Förutsättningar

Bedömningsområde 2: Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet genom självvärderingen, strategiska dokument och intervjuer under platsbesöken har visat att man har tillfredsställande förutsättningar och kvalitet inom bedömningsområdet. Bedömargruppen anser att lärosätet har systematiska processer och en tydlig arbetsfördelning för att arbeta med kompetensförsörjning samt att lärosätet har goda rutiner för att följa upp och säkra goda förutsättningar för studenters lärande och genomströmning.

Styrkor:

• Den administrativa delen av verksamheten, till exempel det högskolegemensamma stödet, ingår i kvalitetscykeln, verksamhetsstyrningssystemet och dess tillhörande dialoger.
• Lärosätet har en etablerad systematik i kompetensuppföljning och strategiska kompetensförsörjningsplaner.
• Personalen är nöjd med egna möjligheter till kompetensutveckling.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet bör fortsätta att stärka arbetet med att öka personalens forskningskompetens.
• Lärosätet bör fortsätta att stärka forskningsaktiviteten i yrkesutbildningarnas olika ämnen.
• Lärosätet bör säkerställa möjligheterna till pedagogisk kompetensutveckling (högskolepedagogisk utbildning för all personal om minst 15 högskolepoäng).

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

I det andra kvalitetsmålet i lärosätets kvalitetssystem ingår att säkerställa tillräckligt med personal som stöttar utbildningarna på alla nivåer och att säkerställa tillräckligt med lärarresurser, deltagande i forskningsnära utbildningsmiljöer och möjlighet till kompetensutveckling för alla medarbetare.

Lärosätets systematik i kvalitetsarbetet är väl dokumenterat i lärosätets kvalitetspolicy och verksamhetsutvecklingssystem. Av strategiska dokument om verksamhetsstyrning, kvalitetspolicy, kompetensplaner och forskningsrapportering med krav på koppling till och nytta för utbildningarna framgår inriktningen på kompetensutvecklingen för lärosätets personal. Mål för rapporter om verksamhetsutveckling, kvalitetsvärderingar och de olika dialogerna säkerställer på ett bra sätt att detta följs upp i praktiken och att avvikelser åtgärdas.

Kompetensanalyser av lärosätets personal är utgångspunkten för planer och åtgärder för nyrekrytering och kompetensutveckling. Analyser av rådande kompetens och utbildningsverksamhetens behov dokumenteras i kompetensplaner och utbildningsvärderingar, vilket säkerställer överblick över och närhet till behoven i kurser och utbildningar. Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väl fungerande system för att värdera och säkerställa både individuell och gemensam kompetensutveckling för personalen och utbildningsmiljöerna. Personalen uppgav vid platsbesöken att de är nöjda med de möjligheter till kompetensutveckling de erbjuds.

Lärosätet har arbetsordningar (styrdokument) med en tydlig ansvarsfördelning mellan dekanerna, avdelningscheferna, de programområdesansvariga och fakultetsnämnderna, och arbetet med kompetensförsörjningen är integrerat i fakulteternas årliga kompetensförsörjningsplaner, utvecklingsplaner och utvecklingsdialoger. Verksamhetsutvecklingsdialogerna framstår som ett bra verktyg för att identifiera utvecklingsmöjligheter inom kompetens- och personalområdet. Planerna godkänns till sist av lärosätets styrelse.

Av lärosätets självvärdering, dokumentationen av kvalitets- och verksamhetsdialogerna samt av platsbesöken framgår att avdelningscheferna är ansvariga för att operativt rekrytera personal och utveckla kompetensplaner i samarbete med de programområdesansvariga. Huvudansvaret för att kvalitetssäkra ämneskompetenser i studieprogrammen är tydligt definierad för de programområdesansvariga. Bedömargruppen får intrycket att ansvarsfördelningen och samarbetet fungerar bra vid lärosätet. Avdelningscheferna och de programområdesansvariga möts regelbundet för att värdera existerande kompetenser och diskutera åtgärder på både kort och lång sikt som ska genomföras i de olika utbildningsmiljöerna. Bredden på lärosätets stödfunktioner används enligt bedömargruppen väl för att kvalitetssäkra processer eller bidra till kompetensutveckling. Till exempel bidrar HR-avdelningen i processerna genom att koppla anställningsprofilen till behoven som dokumenteras i lärosätets kompetensförsörjningsplaner, medan biblioteket bidrar med relevanta kompetensutvecklande kurser för personalen efter behov.

