I den processen ingår även externa sakkunniga som yttrar sig över ansökan. För inrättande av forskarutbildningsämnen inom ett område som lärosätet har examensrätt för, är processen likartad. Även i detta fall har forsknings- och utbildningsnämnden ansvar för processen och externa sakkunniga används. I ovan nämnda riktlinjer framgår vilka aspekter som ska beaktas. Bedömargruppen anser att lärosätets rutiner och process för inrättande av utbildning på forskarnivå är tillfredsställande.

För avveckling av ämne på forskarnivå beslutar rektorn efter förslag från Forsknings- och utbildningsnämnden. Den rutinen är betydligt enklare än för inrättande. I Riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på forskarnivå (2020) framgår exempel på vilka grunder avveckling kan ske. Bedömargruppen ser positivt på att grunderna för avveckling tydliggörs, men ser samtidigt att rutinerna för avveckling skulle kunna utvecklas, speciellt om hur arbetsmarknadens behov kommer fram i avvecklingsprocessen. Bedömargruppen anser också att lärosätet bör tydliggöra hur doktorander som är antagna till berörd utbildning påverkas av ett eventuellt avvecklingsbeslut.

Forsknings- och utbildningsnämnden har också, enligt Rektors besluts- och delegationsordning (2021), ett ansvar för de utvärderingar som genomförs av lärosätets utbildningar. Resultaten av utvärderingarna hanteras på central nivå i forsknings- och utbildningsnämnden samt föredras i kvalitetsrådet. Bedömargruppen konstaterar också att utvärdering av forskarutbildning ännu inte är införd i lärosätets kvalitetssäkringssystem, vilket är en brist.

Utöver utvärderingar genomför lärosätet även årliga uppföljningar. Ansvaret för att utföra de årliga uppföljningarna åligger respektive akademi, där akademiråden ansvarar för att kvalitetsgranska och godkänna uppföljningsrapporterna. Från självvärderingen och vid intervjuerna framgår att utvärderingar och uppföljningar är viktiga delar i den kontinuerliga utvecklingen av utbildningar. Enligt självvärderingen har kvalitetsrådet ett ansvar att följa upp framförallt uppföljningarna för att identifiera eventuella högskolegemensamma aktiviteter och för att föreslå eventuella förändringar i kvalitetssäkringssystemet som sådant, medan forsknings- och utbildningsnämnden har ett mer utbildningsnära ansvar för utvärderingarna. Vid intervjuerna bekräftades den bilden, men också att gränsdragningen mellan forsknings- och utbildningsnämndens och kvalitetsrådets ansvar kan vara lite otydlig. Bedömargruppen anser att lärosätets rutiner för utvärdering av utbildning är ändamålsenliga, men att ansvarsfördelningen mellan forsknings- och utbildningsnämnden och kvalitetsrådet kan behöva förtydligas. Lärosätet har också, enligt självvärderingen, ytterligare rutiner som är till stöd för det kontinuerliga kvalitetsarbetet, till exempel kursvärderingar, rekryteringsenkät, sistaårsenkät, alumnenkät, doktorandbarometer och handledarundersökning. Enligt självvärderingen sker mycket av kvalitetsutvecklingen nära utbildningarna, där den programansvariga har en viktig funktion på grundnivå och avancerad nivå. Lärosätet har även beslutat att programråd ska hållas två gånger per år på grundnivå och en gång per år på avancerad nivå och i dessa är både lärare, studenter och externa representanter delaktiga. Vid intervjuerna bekräftades i stort den strukturen, men bedömargruppen konstaterade också att programrådens roll skiljer sig lite åt för olika utbildningar. För vissa utbildningar framkom att de i första hand fungerar som ett organ för att föra en dialog om utbildningen med externa representanter, medan de för andra har en mer övergripande roll och är ett viktigt organ för studenterna att göra sin röst hörda i. Akademiråden är det organ som har det övergripande ansvaret för kvalitetsutveckling av utbildning på respektive akademi. Bedömargruppen anser att lärosätets organisation för uppföljningar är tydlig och ändamålsenlig för den kontinuerliga utvecklingen av utbildningen. Samtidigt som bedömargruppen är medveten om att programråd är ganska nya på lärosätet, bedömer den att lärosätet bör föra en dialog internt om programrådens roll. På forskarutbildningsnivå har enligt självvärderingen studierektorn för forskarutbildning ett ansvar för kvalitetsutvecklingen av utbildningen. Akademierna har även styrgrupper för forskarutbildning där både representanter för handledare och doktorander ingår. På grundnivå och avancerad nivå har akademirådet ett övergripande ansvar för kvaliteten på utbildningen på sin akademi. Vid intervjuerna bekräftades att dessa rutiner är välfungerande och efterlevs. Bedömargruppen anser att rutinerna är tydliga och ändamålsenliga.

Högskolan har också sedan 2016 programbeskrivningar, som för utbildningsprogram är mer fylliga än motsvarande utbildningsplan. Programbeskrivningarna kan till exempel ta upp pedagogiskt syfte, mål, forskningsanknytning, samverkan, jämställdhet, hållbar utveckling, internationalisering och hur programmet förhåller sig till lärosätets profil. Högskolepedagogiskt centrum och programchefen för jämställdhetsintegrering anordnar även workshoppar om programbeskrivningar och kursplaner som ett stöd för verksamheten. Vid intervjuerna bekräftades att programbeskrivningarna fyller en funktion för kvalitetsutvecklingen av programmen. Bedömargruppen ser positivt på detta arbete och det stöd som Högskolepedagogiskt centrum och programchefen för jämställdhetsintegrering ger verksamheten.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Lärosätet har styrdokument, rutiner och stödfunktioner för att säkerställa att studenterna tar en aktiv roll i lärandeprocesserna. Exempelvis skrivs i lärosätets vision studentupplevelsen fram som central. Lärosätet arbetar också systematiskt med konstruktiv länkning, både i kursplaner, i den verksamhet som Högskolepedagogiskt centrum bedriver och i arbetet med målmatriser. Bedömargruppen anser att lärosätet uppfyller den bedömningsgrunden, även om det finns potential att utveckla systemet vidare, till exempel för hur lärosätet säkerställer att examinationen är studentcentrerad och hur studentcentrerat lärande följs upp inom ramen för de uppföljningar och utvärderingar som lärosätet gör (och planerar för forskarnivå).

Lärosätet tydliggör i visionen Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019) att studentupplevelsen är i centrum. I Riktlinjer för utformning av kursplan på grundnivå och avancerad nivå (2018) klargörs att lärandemål, undervisningsformer och examinationsformer ska följa konstruktiv länkning. Det klargörs också att lärandemålen ska uttryckas med aktiva verb. I Riktlinjer för kursvärderingar – utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2019) framgår att lärosätet har sju lärosätesgemensamma frågor, varav en fråga handlar om i fall kursens utformning har underlättat för studenten att uppnå kursens mål.

Högskolepedagogiskt centrums kursutbud för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning består av sex kurser om 2,5 högskolepoäng vardera. I en av dessa, Pedagogisk grundsyn och didaktiska perspektiv, står studentaktivt lärande i fokus. Även andra av kurserna tar upp studentens lärande.

I de utbildningsuppföljningar som lärosätet genomför på grundnivå och avancerad nivå ingår målmatriser som en komponent. Enligt självvärderingen fyller de även en funktion för att säkerställa studentens aktiva roll i lärprocessen och hur lärandemålen examineras. Vid intervjuerna bekräftades att uppföljningarna fyller en funktion för att säkerställa studentaktiverande undervisningsformer. Vid intervjuerna framkom också att utbildning om studentaktiverande undervisningsformer ingår i den introduktionskurs som doktoranderna läser. Bedömargruppen anser att lärosätet genom Högskolepedagogiskt centrums kurser, lärosätets vision och övriga styrdokument samt de uppföljningar som görs säkerställer att dess utbildningar på grundnivå och avancerad nivå genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna.

Även om kursvärderingarna har en fråga om måluppfyllelse så genomförs kursvärderingarna enligt Riktlinjer för kursvärderingar – utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2019) sista kursveckan (det vill säga innan eventuell slutexamination). Bedömargruppen anser att den rutinen innebär en risk att lärosätet inte fångar upp om själva examinationen är studentcentrerad, och ser detta som ett potentiellt utvecklingsområde.

I Riktlinjer för utformning av kursvärderingar för utbildning på forskarnivå (2020) framgår att riktlinjerna på forskarutbildningsnivå till stor del följer motsvarande riktlinjer på grundnivå och avancerad nivå. Även här finns en fråga om kursens upplägg och litteratur har hjälpt studenten att nå kursens lärandemål. På samma sätt som på grundnivå och avancerad nivå fylls dock kursvärderingen i den sista kursveckan, och bedömargruppen anser att det finns en risk att lärosätet därmed inte fångar upp om examinationen är studentcentrerad. Bedömargruppen ser detta som ett potentiellt utvecklingsområde.

