Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Lärosätet har ett kvalitetssäkringssystem för utformning, genomförande och resultat av utbildning, som är relativt heltäckande på grundnivå och avancerad nivå. Riktlinjer och rutiner är överlag tydliga och ändamålsenliga. Stödverksamheten ger också förutsättningar för att uppfylla bedömningsgrunderna. På forskarutbildningsnivå är kvalitetssäkringssystemet inte helt färdigutvecklat eftersom en komponent, utvärdering, är under uppbyggnad. Bedömargruppen anser dock att lärosätet har goda förutsättningar att införa den komponenten på ett tillfredsställande sätt. Men samtidigt konstaterar bedömargruppen att i dagsläget är kvalitetssäkringssystemet för utbildning inte komplett, eftersom utvärderingskomponenten saknas på forskarutbildningsnivå.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att bedömningsområdet är tillfredsställande, trots att komponenten utvärdering på forskarutbildningsnivå saknas. Anledningen är att lärosätet på ett förtroendegivande sätt tydliggjort hur och när (planerat till 2022) de kommer att införa den delen. Likaså anser bedömargruppen att bedömningsområdet sammantaget är tillfredställande trots att bedömningsgrunden som handlar om kommunikation inte är uppfylld.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

· Lärosätet har ett väl genomarbetat och förankrat system för uppföljning och utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

· Lärosätet har överlag tydliga och ändamålsenliga styrdokument och rutiner som säkerställer att utbildningarnas kvalitet är hög och utvecklas.

· Lärosätet har identifierat forskningsanknytning inom utbildningen som ett utvecklingsområde, och arbetar aktivt med forskningsanknytning på flera nivåer inom organisationen.

Utvecklingsområden

· Komponenten utvärdering saknas för närvarande för forskarutbildning och behöver utvecklas.

· Ansvarsfördelningen mellan forsknings- och utbildningsnämnden (inklusive forskarutbildningsutskottet) och kvalitetsrådet borde tydliggöras.

· Lärosätet behöver tydliggöra och utveckla rutinerna för var och hur resultat från uppföljningar och utvärderingar analyseras/hanteras och kommuniceras. Många resultat är bara tillgängliga i läroplattformen (Blackboard) eller på lärosätets intranät, vilket bedömargruppen inte anser är en tillräckligt god spridning, speciellt inte för studenterna.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Lärosätet har överlag tydliga och ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar. Lärosätets besluts- och delegationsordningar är också överlag tydliga. Det finns dock utvecklingsområden, exempelvis för hur arbetslivsförträdare deltar vid framför allt avveckling av utbildning, ansvarsfördelningen mellan forsknings- och utbildningsnämnden och kvalitetsrådet, programrådens roll samt att komponenten utvärdering av utbildning på forskarnivå ännu inte är införd. Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld.

Enligt självvärderingen beslutar forsknings- och utbildningsnämnden om riktlinjer för inrättande samt nedläggning av utbildningar. Forsknings- och utbildningsnämnden har beslutat om fem riktlinjer för inrättande, avveckling och utformning av kursplaner, utbildningsplaner och allmänna studieplaner. Nämnden har också tagit fram mallar, checklistor och målmatriser för att underlätta vid inrättandet av utbildning. Inrättande och avveckling av program, fristående kursutbud och ämne på forskarnivå beslutas av rektorn, men enligt Rektors besluts- och delegationsordning (2021) sker detta på förslag från forsknings- och utbildningsnämnden. Rektorn har även delegerat till nämnden att besluta om kursplaner och utbildningsplaner. Nämnden har också enligt Forsknings- och utbildningsnämndens besluts- och delegationsordning (2020) delegerat till forskarutbildningsutskottet att fastställa kursplaner på forskarnivå, och till akademiråden att besluta om fastställande av kursplaner på grundnivå och avancerad nivå. Akademiernas utbildningsledare har även enligt självvärderingen arbetat fram en högskolegemensam handläggningsrutin för att säkerställa likvärdig hantering på de olika akademierna (Hantering av kursplaner och utbildningsplaner på grund- och avancerad nivå (2019)). I akademiråden finns representanter både från lärarkollegiet och studenter. Vid intervjuerna bekräftades att de rutiner som forsknings- och utbildningsnämnden fastställt för inrättande av avveckling av utbildning är väl kända och följs. Bedömargruppen anser att rutinerna överlag är tydliga och ändamålsenliga.

Som framgår av Riktlinjer för inrättande och avvecklande av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2020) ska en ansökan om inrättande innehålla en redogörelse för hur kontakter med arbetslivsföreträdare ska ske, men det framgår inte hur arbetslivsföreträdare kan delta i processen vid ansökan om inrättande. Vid intervjuerna klargjordes dock att arbetslivsföreträdare har en tydlig roll i processen om inrättande av utbildning. Från självvärderingen och annat tillgängligt underlag framgår det däremot inte hur arbetslivsföreträdare deltar inför ett beslut om avveckling, inte heller inför ett beslut om att pausa antagning av nya studenter till en utbildning. Bedömargruppen anser att arbetslivsföreträdarnas roll vid inrättande av utbildning fungerar väl, men kan tydliggöras i styrdokument och att arbetslivsföreträdarnas roll vid avveckling och pausande av utbildning behöver klargöras.

I Riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på forskarnivå (2020) framgår rutinerna för forskarnivå. Vid inrättande av forskarutbildning inom ett nytt område behöver lärosätet ansöka om rätten att få utfärda examen hos UKÄ. Inför en sådan ansökan har lärosätet en intern beredningsprocess med en föransökan, och om den godkänns, en rutin för att arbeta fram en fullständig ansökan till UKÄ, där forsknings- och utbildningsnämnden ansvarar för kvalitetssäkring av ansökan. I den processen ingår även externa sakkunniga som yttrar sig över ansökan. För inrättande av forskarutbildningsämnen inom ett område som lärosätet har examensrätt för, är processen likartad. Även i detta fall har forsknings- och utbildningsnämnden ansvar för processen och externa sakkunniga används. I ovan nämnda riktlinjer framgår vilka aspekter som ska beaktas. Bedömargruppen anser att lärosätets rutiner och process för inrättande av utbildning på forskarnivå är tillfredsställande.

För avveckling av ämne på forskarnivå beslutar rektorn efter förslag från Forsknings- och utbildningsnämnden. Den rutinen är betydligt enklare än för inrättande. I Riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på forskarnivå (2020) framgår exempel på vilka grunder avveckling kan ske. Bedömargruppen ser positivt på att grunderna för avveckling tydliggörs, men ser samtidigt att rutinerna för avveckling skulle kunna utvecklas, speciellt om hur arbetsmarknadens behov kommer fram i avvecklingsprocessen. Bedömargruppen anser också att lärosätet bör tydliggöra hur doktorander som är antagna till berörd utbildning påverkas av ett eventuellt avvecklingsbeslut.

Forsknings- och utbildningsnämnden har också, enligt Rektors besluts- och delegationsordning (2021), ett ansvar för de utvärderingar som genomförs av lärosätets utbildningar. Resultaten av utvärderingarna hanteras på central nivå i forsknings- och utbildningsnämnden samt föredras i kvalitetsrådet. Bedömargruppen konstaterar också att utvärdering av forskarutbildning ännu inte är införd i lärosätets kvalitetssäkringssystem, vilket är en brist.

Utöver utvärderingar genomför lärosätet även årliga uppföljningar. Ansvaret för att utföra de årliga uppföljningarna åligger respektive akademi, där akademiråden ansvarar för att kvalitetsgranska och godkänna uppföljningsrapporterna. Från självvärderingen och vid intervjuerna framgår att utvärderingar och uppföljningar är viktiga delar i den kontinuerliga utvecklingen av utbildningar. Enligt självvärderingen har kvalitetsrådet ett ansvar att följa upp framförallt uppföljningarna för att identifiera eventuella högskolegemensamma aktiviteter och för att föreslå eventuella förändringar i kvalitetssäkringssystemet som sådant, medan forsknings- och utbildningsnämnden har ett mer utbildningsnära ansvar för utvärderingarna. Vid intervjuerna bekräftades den bilden, men också att gränsdragningen mellan forsknings- och utbildningsnämndens och kvalitetsrådets ansvar kan vara lite otydlig. Bedömargruppen anser att lärosätets rutiner för utvärdering av utbildning är ändamålsenliga, men att ansvarsfördelningen mellan forsknings- och utbildningsnämnden och kvalitetsrådet kan behöva förtydligas. Lärosätet har också, enligt självvärderingen, ytterligare rutiner som är till stöd för det kontinuerliga kvalitetsarbetet, till exempel kursvärderingar, rekryteringsenkät, sistaårsenkät, alumnenkät, doktorandbarometer och handledarundersökning. Enligt självvärderingen sker mycket av kvalitetsutvecklingen nära utbildningarna, där den programansvariga har en viktig funktion på grundnivå och avancerad nivå. Lärosätet har även beslutat att programråd ska hållas två gånger per år på grundnivå och en gång per år på avancerad nivå och i dessa är både lärare, studenter och externa representanter delaktiga. Vid intervjuerna bekräftades i stort den strukturen, men bedömargruppen konstaterade också att programrådens roll skiljer sig lite åt för olika utbildningar. För vissa utbildningar framkom att de i första hand fungerar som ett organ för att föra en dialog om utbildningen med externa representanter, medan de för andra har en mer övergripande roll och är ett viktigt organ för studenterna att göra sin röst hörda i. Akademiråden är det organ som har det övergripande ansvaret för kvalitetsutveckling av utbildning på respektive akademi. Bedömargruppen anser att lärosätets organisation för uppföljningar är tydlig och ändamålsenlig för den kontinuerliga utvecklingen av utbildningen. Samtidigt som bedömargruppen är medveten om att programråd är ganska nya på lärosätet, bedömer den att lärosätet bör föra en dialog internt om programrådens roll. På forskarutbildningsnivå har enligt självvärderingen studierektorn för forskarutbildning ett ansvar för kvalitetsutvecklingen av utbildningen. Akademierna har även styrgrupper för forskarutbildning där både representanter för handledare och doktorander ingår. På grundnivå och avancerad nivå har akademirådet ett övergripande ansvar för kvaliteten på utbildningen på sin akademi. Vid intervjuerna bekräftades att dessa rutiner är välfungerande och efterlevs. Bedömargruppen anser att rutinerna är tydliga och ändamålsenliga.