I lärosätets styrdokument är det tydligt att det överordnade ansvaret för fakulteternas arbete med kompetensförsörjning ligger hos dekanerna och fakultetsnämnderna, som kvalitetssäkrar planer för kompetensutveckling och rekrytering i förhållande till utbildningens behov samt fördelar resurser till olika ämnen. Bedömargruppen anser att lärosätet genomför rimliga aktiviteter för att utveckla kompetens, som mentorssystem för nyanställda, medel till kurser/projekt som presenteras på årliga kvalitetskonferenser och att använda "gästlärare" som integreras som en del av kurserna och därmed också i ämnena. Under platsbesöken gav lärosätet exempel på hur man använder externa professorer både som föreläsare, handledare och examinatorer inom ämnen med begränsad kompetens bland lärosätets egen personal. Kompetensförsörjningsplaner och tjänsteplaner används systematiskt och uppdateras varje år. De kontrolleras vid årliga verksamhetsutvecklingsdialoger för att säkerställa en korrekt "användning" av kompetens inom organisationen för utbildningarnas bästa. Vid upprättande och nedläggning av utbildningar samt vid kurs- och utbildningsutvärderingar ska lärosätet dokumentera, utvärdera och kontrollera lärarnas kompetens. Enligt lärosätets självvärdering ingår också diskussioner om kompetens som en del av arbetsmiljöarbetet och medarbetarsamtalen. Personalen menar att de har mycket goda möjligheter till kompetensutveckling, både inom forskning, pedagogik och yrkeskunskap samt menar att forskningsmiljöerna stimulerar kompetensutveckling. De åtgärder som lärosätet har genomfört är direkta resultat av kvalitetsvärderingar och kvalitetsdialoger. Dokumentationen visar att lärosätet arbetar på ett tillfredsställande sätt med uppföljning där man har upptäckt avvikelser.

Det framgår av självvärderingen och de båda platsbesöken att lärosätet i flera ämnen har utmaningar med att tillfredsställa kraven på forskningskompetens och forskningsmiljö. Under platsbesöken fick bedömargruppen flera exempel på hur lärosätet arbetar strategiskt med utveckling av forskningskompetens. Där ingår bland annat etablering av två forskarutbildningar, etablering av tvärvetenskapliga forskningsnätverk med både interna och externa samarbetspartners samt strategiska tilldelningar av forskningsmedel och andra incitament för att öka forskningsaktiviteten. Lärosätet har särskilt fokus på ämnen med "unga" forskningstraditioner och har tagit strategiska grepp för att följa upp och fördela forskningsmedel baserat på prestation vilket bland annat fått till följd att tilldelningen av forskningsmedel och forskningstid för kvinnliga forskare har ökat.. Dessutom har lärosätet enligt självvärderingen förstärkt HR-avdelningen som en åtgärd för att öka den strategiska rekryteringen inom ämnen där kompetensförsörjningen är utmanande. Bedömargruppen anser att åtgärderna är exempel på god strategisk styrning och visar att kvalitets- och verksamhetsanalyserna fungerar i praktiken vid lärosätet. Bedömargruppen menar att det kan vara utmanande att värdera kompetensutvecklingen inom forskning, yrkeskunskap och pedagogik har en tillfredsställande effekt på utbildningskvaliteten och att detta problem bör diskuteras i lärosätets kvalitetsråd.

Bedömargruppens genomgång av dokumentationen och intervjuerna under platsbesöken visar att lärosätet har goda verktyg och god systematik i arbetet med att säkerställa tillräcklig kompetens i utbildningarna och bör fortsätta sin satsning på att öka personalens forskningskompetens. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Lärosätets systematiska arbete med strategisk utveckling av ämneskompetens och pedagogisk kompetens beskrivs i självvärderingen och flera strategiska dokument samt i minnesanteckningar från diskussioner i kvalitets- och verksamhetsdialoger som bedömargruppen har tagit dela av. Ett fungerande kvalitetssystem där avvikelser följs upp med åtgärder och utvärderingar, en levande delaktighets- och utvecklingskultur samt en tydlig rollfördelning, riktlinjer och bra mallar för olika uppgifter/ansvarsområden gör enligt bedömargruppen att personalen effektivt kan utföra sitt arbete vid lärosätet.

Arbetsplatsintegrerad utbildning är ett prioriterat utvecklingsområde enligt den övergripande verksamhetsutvecklingsplanen från 2020 och en modell som är etablerad inom grundskollärarutbildningen. VFU-satsningen, programråden och uppdragsutbildningar är andra fora vid lärosätet för att dela kompetens mellan lärare och professionen. Det avsätts tid och ekonomiska resurser för möten och kompetensutveckling i tjänsteplanerna för alla lärare (200 timmar per år) enligt självvärderingen, och personalen lyfter under platsbesöken fram att de är nöjda med den här anpassningen. Dessutom finns det ett brett utbud av pedagogiska kurser och incitament för pedagogisk meritering. Personal med forskningskompetens kan ansöka om forskningstid till konkreta projekt efter vedertagna kriterier och tid för akademisk meritering (antingen som lektor eller professor).