Kursvärderingar på forskarutbildningsnivå ska till stor del följa samma rutiner som på grundnivå och avancerad nivå. I uppföljningsrapporten av forskarutbildningen i Hälsa och livsstil från 2021 framkommer dock att ett digitalt system för kursvärderingar finns för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, men inte ett motsvarande fullt utvecklat system för utbildning på forskarnivå. Detta bekräftas vid intervjuerna, där det också framkommer att (de relativt nya) rutinerna för kursvärdering på forskarnivå inte följs fullt ut ännu. Bedömargruppen anser att det är angeläget att riktlinjerna för kursvärderingar på forskarutbildningsnivå efterlevs, och ser utvecklingen av ett digitalt system för kursvärderingar på forskarnivå som ett utvecklingsområde för att underlätta att så sker.

På forskarutbildningsnivå fyller också den individuella studieplanen och rutinerna för dess uppföljning en roll för att doktoranden ska ta en aktiv roll i sin utbildning, vilket framgår både i självvärderingen och från intervjuerna.

I Riktlinjer för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2020) och Riktlinjer för uppföljning av utbildning på forskarnivå (2020) skrivs det fram hur utbildningsuppföljningarna går till. Där finns även anvisningar för akademirådets bedömning. I anvisningarna skrivs dock inte studentcentrerat lärande fram. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över om dessa riktlinjer bör uppdateras för att skapa en tydligare systematik för uppföljningen av studentaktiverande undervisnings- och examinationsformer.

I Riktlinjer för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2020) framgår att studentcentrerat lärande ska skrivas fram i självvärderingen och därmed ska granskas. I den utvärdering bedömargruppen tagit del av är dock inte detta något som berörs av de externa granskarna. Bedömargruppen anser att lärosätet kan behöva förtydliga hur studentcentrerat lärande ska granskas vid utvärderingar.

På forskarutbildningsnivå är extern utvärdering ännu inte införd i högskolans kvalitetssäkringssystem, vilket också betyder att studentcentrerat lärande inte har förutsättningar att utvärderas på samma sätt som på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser att detta är en brist som behöver åtgärdas.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Lärosätet har tagit fram riktlinjer och rutiner för forskningsanknytning, och inledde 2019 en särskild process för att analysera forskningsanknytningen i alla utbildningsprogram. I akademiernas arbete med kompetensförsörjning är också forskningsanknytningen en central aspekt. Bedömargruppen anser att lärosätet byggt upp en systematik i hur forskningsanknytningen säkerställs, även om den kan utvecklas ytterligare inom ramen för de uppföljningar och utvärderingar som genomförs. Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld.

Lärosätet har tagit fram Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad (2019), där forskningsanknytning definieras och det klargörs att akademierna har ett ansvar för att säkerställa forskningsanknytning i sina utbildningar. Där klargörs också att akademierna för varje utbildning ska ta fram en beskrivning av forskningsanknytning enligt en mall. Bedömargruppen ser positivt på den ansatsen.

I självvärderingen framgår att som en initial process vid lärosätet har alla utbildningsprogram och lärarkollegier analyserat sitt programs forskningsanknytning, vilket mynnat ut i en handlingsplan och en åtgärdsplan som godkänts av akademiråden 2019/2020. Programmens utvecklingsområden och åtgärder följs upp i slutet av 2021. I självvärderingen framgår också att underlaget för forskningsanknytning ingår både vid inrättande av utbildning, i uppföljningar och utvärderingar.

I dokumentationen för de fördjupningsspår som gjorts för vissa utbildningar framgår att forskningsanknytning är en fråga som bara delvis fångas upp i programuppföljningarna. I vissa programuppföljningsrapporter nämns den inte alls, medan den i andra får stort fokus. I den externa utvärderingen av civilekonomprogrammet granskas forskningsanknytningen, utifrån innehållet i utbildningen, studenternas förhållningssätt och kompetensen hos de undervisande lärarna. De externa granskarna lyfter dock fram att studenternas förhållningssätt är svårt att granska utifrån det material de har att tillgå. De har i stället fått förlita sig på den externa granskningen av examensarbeten som föregått den externa utvärderingen. I den är dock inte forskningsanknytning en explicit aspekt som granskas, men däremot granskas vetenskapligt förhållningssätt. Vid intervjuerna framkom att forskningsanknytning är en fråga som ofta diskuteras vid uppföljningar och utvärderingar. Bedömargruppen ser positivt på det arbete som lärosätet gör för att säkerställa forskningsanknytning, både i den initiala process som inleddes 2019 och hur forskningsanknytningen kommer in vid uppföljningar och granskningar, även om det finns utrymme för att förbättra systematiken efter att det initiala projektet är genomfört. Till exempel bör lärosätet förtydliga hur forskningsanknytning ska säkras inom ramen för de uppföljningar och utvärderingar som genomförs.

I akademiernas verksamhetsplaner och kompetensförsörjningsplaner diskuteras också behovet av att ha en hög andel disputerade och aktiva forskare bland lärarna och åtgärder planeras för att säkerställa detta. Vid intervjuerna bekräftades att forskningsanknytningen är en viktig aspekt när akademierna tar ställning till sina rekryterings- och kompetensutvecklingsbehov. Bedömargruppen är positiv till att forskningsanknytningen får en central roll vid rekryteringsdiskussionerna.

I lärosätets Modell för forsknings- och utbildningsnämndens fördelning av forskningsanslag (2020) anges att forskningsmedel fördelas till 15 procent utifrån utbildningsåtagande. Vid intervjuerna framkom att lärosätet troligen kommer att öka den andelen ytterligare. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet på det här sättet ger förutsättningar för forskningsanknytning genom att koppla forskningsanslag till utbildningsåtagande.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer forskningsanknytning på grundnivå och avancerad nivå.

På forskarutbildningsnivå är förutsättningarna för att säkerställa forskningsanknytning av naturliga skäl högre i och med att studenterna själva deltar aktivt i forskning. I Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad (2019) skrivs tre kriterier fram för forskningsanknytning i utbildning: att utbildningen vilar på vetenskaplig grund, att studenterna utvecklar ett vetenskapligt förhållningssätt och att kompetensen och den vetenskapliga aktiviteten hos lärarna är tillräcklig. Bedömargruppen menar att de första två kriterierna i allt väsentligt säkerställs med doktorandens eget avhandlingsarbete och den forskningsmiljö som doktoranden är verksam i. Forskningsmiljön berörs till viss del i de uppföljningar av forskarutbildningen som genomförs, och förväntas granskas i de kommande utvärderingarna av utbildning på forskarnivå. Lärarnas kompetens och vetenskapliga aktivitet är liksom på grundnivå och avancerad nivå en central del i akademiernas arbete med kompetensförsörjning. Bedömargruppen anser att lärosätets arbete med forskningsanknytning på forskarutbildningsnivå är god. Vid intervjuerna framkom dock att industridoktoranderna kan ha sämre förutsättningar till hög forskningsanknytning, eftersom de inte på samma sätt som de interna doktoranderna befinner sig i en akademisk forskningsmiljö. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Lärosätet arbetar systematiskt med målmatriser för dess utbildningar och tillämpar konstruktiv länkning för kurserna i programmen. Måluppfyllelse granskas både internt, men också vid externa utvärderingar och granskning av examensarbeten. I kursvärderingar ställs också frågor om undervisningens koppling till kursens lärandemål. På forskarutbildningsnivå fyller den individuella studieplanen och rutinerna för dess fastställande en viktig roll för att säkra att utbildningens mål uppnås. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld.

På grundnivå och avancerad nivå har lärosätet tydliga riktlinjer, där det framgår att utbildningar ska ha programmål som är kopplade till de nationella målen. De ingående kursernas lärandemål ska också relateras till dessa programmål. I båda fallen sker detta enligt Riktlinjer för utformning av utbildningsplan (2020) i form av målmatriser som granskas vid inrättande av utbildningen. Måluppfyllelsen granskas också vid de externa utvärderingarna. Enligt Riktlinjer för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2020) granskas ett urval av programmålen vid varje utvärdering. Till programbeskrivningen finns även bilagor där måluppfyllelse för samtliga programmål ska anges. Vid intervjuerna klargjordes att dessa även granskas i utvärderingsprocessen. Lärosätet har valt att definiera egna programmål i stället för att arbeta med de nationella målen direkt. Vid intervjuerna tydliggjordes att detta val har fördelar för både lärare och studenter, eftersom programmålen kan formuleras mer utbildningsnära. Forsknings- och utbildningsnämnden fastställer enligt självvärderingen varje år lärosätets utbildningsplaner, där ett utskott granskar alla målmatriser för att säkerställa måluppfyllelse för programmet som helhet. Vid intervjuerna framkom att den granskningen även berör examinationer. Bedömargruppen anser att lärosätets rutiner för att arbeta med nationella och lokala mål är välfungerande.