Högskolan har också sedan 2016 programbeskrivningar, som för utbildningsprogram är mer fylliga än motsvarande utbildningsplan. Programbeskrivningarna kan till exempel ta upp pedagogiskt syfte, mål, forskningsanknytning, samverkan, jämställdhet, hållbar utveckling, internationalisering och hur programmet förhåller sig till lärosätets profil. Högskolepedagogiskt centrum och programchefen för jämställdhetsintegrering anordnar även workshoppar om programbeskrivningar och kursplaner som ett stöd för verksamheten. Vid intervjuerna bekräftades att programbeskrivningarna fyller en funktion för kvalitetsutvecklingen av programmen. Bedömargruppen ser positivt på detta arbete och det stöd som Högskolepedagogiskt centrum och programchefen för jämställdhetsintegrering ger verksamheten.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Lärosätet har styrdokument, rutiner och stödfunktioner för att säkerställa att studenterna tar en aktiv roll i lärandeprocesserna. Exempelvis skrivs i lärosätets vision studentupplevelsen fram som central. Lärosätet arbetar också systematiskt med konstruktiv länkning, både i kursplaner, i den verksamhet som Högskolepedagogiskt centrum bedriver och i arbetet med målmatriser. Bedömargruppen anser att lärosätet uppfyller den bedömningsgrunden, även om det finns potential att utveckla systemet vidare, till exempel för hur lärosätet säkerställer att examinationen är studentcentrerad och hur studentcentrerat lärande följs upp inom ramen för de uppföljningar och utvärderingar som lärosätet gör (och planerar för forskarnivå).

Lärosätet tydliggör i visionen Mot 2030 – Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad (2019) att studentupplevelsen är i centrum. I Riktlinjer för utformning av kursplan på grundnivå och avancerad nivå (2018) klargörs att lärandemål, undervisningsformer och examinationsformer ska följa konstruktiv länkning. Det klargörs också att lärandemålen ska uttryckas med aktiva verb. I Riktlinjer för kursvärderingar – utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2019) framgår att lärosätet har sju lärosätesgemensamma frågor, varav en fråga handlar om i fall kursens utformning har underlättat för studenten att uppnå kursens mål.

Högskolepedagogiskt centrums kursutbud för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning består av sex kurser om 2,5 högskolepoäng vardera. I en av dessa, Pedagogisk grundsyn och didaktiska perspektiv, står studentaktivt lärande i fokus. Även andra av kurserna tar upp studentens lärande.

I de utbildningsuppföljningar som lärosätet genomför på grundnivå och avancerad nivå ingår målmatriser som en komponent. Enligt självvärderingen fyller de även en funktion för att säkerställa studentens aktiva roll i lärprocessen och hur lärandemålen examineras. Vid intervjuerna bekräftades att uppföljningarna fyller en funktion för att säkerställa studentaktiverande undervisningsformer. Vid intervjuerna framkom också att utbildning om studentaktiverande undervisningsformer ingår i den introduktionskurs som doktoranderna läser. Bedömargruppen anser att lärosätet genom Högskolepedagogiskt centrums kurser, lärosätets vision och övriga styrdokument samt de uppföljningar som görs säkerställer att dess utbildningar på grundnivå och avancerad nivå genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna.

Även om kursvärderingarna har en fråga om måluppfyllelse så genomförs kursvärderingarna enligt Riktlinjer för kursvärderingar – utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2019) sista kursveckan (det vill säga innan eventuell slutexamination). Bedömargruppen anser att den rutinen innebär en risk att lärosätet inte fångar upp om själva examinationen är studentcentrerad, och ser detta som ett potentiellt utvecklingsområde.

I Riktlinjer för utformning av kursvärderingar för utbildning på forskarnivå (2020) framgår att riktlinjerna på forskarutbildningsnivå till stor del följer motsvarande riktlinjer på grundnivå och avancerad nivå. Även här finns en fråga om kursens upplägg och litteratur har hjälpt studenten att nå kursens lärandemål. På samma sätt som på grundnivå och avancerad nivå fylls dock kursvärderingen i den sista kursveckan, och bedömargruppen anser att det finns en risk att lärosätet därmed inte fångar upp om examinationen är studentcentrerad. Bedömargruppen ser detta som ett potentiellt utvecklingsområde.

