Jämställdhet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att det arbete som nu görs på lärosätet och den utveckling inom jämställdhetsområdet som lärosätet har initierat och genomfört under de senaste åren är ett mycket gott exempel på hur ett lärosäte kan arbeta med området jämställdhet inom ramen för och integrerat i det systematiska kvalitetsarbetet. Bedömargruppens slutsats är att lärosätet, genom sina rutiner och processer, på ett gediget och tillfredställande sätt säkerställer att det finns ett systematiskt arbete där jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Det finns en viss variation mellan olika utbildningar och detta är lärosätet medvetna om och har planer på att utveckla systematiken i sitt kvalitetssäkringsarbete kopplat till just jämställdhet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor och utvecklingsområden för bedömningsområdet:

Styrkor

· I nuläget är jämställdhet mycket väl integrerat i det systematiska kvalitetsarbetet och under fortsatt utveckling genom regelbundna analyser.

· Jämställdhetsarbete beaktas specifikt i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande och det följs systematiskt upp både skriftligt och muntligt i olika forum.

· Lärosätets satsning på att tillsätta en programchef för jämställdhet pekar på att området tillmäts stort värde på lärosätet.

Utvecklingsområden

· Det framkommer en viss variation mellan olika utbildningars ambitionsnivå för jämställdhetsarbetet, men lärosätet har dokumenterat en plan för hur det ska utvecklas.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

Bedömargruppens slutsats är att lärosätet, genom sina rutiner och processer, på ett gediget och tillfredställande sätt säkerställer att det finns ett systematiskt arbete där jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet visar en medvetenhet om, och arbetar med att åtgärda, att det fortsatt finns vissa kvarvarande svårigheter och utvecklingsbehov när det gäller att nå ut med jämställdhetsarbetet till alla utbildningar.

På lärosätet finns sammantaget flera centrala styrdokument som reglerar genomförandet av olika rutiner och processer för att säkerhetsställa att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. På en övergripande nivå är lärosätets mål för jämställdhet formulerade i Vision, målbilder och strategier för Högskolan i Halmstad – mot 2030 (2019) och jämställdhet finns också med som en tydlig del i Plan för jämställdhetsintegrering (2020–2022). Jämställdhet är också ett tydligt framskrivet tema som är särskilt kopplat till kvalitetssäkring i utbildning och forskning. Det framgår av Riktlinjer för inrättande och avveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå (2016 reviderad 2020), att jämställdhet ska beaktas utifrån olika frågor vid inrättandet av nya program. Jämställdhetsperspektivet innefattas även i Riktlinjer för utformning av kursplan på grundnivå och avancerad nivå (2020), Riktlinjer för uppföljning av utbildning på grund- och avancerad nivå (2020), Riktlinjer för uppföljning på forskarnivå (2020) och i Riktlinjer för kursplaner på forskarnivå (2020). Jämställdhetsområdet finns också med som en punkt som ska redogöras för vid uppföljningar av all utbildning på alla nivåer. Vid olika skriftliga uppföljningar på lärosätet är redovisning av jämställdhetsarbete förhandstyrt genom mallar av olika slag. Jämställdhet är också en del som ingår i de externa utvärderingarna av utbildning på grundnivå och avancerad nivå, vilket framgår av dokumentet Riktlinjer för utvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Högskolan i Halmstad (2020). Motsvarande dokument för extern utvärdering av forskarutbildningen saknas dock ännu, men vid intervjuerna framkom att arbetet med att ta fram sådana riktlinjer nu har påbörjats.

Bedömargruppen konstaterar att det från både självvärderingen och övrig dokumentation samt intervjuerna tydligt framgår att lärosätet har en ambitiös struktur och systematik för arbetet med jämställdhet. I självvärderingen beskrivs att lärosätet själv betraktar jämställdhet ur ett intersektionellt perspektiv, men i självvärderingen redovisar lärosätet bara områden som är mer direkt kopplade till jämställdhet, jämställdhetsintegrering och jämställdhetsperspektiv.

Jämställdhet är genom dokumenterade rutiner och processer tydligt integrerat i hela lärosätets kvalitetssäkringsarbete, vilket framgår från både självvärderingens beskrivningar och exempel och vidare bekräftas i studentinlagan. I självvärderingen framgår att området de senaste åren har genomgått en kraftig utveckling på lärosätet. Den utvecklingen blev alltmer intensiv kring 2018, när första omgången av uppföljning av utbildningar hade genomförts. I samband med det skedde flera förändringar i kvalitetssystemet och dess rutiner och processer. Bland annat tillsattes en programchef för jämställdhet med ett tydligt uppdrag att arbeta med högskoleövergripande analyser samt stödjande aktiviteter för jämställdhetsintegrering på alla nivåer inom lärosätet. Bedömargruppen uppfattar från flera intervjuer att de genomförda förändringarna har fått ordentligt genomslag i verksamheten och att programchefens arbete är väl integrerat på hela lärosätet. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram lärosätets initiativ med att tillsätta en programchef för just jämställdhet som ett gott exempel som har bidragit till lärosätets integrerade arbete med kvalitet inom jämställdhet. Från intervjuerna och studentinlagan framkommer det att det finns vissa variationer i kunskapsnivån och ambitionen för jämställdhetsarbetet på olika program inom lärosätet. Men lärosätet utrycker en medvetenhet om detta och redovisar planer på fortsatt arbete inom jämställdhetsområdet, vilket framgår i till exempel Kvalitetsrapporten (2021), en rapport som dock främst riktas till styrelsen på lärosätet.