I den externa utvärderingen av civilekonomprogrammet har måluppfyllelse för vissa mål ifrågasatts, samt systematiken i hur utbildningen säkerställer att programmålen uppnås. Från agendor och beslut i relevanta organ som bedömargruppen tagit del av framkommer att lärosätet har agerat på denna kritik och rättat till de påpekade bristerna. Bedömargruppen anser därmed att detta exempel visar att lärosätets kvalitetssäkringssystem har förmått identifiera och åtgärda dessa brister.

I de behörighetsgivande kurser som lärosätets högskolepedagogiska centrum ger ingår konstruktiv länkning och hur man kan arbeta för att kursens undervisning och examination ska säkerställa att studenterna når kursens lärandemål. Det högskolepedagogiska centrat har även specifika examinatorsutbildningar och workshoppar om examination. Bedömargruppen anser att det borgar för att lärosätets lärare får goda förutsättningar att utforma utbildningarna så att de utformas och genomförs med en tydlig koppling till kursernas lärandemål.

På forskarnivå framgår i Riktlinjer för uppföljning av forskarstuderande vid Högskolan i Halmstad (2016) hur uppföljningen av doktorandens forskarstudier och den individuella studieplanen ska gå till. I formuläret för den individuella studieplanen finns också utrymme att tydliggöra vilka aktiviteter som genomförts och vilka examensmål de bidrar till att uppfylla. De individuella studieplanerna tas fram (och uppdateras varje år) av huvudhandledaren och doktoranden i samråd med den biträdande handledaren och studierektorn för forskarutbildning. De individuella studieplanerna fastställs sedan varje år av forskarutbildningsutskottet. Från granskade agendor och protokoll från forskarutbildningsutskottet samt exempel på individuella studieplaner anser bedömargruppen att processen för de individuella studieplanerna är välfungerande och säkerställer att examensmålen för forskarutbildningen kan nås. Vid intervjuerna framkom också att rutinen med att de individuella studieplanerna fastställs på högskolegemensam nivå säkerställer att de håller en gemensam hög nivå, vilket bedömargruppen ser positivt på.

I Kvalitetsrapport 2020 (2020) framgår att lärosätet har för avsikt att ta fram ett digitalt system för individuella studieplaner. Bedömargruppen ser positivt på det arbetet, eftersom det skulle förenkla hantering och uppföljning av till exempel måluppfyllelse.

I kursvärderingar (både på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå) finns även obligatoriska frågor om undervisningens koppling till kursens lärandemål, vilket bedömargruppen ser positivt på. Kursvärderingen genomförs enligt Riktlinjer för kursvärderingar – utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2019) sista kursveckan. Det innebär att den inte fångar upp eventuella brister i examinationens koppling till lärandemålen för eventuell slutexamination som sker efter att kursvärderingen genomförts. I Riktlinjer för utformning av kursvärderingar för utbildning på forskarnivå (2020) framgår att rutinerna i stora drag följer dem på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser att det med dessa rutiner finns en risk att lärosätet inte fångar upp om själva examinationen är kopplad till utbildningens mål, och ser det som ett potentiellt utvecklingsområde. Examinationens koppling till lärandemålen följs dock upp vid utbildningsuppföljningar på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser att rutinen som helhet är tillfredsställande, även om det finns utrymme för vidare utveckling.

En ytterligare komponent i lärosätets kvalitetssäkringssystem är extern granskning av examensarbeten. I Riktlinjer för granskning av examensarbete (2020) framgår att ett slumpmässigt urval av examensarbeten granskas av externa sakkunniga vart tredje år. Granskningen behandlar bland annat måluppfyllelse. Att den rutinen fungerar i praktiken framgår av det material bedömargruppen tagit del av i fördjupningsspåren. Bedömargruppen ser positivt på att låta externa experter granska examensarbeten.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Lärosätet har flera kontinuerliga uppföljningar och på grundnivå och avancerad nivå även periodiska granskningar (utvärderingar). Lärosätet har processer och rutiner för att ta hand om resultaten från dessa system och genomför vid behov åtgärder. På forskarutbildningsnivå är dock komponenten med periodiska granskningar (utvärdering) ännu inte utvecklad, vilket är en brist som behöver åtgärdas. Bedömargruppen anser dock att lärosätet på ett förtroendegivande sätt tydliggjort hur och när de kommer att införa den delen och anser därmed att bedömningsgrunden som helhet är uppfylld.

Lärosätet har enligt självvärderingen flera system för kontinuerlig uppföljning och periodisk granskning. Lärosätet genomför också flera typer av enkäter. Dels har lärosätet Riktlinjer för kursvärderingar – utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2019) och Riktlinjer för utformning av kursvärderingar för utbildning på forskarnivå (2020), som tydliggör kursvärderingarnas genomförande på både grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Lärosätet genomför också enligt självvärderingen flera årliga studentundersökningar (rekryteringsenkät, sistaårsenkät och alumnenkät). I självvärderingen och tillgängliga styrdokument framgår inte tydligt vilka beredande och beslutande organ som ska analysera dessa resultat. Vid intervjuerna tydliggjordes dock att de analyseras både i lärarkollegier, programråd och andra organ, på olika nivåer på lärosätet. Bedömargruppen anser att de enkäter som genomförs också följs upp, men rekommenderar lärosätet att tydliggöra i relevanta styrdokument var de ska hanteras. Som exempel kan nämnas att i Riktlinjer för programråd (2019) framgår att programråden ska analysera resultaten av kursvärderingar, men inte några av de andra enkäter som genomförs. I Uppdrag från rektor för perioden fram till 2022 (2020) framgår dock att till exempel akademierna ska analysera sistaårsenkätens resultat och genomföra nödvändiga åtgärder. Bedömargruppen anser att den typen av uppdrag bör skrivas in i uppdragen för respektive beredande och beslutande organ, för att skapa en större tydlighet i kvalitetssystemet.

Lärosätet genomför också enligt självvärderingen en granskning av ett urval av examensarbeten vart tredje år. Dessa följs upp i programråd och akademiråd. Från granskat fördjupningsspår framgår att detta underlag även används vid den externa utvärderingen (programutvärderingen). Programuppföljningar är också ett underlag för akademiernas akademirapporter som hanteras i kvalitetsrådet.

Lärosätet genomför också utvärderingar vart sjätte år på grundnivå och avancerad nivå. Utvärderingarna har både extern medverkan och en intern komponent. Hanteringen sker i ett utskott till forsknings- och utbildningsnämnden och resultaten tas om hand i forsknings- och utbildningsnämnden. Det finns exempel på utbildningar där krav ställts på åtgärder och där paus gjorts i antagningen av nya studenter till utbildningen, eftersom åtgärderna inte bedömts tillräckliga. Bedömargruppen anser att lärosätet åtgärdar det som behövs utifrån de granskningar som genomförts och att lärosätet har en systematik i utvärderingarna på grundnivå och avancerad nivå.

Lärosätet har två organ på central nivå som följer upp programuppföljningar och programutvärderingar, forsknings- och utbildningsnämnden (med sina utskott) och kvalitetsrådet. Kvalitetsrådet har enligt självvärderingen en mer övergripande roll för kvalitetsarbetet och ansvarar för att utveckla kvalitetssystemet som helhet. Från granskade dagordningar för kvalitetsrådet framgår att kvalitetsrådet förutom att granska systematiken i uppföljningarna och om eventuella högskolegemensamma utvecklingsområden kan identifieras, även granskar själva resultaten i uppföljningarna. Kvalitetsrådet har också som ansvar att ta fram lärosätets årliga kvalitetsrapport till högskolans styrelse. I kvalitetsrapporten identifieras också lärosätesövergripande utvecklingsområden. Bedömargruppen anser att det förvisso kan vara ändamålsenligt med kvalitetsrådets och forsknings- och utbildningsnämndens ansvar, men menar att ansvarsfördelningen mellan dem är otydlig och bör förtydligas. Från intervjuerna framgår att lärosätets representanter upplever de två organen som välfungerande och samarbetande. Likväl menar bedömargruppen att organens olika men ändå delvis överlappande ansvarsområden kan göra kvalitetssäkringssystemet otydligt på en högskolegemensam nivå.

Rutinerna på forskarnivå är liknande som för grundnivå och avancerad nivå när det gäller kursvärderingar och uppföljningar. Uppföljningarnas syfte är enligt Riktlinjer för uppföljning av utbildning på forskarnivå (2020) bland annat "att skapa en systematik och synliggöra hur respektive utbildning på forskarnivå bedriver sitt kvalitetsarbete". Från självvärderingen och granskade uppföljningsrapporter framgår att uppföljningarna är ett väl fungerande verktyg för att tydliggöra kvalitetsarbetet inom utbildningen och lyfta fram behov av stödjande och kvalitetsutvecklande åtgärder på högskolegemensam nivå. Det genomförs också regelbundna undersökningar (doktorandbarometern och handledarundersökning), som bland annat är ett underlag för uppföljningarna.