Kursvärderingar på forskarutbildningsnivå ska till stor del följa samma rutiner som på grundnivå och avancerad nivå. I uppföljningsrapporten av forskarutbildningen i Hälsa och livsstil från 2021 framkommer dock att ett digitalt system för kursvärderingar finns för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, men inte ett motsvarande fullt utvecklat system för utbildning på forskarnivå. Detta bekräftas vid intervjuerna, där det också framkommer att (de relativt nya) rutinerna för kursvärdering på forskarnivå inte följs fullt ut ännu. Bedömargruppen anser att det är angeläget att riktlinjerna för kursvärderingar på forskarutbildningsnivå efterlevs, och ser utvecklingen av ett digitalt system för kursvärderingar på forskarnivå som ett utvecklingsområde för att underlätta att så sker.

På forskarutbildningsnivå fyller också den individuella studieplanen och rutinerna för dess uppföljning en roll för att doktoranden ska ta en aktiv roll i sin utbildning, vilket framgår både i självvärderingen och från intervjuerna.

I Riktlinjer för uppföljning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2020) och Riktlinjer för uppföljning av utbildning på forskarnivå (2020) skrivs det fram hur utbildningsuppföljningarna går till. Där finns även anvisningar för akademirådets bedömning. I anvisningarna skrivs dock inte studentcentrerat lärande fram. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över om dessa riktlinjer bör uppdateras för att skapa en tydligare systematik för uppföljningen av studentaktiverande undervisnings- och examinationsformer.

I Riktlinjer för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2020) framgår att studentcentrerat lärande ska skrivas fram i självvärderingen och därmed ska granskas. I den utvärdering bedömargruppen tagit del av är dock inte detta något som berörs av de externa granskarna. Bedömargruppen anser att lärosätet kan behöva förtydliga hur studentcentrerat lärande ska granskas vid utvärderingar.

På forskarutbildningsnivå är extern utvärdering ännu inte införd i högskolans kvalitetssäkringssystem, vilket också betyder att studentcentrerat lärande inte har förutsättningar att utvärderas på samma sätt som på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser att detta är en brist som behöver åtgärdas.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Lärosätet har tagit fram riktlinjer och rutiner för forskningsanknytning, och inledde 2019 en särskild process för att analysera forskningsanknytningen i alla utbildningsprogram. I akademiernas arbete med kompetensförsörjning är också forskningsanknytningen en central aspekt. Bedömargruppen anser att lärosätet byggt upp en systematik i hur forskningsanknytningen säkerställs, även om den kan utvecklas ytterligare inom ramen för de uppföljningar och utvärderingar som genomförs. Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld.

Lärosätet har tagit fram Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad (2019), där forskningsanknytning definieras och det klargörs att akademierna har ett ansvar för att säkerställa forskningsanknytning i sina utbildningar. Där klargörs också att akademierna för varje utbildning ska ta fram en beskrivning av forskningsanknytning enligt en mall. Bedömargruppen ser positivt på den ansatsen.

I självvärderingen framgår att som en initial process vid lärosätet har alla utbildningsprogram och lärarkollegier analyserat sitt programs forskningsanknytning, vilket mynnat ut i en handlingsplan och en åtgärdsplan som godkänts av akademiråden 2019/2020. Programmens utvecklingsområden och åtgärder följs upp i slutet av 2021. I självvärderingen framgår också att underlaget för forskningsanknytning ingår både vid inrättande av utbildning, i uppföljningar och utvärderingar.

I dokumentationen för de fördjupningsspår som gjorts för vissa utbildningar framgår att forskningsanknytning är en fråga som bara delvis fångas upp i programuppföljningarna. I vissa programuppföljningsrapporter nämns den inte alls, medan den i andra får stort fokus. I den externa utvärderingen av civilekonomprogrammet granskas forskningsanknytningen, utifrån innehållet i utbildningen, studenternas förhållningssätt och kompetensen hos de undervisande lärarna. De externa granskarna lyfter dock fram att studenternas förhållningssätt är svårt att granska utifrån det material de har att tillgå. De har i stället fått förlita sig på den externa granskningen av examensarbeten som föregått den externa utvärderingen. I den är dock inte forskningsanknytning en explicit aspekt som granskas, men däremot granskas vetenskapligt förhållningssätt. Vid intervjuerna framkom att forskningsanknytning är en fråga som ofta diskuteras vid uppföljningar och utvärderingar. Bedömargruppen ser positivt på det arbete som lärosätet gör för att säkerställa forskningsanknytning, både i den initiala process som inleddes 2019 och hur forskningsanknytningen kommer in vid uppföljningar och granskningar, även om det finns utrymme för att förbättra systematiken efter att det initiala projektet är genomfört. Till exempel bör lärosätet förtydliga hur forskningsanknytning ska säkras inom ramen för de uppföljningar och utvärderingar som genomförs.

I akademiernas verksamhetsplaner och kompetensförsörjningsplaner diskuteras också behovet av att ha en hög andel disputerade och aktiva forskare bland lärarna och åtgärder planeras för att säkerställa detta. Vid intervjuerna bekräftades att forskningsanknytningen är en viktig aspekt när akademierna tar ställning till sina rekryterings- och kompetensutvecklingsbehov. Bedömargruppen är positiv till att forskningsanknytningen får en central roll vid rekryteringsdiskussionerna.