Enligt självvärderingens beskrivningar och Uppdrag för programchef för jämställdhetsintegrering (2018) framgår att programchefen för jämställdhet är ledamot i kvalitetsrådet och har som uppdrag att stödja, samordna, analysera och utveckla kvalitetsarbetet kopplat till jämställdhet. I självvärderingen framgår också att programchefen skriver en särskild årlig rapport om jämställdhet som baseras på en analys av lärosätets olika uppföljningsrapporter. Enligt självvärderingen och Nätverk för jämställdhetsintegrering (Bilaga 2 i Plan för jämställdhetsintegrering (2020–2022)) finns det på lärosätet också ett särskilt nätverk knutet till programchefen, med nätverksrepresentanter som sitter i de olika akademiråden. I nätverket ingår studentrepresentanter. Ovanstående beskrivningar från självvärderingen och annan dokumentation stärktes och exemplifierades tydligt och samstämt under intervjuerna. Bedömargruppen anser att lärosätet har byggt ett integrerat och robust system för jämställdhetsarbete där olika delar går in i, stödjer och utvecklar varandra och där programchefen för jämställdhet är en viktig och enande kraft.

Som helhet framträder att lärosätet satsar mycket på utvecklingsarbetet kopplat till jämställdhet och olika insatser är under fortsatt analys och utveckling. I självvärderingen, i kompletterande dokument kopplade till de olika fördjupningsspåren och under intervjuerna ger lärosätet flera levande och konkreta exempel på hur arbete med jämställdhet bedrivs och systematiskt utvecklas. Bedömargruppen har särskilt noterat och vill mer fördjupat lyfta fram exemplen nedan som mycket goda exempel på det arbete lärosätet bedriver inom jämställdhetsområdet.

På lärosätet erbjuds olika utbildningsinsatser för personalen inom området jämställdhet. I självvärderingen framgår till exempel att det på lärosätets högskolepedagogiska centrum sedan 2020 finns en särskild temakurs "Jämställdhetsintegrering och intersektionalitet i högre utbildning". Även om det från intervjuerna framgår att kursen har ett relativt lågt söktryck, vill bedömargruppen betona vikten av att den finns och regelbundet ges. Det framgår också från självvärderingen att i kursen för handledare finns innehåll och litteratur som berör jämställdhet. Från flera andra dokument som bedömargruppen tagit del av framgår att information om jämställdhetsintegrering ges i olika forum på både akademi- och programnivå och inom den högskolegemensamma stödverksamheten. Detta är till exempel väl beskrivit i HPC aktiviteter (2020) och Verksamhetsberättelse HPC (2020), vilket bedömargruppen anser är ett föredömligt arbete för att utveckla kvalitet kopplat till jämställdhet.

I de återkommande enkäter som lärosätet, enligt självvärderingen, skickar till alla studenter och doktorander, till exempel sistaårsenkäten och doktorandbarometern, finns frågor som handlar om jämställdhet kopplat till exempelvis olika former av diskriminering. Bedömargruppen uppfattar att detta är ett belägg för att lärosätet aktivt arbetar med att få övergripande kunskap om hur studenter upplevt jämställdhetsområdet under sin utbildning. I rapporten från doktorandbarometern redovisas och analyseras svaren från doktoranderna noggrant och transparant. Bedömargruppen uppfattar att frågorna i enkäten och analysen av dem är ett viktigt och gott arbete som görs på lärosätet, eftersom det också följs upp över tid på lärosätet. Bedömargruppens erfarenhet är att den här typen av övergripande enkätfrågor kan vara svåra att dra slutsatser från. Men i kombination med lärosätets specifika programanalyser anser bedömargruppen att lärosätets här ändå visar en god systematik och strävar efter att få både övergripande och specifik kunskap om jämställdhet på lärosätet generellt och i olika utbildningar specifikt.

Avslutningsvis vill bedömargruppen betona att lärosätet har gjort en stor och imponerande satsning för att jämställdhet tydligt ska vara en del av kvalitetsarbetet på hela lärosätet. Bedömargruppens läsning av dokumentation från de båda fördjupningsspåren bekräftar också att lärosätets arbete med jämställdhet är återkommande, pågående och systematiskt samt finns med i exempelvis dagordningar, verksamhetsplaner (2020) och akademirapporter (2020) från alla de fyra akademierna.

Det framträder dock en viss variation mellan de olika akademierna i förhållningssätt till jämställdhetsarbete i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Enligt både självvärderingen och studentinlagan, finns det fortsatt vissa kvarvarande svårigheter och utvecklingsbehov när det gäller dels att nå ut till alla utbildningar, dels att få jämställdhetsområdet att beaktas och ses som viktigt och systematiskt utvecklas i alla utbildningar. För att använda lärosätets egen formulering från självvärderingen instämmer bedömargruppen i vikten av att fortsatt sträva mot att "…skapa en jämnare kunskaps- och ambitionsnivå bland Högskolans medarbetare". Bedömargruppen noterar efter en fördjupad granskning av de senaste programuppföljningarna av de tre programmen (Programuppföljning civilekonomer (2020), Programuppföljning dataingenjörer (2020) och Programuppföljning Kultur och samhällsutveckling (2020)) och en forskarutbildning (Uppföljningsrapport hälsa och livsstil (2020)) en viss variation mellan utbildningarna i hur jämställdhet beskrivs och beaktas i utbildningarnas innehåll, förutsättningar och genomförande. Även om detta möjligen kan tolkas som att det finns olika ambitionsnivå för området, så beaktas i vilket fall bedömningsområdet fullt tillfredställande för alla utbildningarna. Bedömargruppens bestämda uppfattning är att jämställdhet ingår i lärosätets både dagliga och vardagliga arbete på ett än bredare sätt än vad bedömningsgrunden om jämställdhet faktiskt innefattar.