På forskarnivå finns dock ännu inte ett system med utvärdering. Däremot har vissa utbildningar utvärderats av UKÄ, och andra har enligt självvärderingen utvärderats av lärosätet i en modell med externa bedömare som nära följer den som UKÄ använder. Bedömargruppen ser positivt på hur lärosätet har arbetat med dessa externa utvärderingar, samtidigt som bedömargruppen konstaterar att de inte är en del av det systematiska kvalitetssäkringsarbetet. Bedömargruppen anser att de årliga uppföljningar som genomförs inte är tillräckliga för att säkra kvaliteten i forskarutbildning och att det är nödvändigt att lärosätet tar fram en modell för hur utvärdering av forskarutbildning ska ske framöver. Vid intervjuerna har det framkommit att den processen har påbörjats och beräknas kunna införas innevarande läsår, vilket bedömargruppen ser positivt på. Sammantaget anser bedömargruppen att de årliga uppföljningarna av utbildning på forskarnivå är välfungerande, men att den planerade utvärderingskomponenten behöver utvecklas färdigt för att kvalitetssäkringen ska vara tillfredsställande.

Resultatet från de uppföljningar och utvärderingar som gjorts ska hanteras inom forskarutbildningsmiljön, på akademinivå och på högskolenivå. Bedömargruppen konstaterar att resultat från uppföljningar och de externa utvärderingar som gjorts hanteras inom dessa organ. Däremot efterfrågar bedömargruppen ett mer systematiskt arbete med doktorandbarometern. Vid intervjuer framkom att den är ett viktigt underlag för utveckling av forskarutbildningen i olika organ. Likväl har doktoranderna i 2020 års doktorandbarometer till exempel varit missnöjda med rekryterings- och antagningsprocessen och kursutbudet, ett missnöje som har framkommit även från tidigare doktorandbarometrar. Att dessa områden är i behov av utveckling bekräftades även vid intervjuerna. Bedömargruppen anser att detta kan tyda på en bristande systematik i hanteringen av doktorandbarometern och rekommenderar lärosätet att se över rutinerna för hur resultaten av denna tas om hand, och vid behov åtgärdas.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Lärosätets kvalitetssäkringssystem för utbildning genererar många olika resultat från enkäter, uppföljningar och utvärderingar. Dessa resultat sprids till och hanteras av olika funktioner och organ på lärosätet, men bara en delmängd som publiceras är allmänt tillgängligt. Bedömargruppen anser att det är en stor grupp intressenter, främst studenter, som inte med lätthet får tillgång till dessa resultat. Bedömningsgrunden är därmed inte uppfylld.

Lärosätet publicerar utvärderingsresultat under pusselpyramiden på sin webbplats. Där framgår både resultat och beslutsprotokoll. Dock finns inte underlag till besluten tillgängliga, som självvärderingar, nyckeltal, uppföljningsrapporter och rapporter från externa bedömare. Lärosätet skriver också i självvärderingen att resultaten åtföljs av en nyhetstext på webbplatsen. Bedömargruppen anser att det är bra att beslut och omdömen finns tillgängliga, men rekommenderar lärosätet att se över vilka underlag i övrigt som görs tillgängliga. Bedömargruppen konstaterar också att även om kvalitetssidan på lärosätets webbplats kan nås via menyn är den svår att hitta via webbplatsens sökfunktion. Exempelvis hittas den inte enkelt vid en sökning på vare sig "kvalitet", "kvalitetssystem" eller "pusselpyramiden". Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över sökfunktionen, så att kvalitetssidan enkelt hittas även via sökfunktionen.

Inte heller publiceras resultat från kursvärderingar (varken sammanställning av studenternas svar och lärarens analys eller eventuella beslut om åtgärder) på den publika webbplatsen. I stället görs de enligt Riktlinjer för kursvärdering (2019) av examinatorn tillgängliga på kurssidan i lärosätets läroplattform både för de studenter som gått kursen och nya studenter vid nästa kursomgång. Bedömargruppen anser att den rutinen visserligen uppfyller högskoleförordningen, men rekommenderar lärosätet att se över vilka målgrupper som bör nås av kursvärderingsresultaten. I Kommunikationspolicy för högskolan i Halmstad (2020) skrivs till exempel även presumtiva studenter fram som intressenter för kommunikation. De lyfts även fram som målgrupp i Ansvarsfördelning för informationshantering inom lednings- och kvalitetssystemet. Bedömargruppen anser att lärosätet bör se över vilka målgrupper som ska ta del av kursvärderingsresultat (sammanställning och analys) och överväga att publicera dem mer öppet, så att de även når presumtiva studenter.

I Enkät till examinatorer om kursvärderingar (2020) framgår att regelefterlevnaden för genomförandet av kursvärderingar är relativt god, men eftersom processen delvis bygger på manuella rutiner finns det en del brister. Till exempel förekommer det att tidigare kursvärderingar inte publiceras på läroplattformen och redovisas vid kursstart. Bedömargruppen anser att lärosätet bör se över om processen för kursvärderingar kan förbättras ytterligare, till exempel genom att resultat automatiskt publiceras i stället för att bero på manuella rutiner. Detta för att säkerställa att resultat delges studenterna. Lärosätet använder också en modell med kursambassadörer för att stärka studentinflytandet i kursvärderingsprocessen, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Andra resultat, till exempel från de uppföljningar som lärosätet genomför inom ramen för kvalitetssäkringssystemet, finns tillgängliga på lärosätets intranät och delges externa representanter och studenter i berörda beredande och beslutande organ (exempelvis programråd och akademiråd) via e-post. I studentinlagan framförs kritik mot att studenter (och studentkåren) inte kan söka ut dessa resultat själva, eftersom de inte har tillgång till intranätet. Den kritiken bekräftades vid intervjuerna. Bedömargruppen anser att även om studenter i beredande och beslutande organ får tillgång till resultat via e-post så kan inte högskolan förlita sig på att studentrepresentanterna sprider detta vidare till andra studenter. Under intervjuerna togs detta upp med företrädare för lärosätet och bedömargruppen uppfattade att det finns en medvetenhet om vissa svårigheter i kommunikationen till studenterna. Bedömargruppen anser att lärosätet har ett ansvar att tillgodose att studenterna har tillgång till resultat från de uppföljningar och utvärderingar som genomförs och att den bristen måste åtgärdas.

I Kommunikationspolicy för Högskolan i Halmstad (2020) skrivs både befintliga och presumtiva studenter fram som intressenter (målgrupper) för kommunikation. Lärosätet skriver även fram att ett mål och syfte med högskolans kommunikation är att "den interna kommunikationen ska [...] främja dialog, effektivitet och samarbete, samt bygga stolthet och delaktighet hos medarbetare och studenter." Bedömargruppen anser att detta mål, för studenternas del, skulle uppnås i högre grad om fler resultat från kvalitetssäkringssystemet görs tillgängligt för dem, med fördel även publikt tillgänglig. Som tidigare nämnts gäller detta även tillgängligheten av kvalitetsrapporten för både interna och externa intressenter.

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att lärosätet har en bra ansats för sin kommunikation via till exempel Kommunikationspolicy för högskolan i Halmstad (2020) och att pusselpyramiden på lärosätets webbplats kan vara en utmärkt bas för att sprida resultat från kvalitetssystemet. Däremot anser bedömargruppen att resultaten är för otillgängliga för studenterna, i synnerhet de befintliga studenterna, men även i viss mån presumtiva studenter. Detta är en brist som lärosätet måste åtgärda.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att det arbete som nu görs på lärosätet och den utveckling inom jämställdhetsområdet som lärosätet har initierat och genomfört under de senaste åren är ett mycket gott exempel på hur ett lärosäte kan arbeta med området jämställdhet inom ramen för och integrerat i det systematiska kvalitetsarbetet. Bedömargruppens slutsats är att lärosätet, genom sina rutiner och processer, på ett gediget och tillfredställande sätt säkerställer att det finns ett systematiskt arbete där jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Det finns en viss variation mellan olika utbildningar och detta är lärosätet medvetna om och har planer på att utveckla systematiken i sitt kvalitetssäkringsarbete kopplat till just jämställdhet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

• I nuläget är jämställdhet mycket väl integrerat i det systematiska kvalitetsarbetet och under fortsatt utveckling genom regelbundna analyser.
• Jämställdhetsarbete beaktas specifikt i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande och det följs systematiskt upp både skriftligt och muntligt i olika forum.
• Lärosätets satsning på att tillsätta en programchef för jämställdhet pekar på att området tillmäts stort värde på lärosätet.