I lärosätets Modell för forsknings- och utbildningsnämndens fördelning av forskningsanslag (2020) anges att forskningsmedel fördelas till 15 procent utifrån utbildningsåtagande. Vid intervjuerna framkom att lärosätet troligen kommer att öka den andelen ytterligare. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet på det här sättet ger förutsättningar för forskningsanknytning genom att koppla forskningsanslag till utbildningsåtagande.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer forskningsanknytning på grundnivå och avancerad nivå.

På forskarutbildningsnivå är förutsättningarna för att säkerställa forskningsanknytning av naturliga skäl högre i och med att studenterna själva deltar aktivt i forskning. I Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad (2019) skrivs tre kriterier fram för forskningsanknytning i utbildning: att utbildningen vilar på vetenskaplig grund, att studenterna utvecklar ett vetenskapligt förhållningssätt och att kompetensen och den vetenskapliga aktiviteten hos lärarna är tillräcklig. Bedömargruppen menar att de första två kriterierna i allt väsentligt säkerställs med doktorandens eget avhandlingsarbete och den forskningsmiljö som doktoranden är verksam i. Forskningsmiljön berörs till viss del i de uppföljningar av forskarutbildningen som genomförs, och förväntas granskas i de kommande utvärderingarna av utbildning på forskarnivå. Lärarnas kompetens och vetenskapliga aktivitet är liksom på grundnivå och avancerad nivå en central del i akademiernas arbete med kompetensförsörjning. Bedömargruppen anser att lärosätets arbete med forskningsanknytning på forskarutbildningsnivå är god. Vid intervjuerna framkom dock att industridoktoranderna kan ha sämre förutsättningar till hög forskningsanknytning, eftersom de inte på samma sätt som de interna doktoranderna befinner sig i en akademisk forskningsmiljö. Bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Lärosätet arbetar systematiskt med målmatriser för dess utbildningar och tillämpar konstruktiv länkning för kurserna i programmen. Måluppfyllelse granskas både internt, men också vid externa utvärderingar och granskning av examensarbeten. I kursvärderingar ställs också frågor om undervisningens koppling till kursens lärandemål. På forskarutbildningsnivå fyller den individuella studieplanen och rutinerna för dess fastställande en viktig roll för att säkra att utbildningens mål uppnås. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld.

På grundnivå och avancerad nivå har lärosätet tydliga riktlinjer, där det framgår att utbildningar ska ha programmål som är kopplade till de nationella målen. De ingående kursernas lärandemål ska också relateras till dessa programmål. I båda fallen sker detta enligt Riktlinjer för utformning av utbildningsplan (2020) i form av målmatriser som granskas vid inrättande av utbildningen. Måluppfyllelsen granskas också vid de externa utvärderingarna. Enligt Riktlinjer för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2020) granskas ett urval av programmålen vid varje utvärdering. Till programbeskrivningen finns även bilagor där måluppfyllelse för samtliga programmål ska anges. Vid intervjuerna klargjordes att dessa även granskas i utvärderingsprocessen. Lärosätet har valt att definiera egna programmål i stället för att arbeta med de nationella målen direkt. Vid intervjuerna tydliggjordes att detta val har fördelar för både lärare och studenter, eftersom programmålen kan formuleras mer utbildningsnära. Forsknings- och utbildningsnämnden fastställer enligt självvärderingen varje år lärosätets utbildningsplaner, där ett utskott granskar alla målmatriser för att säkerställa måluppfyllelse för programmet som helhet. Vid intervjuerna framkom att den granskningen även berör examinationer. Bedömargruppen anser att lärosätets rutiner för att arbeta med nationella och lokala mål är välfungerande.

I den externa utvärderingen av civilekonomprogrammet har måluppfyllelse för vissa mål ifrågasatts, samt systematiken i hur utbildningen säkerställer att programmålen uppnås. Från agendor och beslut i relevanta organ som bedömargruppen tagit del av framkommer att lärosätet har agerat på denna kritik och rättat till de påpekade bristerna. Bedömargruppen anser därmed att detta exempel visar att lärosätets kvalitetssäkringssystem har förmått identifiera och åtgärda dessa brister.

I de behörighetsgivande kurser som lärosätets högskolepedagogiska centrum ger ingår konstruktiv länkning och hur man kan arbeta för att kursens undervisning och examination ska säkerställa att studenterna når kursens lärandemål. Det högskolepedagogiska centrat har även specifika examinatorsutbildningar och workshoppar om examination. Bedömargruppen anser att det borgar för att lärosätets lärare får goda förutsättningar att utforma utbildningarna så att de utformas och genomförs med en tydlig koppling till kursernas lärandemål.