Utvecklingsområden

• Det framkommer en viss variation mellan olika utbildningars ambitionsnivå för jämställdhetsarbetet, men lärosätet har dokumenterat en plan för hur det ska utvecklas.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

Bedömargruppens slutsats är att lärosätet, genom sina rutiner och processer, på ett gediget och tillfredställande sätt säkerställer att det finns ett systematiskt arbete där jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet visar en medvetenhet om, och arbetar med att åtgärda, att det fortsatt finns vissa kvarvarande svårigheter och utvecklingsbehov när det gäller att nå ut med jämställdhetsarbetet till alla utbildningar.

På lärosätet finns sammantaget flera centrala styrdokument som reglerar genomförandet av olika rutiner och processer för att säkerhetsställa att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. På en övergripande nivå är lärosätets mål för jämställdhet formulerade i Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad – mot 2030 (2019) och jämställdhet finns också med som en tydlig del i Plan för jämställdhetsintegrering (2020–2022). Jämställdhet är också ett tydligt framskrivet tema som är särskilt kopplat till kvalitetssäkring i utbildning och forskning. Det framgår av Riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2016 reviderad 2020), att jämställdhet ska beaktas utifrån olika frågor vid inrättandet av nya program. Jämställdhetsperspektivet innefattas även i Riktlinjer för utformning av kursplan på grundnivå och avancerad nivå (2020), Riktlinjer för uppföljning av utbildning på grund- och avancerad nivå (2020), Riktlinjer för uppföljning på forskarnivå (2020) och i Riktlinjer för kursplaner på forskarnivå (2020). Jämställdhetsområdet finns också med som en punkt som ska redogöras för vid uppföljningar av all utbildning på alla nivåer. Vid olika skriftliga uppföljningar på lärosätet är redovisning av jämställdhetsarbete förhandstyrt genom mallar av olika slag. Jämställdhet är också en del som ingår i de externa utvärderingarna av utbildning på grundnivå och avancerad nivå, vilket framgår av dokumentet Riktlinjer för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2020). Motsvarande dokument för extern utvärdering av forskarutbildningen saknas dock ännu, men vid intervjuerna framkom att arbetet med att ta fram sådana riktlinjer nu har påbörjats.

Bedömargruppen konstaterar att det från både självvärderingen och övrig dokumentation samt intervjuerna tydligt framgår att lärosätet har en ambitiös struktur och systematik för arbetet med jämställdhet. I självvärderingen beskrivs att lärosätet själv betraktar jämställdhet ur ett intersektionellt perspektiv, men i självvärderingen redovisar lärosätet bara områden som är mer direkt kopplade till jämställdhet, jämställdhetsintegrering och jämställdhetsperspektiv.

Jämställdhet är genom dokumenterade rutiner och processer tydligt integrerat i hela lärosätets kvalitetssäkringsarbete, vilket framgår från både självvärderingens beskrivningar och exempel och vidare bekräftas i studentinlagan. I självvärderingen framgår att området de senaste åren har genomgått en kraftig utveckling på lärosätet. Den utvecklingen blev alltmer intensiv kring 2018, när första omgången av uppföljning av utbildningar hade genomförts. I samband med det skedde flera förändringar i kvalitetssystemet och dess rutiner och processer. Bland annat tillsattes en programchef för jämställdhet med ett tydligt uppdrag att arbeta med högskoleövergripande analyser samt stödjande aktiviteter för jämställdhetsintegrering på alla nivåer inom lärosätet. Bedömargruppen uppfattar från flera intervjuer att de genomförda förändringarna har fått ordentligt genomslag i verksamheten och att programchefens arbete är väl integrerat på hela lärosätet. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram lärosätets initiativ med att tillsätta en programchef för just jämställdhet som ett gott exempel som har bidragit till lärosätets integrerade arbete med kvalitet inom jämställdhet. Från intervjuerna och studentinlagan framkommer det att det finns vissa variationer i kunskapsnivån och ambitionen för jämställdhetsarbetet på olika program inom lärosätet. Men lärosätet utrycker en medvetenhet om detta och redovisar planer på fortsatt arbete inom jämställdhetsområdet, vilket framgår i till exempel Kvalitetsrapporten (2021), en rapport som dock främst riktas till styrelsen på lärosätet.

Enligt självvärderingens beskrivningar och Uppdrag för programchef för jämställdhetsintegrering (2018) framgår att programchefen för jämställdhet är ledamot i kvalitetsrådet och har som uppdrag att stödja, samordna, analysera och utveckla kvalitetsarbetet kopplat till jämställdhet. I självvärderingen framgår också att programchefen skriver en särskild årlig rapport om jämställdhet som baseras på en analys av lärosätets olika uppföljningsrapporter. Enligt självvärderingen och Nätverk för jämställdhetsintegrering (Bilaga 2 i Plan för jämställdhetsintegrering (2020–2022)) finns det på lärosätet också ett särskilt nätverk knutet till programchefen, med nätverksrepresentanter som sitter i de olika akademiråden. I nätverket ingår studentrepresentanter. Ovanstående beskrivningar från självvärderingen och annan dokumentation stärktes och exemplifierades tydligt och samstämt under intervjuerna. Bedömargruppen anser att lärosätet har byggt ett integrerat och robust system för jämställdhetsarbete där olika delar går in i, stödjer och utvecklar varandra och där programchefen för jämställdhet är en viktig och enande kraft.

Som helhet framträder att lärosätet satsar mycket på utvecklingsarbetet kopplat till jämställdhet och olika insatser är under fortsatt analys och utveckling. I självvärderingen, i kompletterande dokument kopplade till de olika fördjupningsspåren och under intervjuerna ger lärosätet flera levande och konkreta exempel på hur arbete med jämställdhet bedrivs och systematiskt utvecklas. Bedömargruppen har särskilt noterat och vill mer fördjupat lyfta fram exemplen nedan som mycket goda exempel på det arbete lärosätet bedriver inom jämställdhetsområdet.

På lärosätet erbjuds olika utbildningsinsatser för personalen inom området jämställdhet. I självvärderingen framgår till exempel att det på lärosätets högskolepedagogiska centrum sedan 2020 finns en särskild temakurs "Jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i högre utbildning". Även om det från intervjuerna framgår att kursen har ett relativt lågt söktryck, vill bedömargruppen betona vikten av att den finns och regelbundet ges. Det framgår också från självvärderingen att i kursen för handledare finns innehåll och litteratur som berör jämställdhet. Från flera andra dokument som bedömargruppen tagit del av framgår att information om jämställdhetsintegrering ges i olika forum på både akademi- och programnivå och inom den högskolegemensamma stödverksamheten. Detta är till exempel väl beskrivit i HPC aktiviteter (2020) och Verksamhetsberättelse HPC (2020), vilket bedömargruppen anser är ett föredömligt arbete för att utveckla kvalitet kopplat till jämställdhet.

I de återkommande enkäter som lärosätet, enligt självvärderingen, skickar till alla studenter och doktorander, till exempel sistaårsenkäten och doktorandbarometern, finns frågor som handlar om jämställdhet kopplat till exempelvis olika former av diskriminering. Bedömargruppen uppfattar att detta är ett belägg för att lärosätet aktivt arbetar med att få övergripande kunskap om hur studenter upplevt jämställdhetsområdet under sin utbildning. I rapporten från doktorandbarometern redovisas och analyseras svaren från doktoranderna noggrant och transparant. Bedömargruppen uppfattar att frågorna i enkäten och analysen av dem är ett viktigt och gott arbete som görs på lärosätet, eftersom det också följs upp över tid på lärosätet. Bedömargruppens erfarenhet är att den här typen av övergripande enkätfrågor kan vara svåra att dra slutsatser från. Men i kombination med lärosätets specifika programanalyser anser bedömargruppen att lärosätets här ändå visar en god systematik och strävar efter att få både övergripande och specifik kunskap om jämställdhet på lärosätet generellt och i olika utbildningar specifikt.

Avslutningsvis vill bedömargruppen betona att lärosätet har gjort en stor och imponerande satsning för att jämställdhet tydligt ska vara en del av kvalitetsarbetet på hela lärosätet. Bedömargruppens läsning av dokumentation från de båda fördjupningsspåren bekräftar också att lärosätets arbete med jämställdhet är återkommande, pågående och systematiskt samt finns med i exempelvis dagordningar, verksamhetsplaner (2020) och akademirapporter (2020) från alla de fyra akademierna.