På forskarnivå framgår i Riktlinjer för uppföljning av forskarstuderande vid Högskolan i Halmstad (2016) hur uppföljningen av doktorandens forskarstudier och den individuella studieplanen ska gå till. I formuläret för den individuella studieplanen finns också utrymme att tydliggöra vilka aktiviteter som genomförts och vilka examensmål de bidrar till att uppfylla. De individuella studieplanerna tas fram (och uppdateras varje år) av huvudhandledaren och doktoranden i samråd med den biträdande handledaren och studierektorn för forskarutbildning. De individuella studieplanerna fastställs sedan varje år av forskarutbildningsutskottet. Från granskade agendor och protokoll från forskarutbildningsutskottet samt exempel på individuella studieplaner anser bedömargruppen att processen för de individuella studieplanerna är välfungerande och säkerställer att examensmålen för forskarutbildningen kan nås. Vid intervjuerna framkom också att rutinen med att de individuella studieplanerna fastställs på högskolegemensam nivå säkerställer att de håller en gemensam hög nivå, vilket bedömargruppen ser positivt på.

I Kvalitetsrapport 2020 (2020) framgår att lärosätet har för avsikt att ta fram ett digitalt system för individuella studieplaner. Bedömargruppen ser positivt på det arbetet, eftersom det skulle förenkla hantering och uppföljning av till exempel måluppfyllelse.

I kursvärderingar (både på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå) finns även obligatoriska frågor om undervisningens koppling till kursens lärandemål, vilket bedömargruppen ser positivt på. Kursvärderingen genomförs enligt Riktlinjer för kursvärderingar – utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2019) sista kursveckan. Det innebär att den inte fångar upp eventuella brister i examinationens koppling till lärandemålen för eventuell slutexamination som sker efter att kursvärderingen genomförts. I Riktlinjer för utformning av kursvärderingar för utbildning på forskarnivå (2020) framgår att rutinerna i stora drag följer dem på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser att det med dessa rutiner finns en risk att lärosätet inte fångar upp om själva examinationen är kopplad till utbildningens mål, och ser det som ett potentiellt utvecklingsområde. Examinationens koppling till lärandemålen följs dock upp vid utbildningsuppföljningar på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen anser att rutinen som helhet är tillfredsställande, även om det finns utrymme för vidare utveckling.

En ytterligare komponent i lärosätets kvalitetssäkringssystem är extern granskning av examensarbeten. I Riktlinjer för granskning av examensarbete (2020) framgår att ett slumpmässigt urval av examensarbeten granskas av externa sakkunniga vart tredje år. Granskningen behandlar bland annat måluppfyllelse. Att den rutinen fungerar i praktiken framgår av det material bedömargruppen tagit del av i fördjupningsspåren. Bedömargruppen ser positivt på att låta externa experter granska examensarbeten.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

Lärosätet har flera kontinuerliga uppföljningar och på grundnivå och avancerad nivå även periodiska granskningar (utvärderingar). Lärosätet har processer och rutiner för att ta hand om resultaten från dessa system och genomför vid behov åtgärder. På forskarutbildningsnivå är dock komponenten med periodiska granskningar (utvärdering) ännu inte utvecklad, vilket är en brist som behöver åtgärdas. Bedömargruppen anser dock att lärosätet på ett förtroendegivande sätt tydliggjort hur och när de kommer att införa den delen och anser därmed att bedömningsgrunden som helhet är uppfylld.

Lärosätet har enligt självvärderingen flera system för kontinuerlig uppföljning och periodisk granskning. Lärosätet genomför också flera typer av enkäter. Dels har lärosätet Riktlinjer för kursvärderingar – utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2019) och Riktlinjer för utformning av kursvärderingar för utbildning på forskarnivå (2020), som tydliggör kursvärderingarnas genomförande på både grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Lärosätet genomför också enligt självvärderingen flera årliga studentundersökningar (rekryteringsenkät, sistaårsenkät och alumnenkät). I självvärderingen och tillgängliga styrdokument framgår inte tydligt vilka beredande och beslutande organ som ska analysera dessa resultat. Vid intervjuerna tydliggjordes dock att de analyseras både i lärarkollegier, programråd och andra organ, på olika nivåer på lärosätet. Bedömargruppen anser att de enkäter som genomförs också följs upp, men rekommenderar lärosätet att tydliggöra i relevanta styrdokument var de ska hanteras. Som exempel kan nämnas att i Riktlinjer för programråd (2019) framgår att programråden ska analysera resultaten av kursvärderingar, men inte några av de andra enkäter som genomförs. I Uppdrag från rektor för perioden fram till 2022 (2020) framgår dock att till exempel akademierna ska analysera sistaårsenkätens resultat och genomföra nödvändiga åtgärder. Bedömargruppen anser att den typen av uppdrag bör skrivas in i uppdragen för respektive beredande och beslutande organ, för att skapa en större tydlighet i kvalitetssystemet.

Lärosätet genomför också enligt självvärderingen en granskning av ett urval av examensarbeten vart tredje år. Dessa följs upp i programråd och akademiråd. Från granskat fördjupningsspår framgår att detta underlag även används vid den externa utvärderingen (programutvärderingen). Programuppföljningar är också ett underlag för akademiernas akademirapporter som hanteras i kvalitetsrådet.