Det framträder dock en viss variation mellan de olika akademierna i förhållningssätt till jämställdhetsarbete i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Enligt både självvärderingen och studentinlagan, finns det fortsatt vissa kvarvarande svårigheter och utvecklingsbehov när det gäller dels att nå ut till alla utbildningar, dels att få jämställdhetsområdet att beaktas och ses som viktigt och systematiskt utvecklas i alla utbildningar. För att använda lärosätets egen formulering från självvärderingen instämmer bedömargruppen i vikten av att fortsatt sträva mot att "…skapa en jämnare kunskaps- och ambitionsnivå bland Högskolans medarbetare". Bedömargruppen noterar efter en fördjupad granskning av de senaste programuppföljningarna av de tre programmen (Programuppföljning civilekonomer (2020), Programuppföljning dataingenjörer (2020) och Programuppföljning Kultur och samhällsutveckling (2020)) och en forskarutbildning (Uppföljningsrapport hälsa och livsstil (2020)) en viss variation mellan utbildningarna i hur jämställdhet beskrivs och beaktas i utbildningarnas innehåll, förutsättningar och genomförande. Även om detta möjligen kan tolkas som att det finns olika ambitionsnivå för området, så beaktas i vilket fall bedömningsområdet fullt tillfredställande för alla utbildningarna. Bedömargruppens bestämda uppfattning är att jämställdhet ingår i lärosätets både dagliga och vardagliga arbete på ett än bredare sätt än vad bedömningsgrunden om jämställdhet faktiskt innefattar.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredställande

Lärosätet har ett väl etablerat student- och doktorandinflytande som säkerställs genom rutiner, processer och riktlinjer, och som kontinuerligt följs upp och utvecklas.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

• Lärosätet har en plan med tydliga riktlinjer och flera plattformar för studenternas och doktorandernas inflytande.
• Lärosätet har representation av studenter i viktiga organ, som beslutats i samråd med studentkåren.
• Det finns en gemensam överenskommelse mellan lärosätet och studentkåren om hur studentinflytandet ska säkerställas. Överenskommelsen revideras varje år.
• Högskolan visar ett genuint engagemang och vilja att inkludera studenterna i lärosätets verksamhet.

Utvecklingsområden

• Lärosätet bör ge studenterna tillgång till viktiga dokument, som programuppföljningsrapporter och kursvärderingar.
• Lärosätet bör öka doktorandernas möjlighet till strukturerat engagemang och inflytande. Detta kan på en övergripande nivå gärna uppmuntras av lärosätet genom att göra ansvarsfördelningen för doktorandernas inflytande tydligare och mer systematisk.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väletablerat studentinflytande som motsvarar lärosätets målbild för området och genomsyrar verksamheten. Detta säkerställs via Riktlinjer för studentinflytande vid Högskolan i Halmstad (2020). Studentinflytandet baserar sig på studentrepresentation i och dialoger med lärosätets organ samt ett antal enkäter, som kursvärderingar, sistaårs-, alumn- och rekryteringsenkäter samt doktorandbarometern. Riktlinjer för enkäterna beskrivs i respektive styrande dokument. Studentkårens och lärosätets nära samarbete framgår bland annat genom den årliga överenskommelsen mellan kåren och lärosätet om hur studentinflytandet ska se ut och antalet studentrepresentanter i respektive organ. Lärosätets stora engagemang för ett studentinflytande framgår i självvärderingen, studentinlagan och intervjuerna.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet tillämpar riktlinjerna för studentinflytande, vilket bekräftas av innehållet i kvalitets-, akademi- och programrapporter, styrande dokument samt lärosätets och studenternas svar i intervjuerna. Dessutom är studenterna delaktiga i lärosätets utvärderingar som görs var sjätte år för respektive program på grundnivå och avancerade nivå. Dels är studenterna representerade i det interna granskande utskottet, som utses av forsknings- och utbildningsnämnden på delegation av rektorn i samband med utvärderingen. Dels får studentrepresentanterna i den berörda utbildningens programråd och inom ramen för samma utvärdering möjlighet att lämna ett yttrande om studentperspektivet i programmet (Riktlinjer för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2020)).

Lärosätet arbetar i regel systematiskt och likvärdigt med studentinflytande. Från både intervjuer, studentinlaga och inlämnade dokument framgår det dock att det kan finnas skillnader i arbetssätt, vilket i de flesta fall är fullt rimligt. Ett exempel från intervjuerna som bedömargruppen särskilt uppmärksammat är att från ett programråd uppfattade vi att arbetslivets synpunkter prioriterades högre än studenternas. Bedömargruppen menar att detta skiljer sig från programrådens syfte som beskrivs i Riktlinjer för programråd (2019) och vill därför uppmärksamma lärosätet på att studenterna får utrymme i programråden att påverka och lämna synpunkter på utbildningarnas utformning och genomförande. För studenter och doktorander har även kursvärderingen en viktig roll för studentinflytandet, vilket framgår i självvärderingen och intervjuerna. För kurser på grundnivå och avancerad nivå genomförs kursvärderingar efter varje avslutad kurs. Kursvärderingen innehåller lärosätesgemensamma frågor, men det finns också möjlighet för examinatorn att komplettera med kursspecifika frågor. Det finns rutiner på akademinivå för att fånga upp kurser som får ett lågt kursvärderingsresultat, kurser med låg svarsfrekvens men även för att fånga upp goda exempel från kurser med bra resultat som kan användas för erfarenhetsutbyte. Den kursansvariga eller examinatorn kommenterar inkomna synpunkter samt föreslår åtgärder i en kursvärderingsrapport. Rapporten publiceras på lärosätets lärplattform som befintliga kursstudenter har tillgång till. Resultaten från kursvärderingarna diskuteras även i olika forum, exempelvis i programråden, och används både för uppföljning och utvärdering av utbildningarna.

Hösten 2020 beslutade forsknings- och utbildningsnämnden att även kurser på forskarnivå ska utvärderas på liknande sätt som för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, vilket bedömargruppen välkomnar. I intervjuerna framgick det att även att lärosätets högskolepedagogiska centrum, som arbetar för lärarnas kompetensutveckling, har regelbundna dialoger med flera studentrepresentanter, vilket bedömargruppen ser mycket positivt på.

Som tidigare nämnts är kommunikationen av granskningsresultat och åtgärder för att utveckla utbildningarna ett utvecklingsområde för lärosätet, eftersom bedömargruppen anser att detta är grunden för studenternas möjlighet till delaktighet och inflytande. Bedömargruppen vill även här betona vikten av att vidareutveckla studenternas och doktorandernas möjlighet att enkelt kunna ta del av resultat från granskningar och utvärderingar. Trots att det tydligt framgår i kommunikationspolicyn (Kommunikationspolicy för Högskolan i Halmstad (2020)) att lärosätet strävar efter öppen och inkluderande kommunikation, har få studenter lätt att få tillgång till relevanta dokument och resultat av enkäter och kursvärderingar. Detta framgår i både intervjuer, studentinlagan, självvärderingen och Ansvarsfördelning för informationshantering inom lednings- och kvalitetssystemet (dokumentet "kommunikationsplan" i självvärderingen). Svårigheterna att ta del av information om högskolans kvalitetsarbete gäller även en del av de studenter som är representerade i lärosätets organ.

Bedömargruppen anser att ett viktigt verktyg för doktorandinflytande inom ramen för lärosätes kvalitetssystem är doktorandbarometern. Barometern besvaras var tredje år av doktoranderna för att fånga deras perspektiv på sin utbildning och studiesituation. Utöver doktorandbarometern ordnar akademierna olika doktorandnätverk och doktorandråd, där olika studentrelaterade ärenden diskuteras. En doktorandrepresentant sitter med i styrgruppen för forskarutbildningen och forskarmiljön, där mycket av kvalitetsarbetet sker. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet genom dessa initiativ visar ett gott engagemang för att möjliggöra studentinflytande för doktoranderna.

Bedömargruppen konstaterar ändå att inflytandet för doktoranderna är betydligt mindre välorganiserat än vad det är för studenterna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt intervjuerna framgår att doktoranderna kan vara med och påverka utbildningsfrågor dels som medarbetare, dels som studenter, vilket bedömargruppen anser fungera väl. Samtidigt framgår det i studentinlagan och intervjuerna att vissa doktorandgrupper som industridoktorander, internationella doktorander och doktorander på andra lärosäten kan ha svårt att engagera sig, eftersom de saknas konkreta riktlinjer och rutiner för hur inflytandet för dessa doktorandgrupper ska organiseras. Det leder bland annat till att en del doktorander inte vet hur de kan engagera sig och dessutom har svårt att hitta tid för det. Vidare, enligt doktorandbarometern 2020, ansåg sig färre än hälften av doktoranderna känna till sina rättigheter och skyldigheter som student och anställd, något som bedömargruppen anser är centralt att känna till för att kunna vara med och påverka. Detta utvecklingsområde lyftes redan fram i doktorandbarometern 2014, enligt doktorandbarometern 2020. Även andra utmaningar som framkommit i doktorandbarometern 2014 kvarstår i doktorandbarometern 2020. Detta tyder på att det finns utvecklingspotential för systematiken i åtgärder och uppföljningar. Bedömargruppen rekommenderar också lärosätet, att i dialog med studentkåren, undersöka om doktorandernas inflytande kan stärkas, exempelvis genom att underlätta skapandet av ett centralt doktorandråd.

Avslutningsvis uppfattar bedömargruppen att lärosätet uppskattar studenternas delaktighet och att det finns en genuin vilja att inkludera studenterna i lärosätets verksamhet och utveckling. Trots de beskrivna utvecklingsområdena anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld, eftersom studenter och doktorander generellt sett har möjligheter att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete, som omfattar en tydlig koppling till det omgivande samhället och arbetslivet. Det är väl förankrat i lärosätets vision och målbilder, styrande dokument och riktlinjer, vilket säkerställer att samverkansaspekten tillvaratas, till exempel genom extern representation i forsknings- och utbildningsnämnden och programråden.

Vid intervjuerna framkom att lärosätets har ett pågående arbete med att ta fram en indikatormodell för samverkan. Detta anser bedömargruppen är lovvärt och att det är ytterligare ett utvecklingssteg mot att studenter och doktorander kan förberedas för yrkeslivet på ett relevant och systematiskt sätt.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

• Lärosätet har en stark historisk koppling till det omgivande samhället och arbetslivet.
• Lärosätet har ett väl framskrivet fokus på samverkan med samhället och arbetslivet, som framgår av vision och målbilder för lärosätet och ett tydligt lärosätesövergripande ansvar genom en vicerektor med särskilt ansvar för samverkan, internationalisering och innovation.
• Samverkansaspekten är tydligt framskriven i relevanta styrande dokument och riktlinjer när det gäller uppföljning och utvärdering av utbildningar samt programråd ska finnas för alla utbildningar med representation från arbetslivet.
• Lärosätet har en extern representation i forsknings och utbildningsnämnden, med en representant från arbetslivet.

Utvecklingsområden

• Lärosätet bör se till att samverkansaspekten systematiskt följs upp i de årliga uppföljningarna av forskarutbildningen i enlighet med de riktlinjer som lärosätet har på plats.
• Lärosätet bör arbeta vidare för att mer systematiskt utveckla kvaliteten för arbetsförlagd utbildning/verksamhetsförlagd utbildning på icke professionsprogram.
• Lärosätet bör se över hur arbetslivsrepresentanter utses i programråden för att nå en mer systematisk och likvärdig process i hela lärosätet.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Lärosätet har historiskt en stark koppling till det omgivande arbetslivet och samhället, och vikten av samverkan är starkt förankrad i lärosätets vision, målbilder och strategier, Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019). I självvärderingen framkommer att samverkansaspekten är en integrerad del av lärosätets uppföljningar och utvärderingar, vilket verifierades vid intervjuerna av lärosätets företrädare och representanter från arbetslivet. Sammantaget finner bedömningsgruppen att bedömningsgrunden är uppfylld och rekommenderar att lärosätet arbetar vidare med några identifierade utvecklingsområden.

Lärosätet har på en övergripande nivå i dokumentet Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019) formulerat målbilder och strategier som bidrar till en stark samverkan med det omgivande samhället och arbetslivet. Lärosätet har också sammantaget flera styrande dokument som redovisar rutiner och processer för hur samverkan med arbetslivet och det omgivande samhället beaktas i utbildningarna, som ska säkerställa studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Vid inrättandet av nya program framgår det av Riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2016 reviderad 2020) hur lärosätet säkerställer att samverkansaspekteten beaktas. År 2017 tog lärosätet beslut om att alla program på grundnivå och avancerad nivå ska ha ett programråd, där arbetslivet finns representerat. I Riktlinjer för programråd (2019) framgår det att ett programråd ska ha minst två arbetslivsrepresentanter. Samverkansaspekten beaktas också i de årliga programuppföljningarna, för vilka processer och rutiner är beskrivna i Riktlinjer för uppföljning av program på grundnivå och avancerad nivå (2020) och i Riktlinjer för uppföljning av utbildning på forskarnivå (2020). Samverkan är också en del som ingår i de externa utvärderingarna på grundnivå och avancerad nivå, vilket framgår av dokumentet Riktlinjer för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2020).

Samverkan och arbetsliv är också en del av rektorns dialog med akademiledningarna varje termin. Det finns också utsedda samverkanskoordinatorer vid varje akademi som tillsammans med vicerektorn med särskilt ansvar för samverkan, internationalisering och innovation, bildar ett nätverk för att utveckla samverkan med samhället och näringslivet. Av Lönekriterierna för lärarpersonal (2019) framgår att samverkansperspektivet ingår i bedömningen för den löpande lönesättningen. Arbetslivssamverkan följs också upp i sistaårs-, doktorand- och alumnenkät, där en indikator (studenternas arbetslivssamverkan) också redovisas i lärosätets kvalitetsrapport. Lärosätet lyfter också fram de labb- och lärandemiljöer som har utvecklats på senare år, där forskning, utbildning och samverkan har integrerats. Dessa labb- och lärandemiljöer finns beskrivna på lärosätets webbplats under Samverkan/samverkansarenor.

Bedömargruppen konstaterar att samverkan med arbetsliv och omgivande samhälle är central för lärosätet, vilket framgår av självvärderingen och av styrande dokument samt framkom vid intervjuer med företrädare från lärosätet och arbetslivet. Lärosätet bekräftar i intervjuerna att det finns ett stort engagemang samt systematiska processer och rutiner för samverkan med arbetslivet och det omgivande samhället. Det tydliga fokuset stärks av att lärosätet har en vicerektor med ansvar för samverkan, internationalisering och innovation. I studentinlagan bekräftar studentkåren att lärosätet har en mycket stark profilering mot samverkan och arbetslivsanknytning.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet har processer och rutiner som är ändamålsenliga för att förbereda studenterna för yrkeslivet efter avslutad utbildning, men att systematiken för doktorander behöver bli tydligare och följas upp i den årliga uppföljningen av forskarutbildningen. I självvärderingen lyfter lärosätet fram att i de årliga uppföljningarna av forskarutbildningarna ska forskarutbildningsmiljöerna redovisa samverkan med externa parter som har relevans för forskarutbildningen. Det framgår också av Riktlinjer för uppföljning av utbildning på forskarnivå (2020). Bedömargruppen noterar att i de uppföljningsrapporter (Uppföljningsrapport Hälsa och Livsstil (2019) och Uppföljningsrapport Hälsa och Livsstil (2020)) för forskarutbildningen inom hälsa och livsstil, som bedömargruppen tagit del av, förekommer ingen redovisning av hur samverkan med externa parter sker. Dock sker majoriteten av forskningen i gemensamma projekt mellan lärosätet och kommuner, regioner eller näringslivet, vilket i sig förbereder doktorander att möta förändringar i arbetslivet. Bedömargruppen vill uppmärksamma lärosätet på att komplettera mallen för frågorna i Riktlinjer för uppföljning av utbildning på forskarnivå (2020), med samverkansperspektivet i likhet med Riktlinjer för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2020) för att säkerställa en systematisk uppföljning som inkluderar samverkansperspektivet med arbetsliv och omgivande samhälle.

Betydelsen av samverkan med arbetslivet och samhället framgår också av att samverkansaktiviteter tillmäts värde i lärosätets Anställningsordning (2020) och beaktas vid lönesättningen. Det bekräftades i intervjun med rekryteringskommittén där de berättade att vid anställningar på akademin för informationsteknologi är erfarenhet av samverkan med arbetslivet av avgörande betydelse. Det ser bedömargruppen som ett bra belägg för att samverkan genomsyrar verksamheten. Bedömargruppen noterar också i självvärderingen att lärosätet tillåter att kompetensutvecklingstid används av personalen för samverkansaktiviteter. Detta uppfattar bedömargruppen som en tydlig och stark styrning.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en styrka i att det från och med 2020 ingår två externa representanter i forsknings- och utbildningsnämnden, varav en kommer från arbetslivet för att stärka samverkan och arbetslivskoppling. Av självvärderingen framgår att lärosätet 2017 beslutade att det ska finnas ett programråd för alla utbildningar, beskriven i Riktlinjer för programråd (2019). Bedömargruppen tog också i intervjuerna del av erfarenheteter från arbetslivsrepresentanter från tre akademier som lyfte fram att en dialog sker i programråden, där de kan ge lärosätet insikter om aktuella och kommande behov från samhället och arbetslivet samt att uppföljningar och utvärderingar av utbildningar behandlas regelbundet. Bedömargruppen anser att detta stärker bilden av att lärosätet har en väl utvecklad samverkan med det omgivande samhället, som säkerställer att studenter och doktorander får en relevant utbildning som kan möta ett ständigt föränderligt arbetsliv. Däremot framkom det i intervjuerna av arbetslivsrepresentanter från olika programråd att riktlinjerna i dokumentet Riktlinjer för programråd (2019) inte var fullt ut kända för arbetslivsrepresentanterna. Det är till exempel oklart om programuppföljningsrapporter i sin helhet redovisas och diskuteras i programråden. Studentkåren pekar i studentinlagan också på att samverkan med samhället och arbetslivet inte är fullt ut integrerad i alla utbildningar, vilket pekar på att lärosätet framgent bör uppmärksamma detta område.