Lärosätet genomför också utvärderingar vart sjätte år på grundnivå och avancerad nivå. Utvärderingarna har både extern medverkan och en intern komponent. Hanteringen sker i ett utskott till forsknings- och utbildningsnämnden och resultaten tas om hand i forsknings- och utbildningsnämnden. Det finns exempel på utbildningar där krav ställts på åtgärder och där paus gjorts i antagningen av nya studenter till utbildningen, eftersom åtgärderna inte bedömts tillräckliga. Bedömargruppen anser att lärosätet åtgärdar det som behövs utifrån de granskningar som genomförts och att lärosätet har en systematik i utvärderingarna på grundnivå och avancerad nivå.

Lärosätet har två organ på central nivå som följer upp programuppföljningar och programutvärderingar, forsknings- och utbildningsnämnden (med sina utskott) och kvalitetsrådet. Kvalitetsrådet har enligt självvärderingen en mer övergripande roll för kvalitetsarbetet och ansvarar för att utveckla kvalitetssystemet som helhet. Från granskade dagordningar för kvalitetsrådet framgår att kvalitetsrådet förutom att granska systematiken i uppföljningarna och om eventuella högskolegemensamma utvecklingsområden kan identifieras, även granskar själva resultaten i uppföljningarna. Kvalitetsrådet har också som ansvar att ta fram lärosätets årliga kvalitetsrapport till högskolans styrelse. I kvalitetsrapporten identifieras också lärosätesövergripande utvecklingsområden. Bedömargruppen anser att det förvisso kan vara ändamålsenligt med kvalitetsrådets och forsknings- och utbildningsnämndens ansvar, men menar att ansvarsfördelningen mellan dem är otydlig och bör förtydligas. Från intervjuerna framgår att lärosätets representanter upplever de två organen som välfungerande och samarbetande. Likväl menar bedömargruppen att organens olika men ändå delvis överlappande ansvarsområden kan göra kvalitetssäkringssystemet otydligt på en högskolegemensam nivå.

Rutinerna på forskarnivå är liknande som för grundnivå och avancerad nivå när det gäller kursvärderingar och uppföljningar. Uppföljningarnas syfte är enligt Riktlinjer för uppföljning av utbildning på forskarnivå (2020) bland annat "att skapa en systematik och synliggöra hur respektive utbildning på forskarnivå bedriver sitt kvalitetsarbete". Från självvärderingen och granskade uppföljningsrapporter framgår att uppföljningarna är ett väl fungerande verktyg för att tydliggöra kvalitetsarbetet inom utbildningen och lyfta fram behov av stödjande och kvalitetsutvecklande åtgärder på högskolegemensam nivå. Det genomförs också regelbundna undersökningar (doktorandbarometern och handledarundersökning), som bland annat är ett underlag för uppföljningarna.

På forskarnivå finns dock ännu inte ett system med utvärdering. Däremot har vissa utbildningar utvärderats av UKÄ, och andra har enligt självvärderingen utvärderats av lärosätet i en modell med externa bedömare som nära följer den som UKÄ använder. Bedömargruppen ser positivt på hur lärosätet har arbetat med dessa externa utvärderingar, samtidigt som bedömargruppen konstaterar att de inte är en del av det systematiska kvalitetssäkringsarbetet. Bedömargruppen anser att de årliga uppföljningar som genomförs inte är tillräckliga för att säkra kvaliteten i forskarutbildning och att det är nödvändigt att lärosätet tar fram en modell för hur utvärdering av forskarutbildning ska ske framöver. Vid intervjuerna har det framkommit att den processen har påbörjats och beräknas kunna införas innevarande läsår, vilket bedömargruppen ser positivt på. Sammantaget anser bedömargruppen att de årliga uppföljningarna av utbildning på forskarnivå är välfungerande, men att den planerade utvärderingskomponenten behöver utvecklas färdigt för att kvalitetssäkringen ska vara tillfredsställande.

Resultatet från de uppföljningar och utvärderingar som gjorts ska hanteras inom forskarutbildningsmiljön, på akademinivå och på högskolenivå. Bedömargruppen konstaterar att resultat från uppföljningar och de externa utvärderingar som gjorts hanteras inom dessa organ. Däremot efterfrågar bedömargruppen ett mer systematiskt arbete med doktorandbarometern. Vid intervjuer framkom att den är ett viktigt underlag för utveckling av forskarutbildningen i olika organ. Likväl har doktoranderna i 2020 års doktorandbarometer till exempel varit missnöjda med rekryterings- och antagningsprocessen och kursutbudet, ett missnöje som har framkommit även från tidigare doktorandbarometrar. Att dessa områden är i behov av utveckling bekräftades även vid intervjuerna. Bedömargruppen anser att detta kan tyda på en bristande systematik i hanteringen av doktorandbarometern och rekommenderar lärosätet att se över rutinerna för hur resultaten av denna tas om hand, och vid behov åtgärdas.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Lärosätets kvalitetssäkringssystem för utbildning genererar många olika resultat från enkäter, uppföljningar och utvärderingar. Dessa resultat sprids till och hanteras av olika funktioner och organ på lärosätet, men bara en delmängd som publiceras är allmänt tillgängligt. Bedömargruppen anser att det är en stor grupp intressenter, främst studenter, som inte med lätthet får tillgång till dessa resultat. Bedömningsgrunden är därmed inte uppfylld.