I de fördjupade underlagen inför bedömargruppens intervjuer framkom det att antalet externa representanter i programrådet, där dataingenjörsutbildningen ingår, var betydligt fler än minimikravet på två arbetslivsrepresentanter. Att lärosätet har en flexibilitet i antalet externa representanter i olika programråd vill bedömargruppen framhålla som en styrka, eftersom bredden på arbetsmarknaden skiljer sig mellan olika utbildningar. Men bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över hur arbetslivsrepresentanter utses till programråden. Bedömargruppen uppfattar att det finns svagheter i systematiken och det framkom i intervjuerna att representanter utses genom personliga kontakter och forskningssamarbeten. Vid intervjuerna pekade lärosätet på att arbetslivsrepresentanterna i programråden ska godkännas av akademirådet innan beslut fattas. I intervjuerna exemplifierade en akademirådsrepresentant på Akademin för informationsteknologi att återkoppling skett vid ett tillfälle, där man påpekade att representation från offentlig verksamhet borde stärkas i ett programråd. Bedömargruppen anser att detta är ett bra exempel på att kvalitetssystemet identifierar brister när processen följs. Men av akademirådskallelserna (Akademiråd ITE kallelser (2019–2020) och Akademiråd LHS kallelser (2019–2020)) noteras ingen punkt som avser godkännande av arbetslivsrepresentanter i programråd, vilket förefaller skulle ha varit sannolikt under denna period. Bedömargruppens uppfattning är att processen för tillsättning av arbetslivsrepresentanter inte framstår som systematisk och likvärdig över hela lärosätet.

Bedömargruppen noterar särskilt att ett yttrande ska inhämtas från de externa representanterna i programråden som en del av utvärderingen av utbildningar. Yttrandet omfattar de externa representanternas bedömning av styrkor och svagheter i utbildningen. Detta ser bedömargruppen som en föredömlig del i utvärderingsprocessen för att säkerställa samverkan och kvalitet i utbildningen över tid. Det bidrar till att studenter och doktorander förbereds för att möta förändringar i arbetslivet.

Lärosätet ger i självvärderingen och i intervjuerna exempel på hur samverkansperspektivet beaktas i processen för inrättandet av nya program. Socionomprogrammet inrättades av lärosätet efter ett nära samarbete med arbetslivsrepresentanter under hela utvecklingsprocessen. Vid intervjuerna framkom det att det nya kultur- och samhällsutvecklingsprogrammet utvecklades i mycket nära samarbete med arbetslivsrepresentanter från kommunen och regionen, där dessa representanter hade stor påverkan på utformningen av utbildningen för att säkerställa arbetslivsrelevansen. Bedömargruppen anser att dessa exempel är starka belägg för en fungerande kvalitetssäkring som leder till att studenter ska kunna möta förändringar i arbetslivet. Dock ser bedömargruppen behov av att processen förbättras när det gäller samverkansperspektivet vid avveckling av utbildningar.

En tredjedel av lärosätets utbildningsprogram är professionsutbildningar, vilka ställer höga krav på samverkan med arbetslivet. Av vad som framkommer i självvärderingen, studentinlagan och under intervjuerna ser bedömargruppen att lärosätet har en väl utvecklad struktur för kvalitetssäkringen av verksamhetsförlagd utbildning för professionsutbildningar. Av studentinlagan framgår att den struktur man har för verksamhetsförlagd utbildning inom professionsutbildningar behöver utvecklas till att gälla också för övriga utbildningar. Trots att bedömargruppen är väl medveten om att detta kan innebära svårigheter för utbildningar där extern verksamhet är mindre omfattande, ser vi ändå en sådan utveckling som central.

Samlat omdöme: Godkänt kvalitetssäkringsarbete

Motivering:

Sammantaget visar granskningen att lärosätets kvalitetssäkringsarbete kan godkännas eftersom samtliga bedömningsområden bedöms vara tillfredsställande.

Under granskningen har bedömargruppen uppfattat att det på hela lärosätet finns ett stort engagemang, hög ambitionsnivå och en samstämmighet i kvalitetsarbetet hos ledningar, medarbetare, studenter och doktorander. Bedömargruppens intryck är att lärosätet över tid, systematiskt och aktivt arbetat för och utvecklat en god kvalitetskultur och ett systematiskt kvalitetsarbete och att det också sker en kontinuerlig utveckling av kvalitetssäkringsarbetet. Utifrån självvärderingens beskrivningar av kvalitetssäkringssystemet och platsbesökens intervjuer anser bedömargruppen att styrningen och organisationen av kvalitetsarbetet är ändamålsenlig, att kvalitetsarbetet har en god struktur med tydlig ansvarsfördelning och att medarbetarna har kunskap om lärosätets kvalitetssäkringssystem.

Bedömargruppen har uppfattningen att kvalitetssäkringssystemet som helhet både är ambitiöst och systematiskt utvecklat och är tydligt uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i lärosätets utbildningar på alla nivåer. Kvalitetssäkringssystemet innehåller också formulerade krav på kontinuerlig och periodisk uppföljning på alla de beslutande nivåer som lärosätet har i sin delegations- och arbetsordning. I denna framträder också kommunikationen med lärosätets ledning som central, bland annat genom Kvalitetsrådet.

Kvalitetssystemet bidrar tydligt till att utveckla både lärosätets kärnverksamhet och stödverksamhet, genom omfattande och integrerade kvalitetsdialoger och avstämningar på relevanta nivåer. Systemet kombinerar också på ett ändamålsenligt sätt skriftliga uppföljningar med muntliga dialoger mellan lärosätets olika ledningsnivåer där ett stort antal handlingsplaner och rapporter genereras och används cykliskt. Detta säkerställer en både omfattande och systematiskt organiserad kommunikation på lärosätet.

Förutsättningarna för kvalitetssäkringsarbetet är genomgående goda på lärosätet med väl utformade styrdokument, krav på relevanta underlag och tydliga rutiner för beredning vid till exempel läraranställningar och rekryteringar. Ett utvecklingsområde för lärosätet är att förtydliga kopplingen mellan kompetensförsörjningsplanen och lärosätets strategiska styrning. Lärosätet har skapat kvalitativa lärmiljöer för både lärare och personal och det högskolepedagogiska centrumet framträder som väl integrerat i verksamheten. Ett utvecklingsområde för lärosätet är att utvärdera effektiviteten i systemet för tidigt ingripande (Early Warning System) i studiegången och SI-metodiken (Supplemental Instructions).

Kvalitetssäkringssystemet för utformning, genomförande och resultat av utbildning, är som helhet tillfredställande på grundnivå och avancerad nivå där riktlinjer och rutiner överlag är tydliga och ändamålsenliga. Den kvalitativa och närvarande stödverksamheten bidrar också till att skapa goda förutsättningar för att uppfylla dessa delar. Trots att detta är fungerande i sin helhet på lärosätet, finns det återkommande svagheter när det gäller hur granskningsresultat når ut och kommuniceras till studenter och doktorander. Svagheterna medför att bedömargruppen anser att bedömningsgrund 3.6 inte är uppfylld och att det där finns behov av förbättringar. På forskarutbildningsnivå är kvalitetssäkringssystemet inte helt färdigutvecklat eftersom en komponent, utvärdering med extern bedömning, är under uppbyggnad och i nuläget därför saknas. Bedömargruppen uppfattar dock att lärosätet har planerat för att snarast införa den komponenten och anser att det är en central komponent som bör komma på plats snarast.

Lärosätets arbete med jämställdhet är både etablerat och görs på ett genomtänk sätt. Det finns tydliga rutiner och processer som på ett gediget och tillfredställande sätt säkerställer ett systematiskt arbete där jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen anser att lärosätets satsning på att tillsätta en programchef för jämställdhet pekar på att området tillmäts stort värde på lärosätet. Det finns dock, för detta område, en viss variation mellan olika utbildningar vilket lärosätet förefaller medvetet om.

Student- och doktorandinflytandet präglas på lärosätet av både goda och nära relationer, är väl etablerat och säkerställs genom rutiner, processer och riktlinjer som kontinuerligt följs upp och utvecklas. Lärosätet bör dock utveckla tydligare kommunikation och rutiner så att studenter får tillgång till viktiga dokument, som exempelvis programuppföljningsrapporter och kursvärderingar. Ett ytterligare utvecklingsområde för lärosätet är att uppmuntra och stödja doktorandernas möjlighet till strukturerat engagemang och inflytande.

Arbetsliv och samverkan har en lång och stark tradition på lärosätet och områdets tillmäts stor vikt även i kvalitetssäkringsarbetet. Lärosätet har en vicerektor med särskilt ansvar för samverkan, internationalisering och innovation och ett väl framskrivet fokus med tydliga formuleringar som ställer krav på samverkan och arbetslivsanknytning i både relevanta styrdokument och genom extern representation i till exempel programråd. Bedömargruppen anser dock att lärosätet framgent kan utveckla systematiken i uppföljningarna av samverkansaspekten i forskarutbildningarna samt i tillsättningen av arbetslivsrepresentanter i programråden.