Lärosätet publicerar utvärderingsresultat under pusselpyramiden på sin webbplats. Där framgår både resultat och beslutsprotokoll. Dock finns inte underlag till besluten tillgängliga, som självvärderingar, nyckeltal, uppföljningsrapporter och rapporter från externa bedömare. Lärosätet skriver också i självvärderingen att resultaten åtföljs av en nyhetstext på webbplatsen. Bedömargruppen anser att det är bra att beslut och omdömen finns tillgängliga, men rekommenderar lärosätet att se över vilka underlag i övrigt som görs tillgängliga. Bedömargruppen konstaterar också att även om kvalitetssidan på lärosätets webbplats kan nås via menyn är den svår att hitta via webbplatsens sökfunktion. Exempelvis hittas den inte enkelt vid en sökning på vare sig "kvalitet", "kvalitetssystem" eller "pusselpyramiden". Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över sökfunktionen, så att kvalitetssidan enkelt hittas även via sökfunktionen.

Inte heller publiceras resultat från kursvärderingar (varken sammanställning av studenternas svar och lärarens analys eller eventuella beslut om åtgärder) på den publika webbplatsen. I stället görs de enligt Riktlinjer för kursvärdering (2019) av examinatorn tillgängliga på kurssidan i lärosätets läroplattform både för de studenter som gått kursen och nya studenter vid nästa kursomgång. Bedömargruppen anser att den rutinen visserligen uppfyller högskoleförordningen, men rekommenderar lärosätet att se över vilka målgrupper som bör nås av kursvärderingsresultaten. I Kommunikationspolicy för högskolan i Halmstad (2020) skrivs till exempel även presumtiva studenter fram som intressenter för kommunikation. De lyfts även fram som målgrupp i Ansvarsfördelning för informationshantering inom lednings- och kvalitetssystemet. Bedömargruppen anser att lärosätet bör se över vilka målgrupper som ska ta del av kursvärderingsresultat (sammanställning och analys) och överväga att publicera dem mer öppet, så att de även når presumtiva studenter.

I Enkät till examinatorer om kursvärderingar (2020) framgår att regelefterlevnaden för genomförandet av kursvärderingar är relativt god, men eftersom processen delvis bygger på manuella rutiner finns det en del brister. Till exempel förekommer det att tidigare kursvärderingar inte publiceras på läroplattformen och redovisas vid kursstart. Bedömargruppen anser att lärosätet bör se över om processen för kursvärderingar kan förbättras ytterligare, till exempel genom att resultat automatiskt publiceras i stället för att bero på manuella rutiner. Detta för att säkerställa att resultat delges studenterna. Lärosätet använder också en modell med kursambassadörer för att stärka studentinflytandet i kursvärderingsprocessen, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Andra resultat, till exempel från de uppföljningar som lärosätet genomför inom ramen för kvalitetssäkringssystemet, finns tillgängliga på lärosätets intranät och delges externa representanter och studenter i berörda beredande och beslutande organ (exempelvis programråd och akademiråd) via e-post. I studentinlagan framförs kritik mot att studenter (och studentkåren) inte kan söka ut dessa resultat själva, eftersom de inte har tillgång till intranätet. Den kritiken bekräftades vid intervjuerna. Bedömargruppen anser att även om studenter i beredande och beslutande organ får tillgång till resultat via e-post så kan inte högskolan förlita sig på att studentrepresentanterna sprider detta vidare till andra studenter. Under intervjuerna togs detta upp med företrädare för lärosätet och bedömargruppen uppfattade att det finns en medvetenhet om vissa svårigheter i kommunikationen till studenterna. Bedömargruppen anser att lärosätet har ett ansvar att tillgodose att studenterna har tillgång till resultat från de uppföljningar och utvärderingar som genomförs och att den bristen måste åtgärdas.

I Kommunikationspolicy för Högskolan i Halmstad (2020) skrivs både befintliga och presumtiva studenter fram som intressenter (målgrupper) för kommunikation. Lärosätet skriver även fram att ett mål och syfte med högskolans kommunikation är att "den interna kommunikationen ska [...] främja dialog, effektivitet och samarbete, samt bygga stolthet och delaktighet hos medarbetare och studenter." Bedömargruppen anser att detta mål, för studenternas del, skulle uppnås i högre grad om fler resultat från kvalitetssäkringssystemet görs tillgängligt för dem, med fördel även publikt tillgänglig. Som tidigare nämnts gäller detta även tillgängligheten av kvalitetsrapporten för både interna och externa intressenter.

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att lärosätet har en bra ansats för sin kommunikation via till exempel Kommunikationspolicy för högskolan i Halmstad (2020) och att pusselpyramiden på lärosätets webbplats kan vara en utmärkt bas för att sprida resultat från kvalitetssystemet. Däremot anser bedömargruppen att resultaten är för otillgängliga för studenterna, i synnerhet de befintliga studenterna, men även i viss mån presumtiva studenter. Detta är en brist som lärosätet måste åtgärda.