Under platsbesöken framgick det att enskilda anställda har ett stort ansvar för sin egen kompetensutveckling, och lärosätets ledning menar att de följer upp och gör anpassningar för utvecklingsmotiverade anställda. Lärosätet har en strategi för att dela kunskaper genom seminarier, kvalitetskonferenser, samarbetskonferenser med Lärosäten Syd samt har inom några programområden etablerat ett mentorssystem för nyanställda.

Det högskolegemensamma stödet ger den undervisande personalen förutsättningar för att utföra sitt arbete effektivt. Enligt verksamhetsstyrningssystemet, självvärderingen och platsbesöken är stödfunktionen väl förankrad i verksamhetsstyrning och lärosätets systematiska kvalitetsarbete. Det högskolegemensamma stödet är representerat i möten med ledningsgruppen, där man diskuterar kvalitet och strategisk utveckling och därmed säkerställer ett gott samarbete mellan ämnen och administration. Digitala stödfunktioner, arbetsplattformar för studenter och personal samt infrastruktur för kunskapsdelning för personalen är exempel på satsningar vid lärosätet. Den digitala omställningen under coronapandemin visade att det var möjligt att göra snabba anpassningar och har fungerat som ett stresstest för väl fungerande it-stödfunktioner vid lärosätet. Det ger enligt bedömargruppen belägg för att personalen får goda möjligheter att utföra sitt arbete effektivt. Lärosätet delar systematiskt läranderesurser digitalt och har en kvalitetskultur med kunskapsdelning och resurser som underlättar en effektiv arbetsdelning.

I lärosätets verksamhetsstyrningssystem finns en tydlig ansvarsfördelning mellan programansvar (ämneskvalitet) och ansvar för personal och rekrytering (avdelningschefer), vilket säkerställer högt ämnesfokus hos de programområdesansvariga framför personal, rekrytering och praktiskt arbete som är knutet till kompetensutveckling. Det är betryggande att lärosätet utgår från dokumenterade brister i forskningsaktivitet och forskningskompetens bland personalen, enligt självvärderingen och platsbesöken, när man för att avhjälpa bristerna gör strategiska satsningar på förändrade kriterier för tilldelning av forskningstid, mentorssystem, etablering av forskarutbildningar och strategisk rekrytering. Sammanhängande forskningstid för personalen är ett utvecklingsområde för lärosätet, men dekanerna framförde samtidigt under platsbesöken att de har tillräckliga resurser för att fördela kompetensutvecklingsinsatser och att storleken på forskningsbudgeten är tillräcklig för att säkerställa forskningsmiljön i anslutning till utbildningarna.

Bedömargruppen anser att det är ett klokt val att lärosätet enligt självvärderingen håller på att utveckla en modell för "verksamhetsförlagd kompetensutveckling". Modellen ska säkerställa att lärarna får kompetensutveckling i yrkesrelaterat arbete och ge personalen möjlighet att använda sin kompetensutvecklingstid till yrkesrelevant arbete.

Lärosätet genomför ett dokumenterat systematiskt arbete för att möjliggöra för personalen att både få kompetensutveckling och på ett effektivt sätt utföra sitt arbete. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Enligt självvärderingen och intervjuerna under platsbesöken omorganiserades ett av de viktigaste stödsystemen för studenterna, det högskolegemensamma stödet, 2019. Då skapades också Studentcentrum för att ge bättre stöd till studenterna och stipendiaterna. Erfarenheten efter omorganiseringen är begränsad, men studenter och personal menade under platsbesöken att de är nöjda med den nya organisationen. Lärosätet visar god anpassningsförmåga genom många olika digitala studentsatsningar som ska förbättra studenternas interaktion, till exempel "framtidens klassrum" samt fysiskt och digitalt stöd genom Studentcentret. Den digitala omställningen har gått snabbt under coronapandemin, och lärosätet framför i självvärderingen och under platsbesöken att man anser att man har hanterat omställningen på ett tillfredsställande sätt. Flexibilitet att erbjuda både digital och fysisk kontakt för studenterna och en stor anpassningsförmåga under coronapandemin bekräftar att lärosätet använder resurser effektivt till nytta för studenterna.

Det högskolegemensamma stödet ingår som en del av verksamhetsutvecklingssystemet, och personalchefen har definierat ansvaret inom de årliga utvecklingsdialogerna och genom arbetet med de årliga verksamhetsrapporterna. Där ingår att identifiera avvikelser och insatser för att åtgärda dem. I lärosätets övergripande utvecklingsplaner är högskoledirektören den som är mest ansvarig för flera mål och aktivitetsområden som är knutna till områdena "utbildning i samverkan", "medarbetar- och ledarskap" samt "stöd och utveckling". I det systematiska arbetet med "stöd och utveckling ingår till exempel utarbetande av en ny strategi (2015), införande av verksamhetsutvecklingssystem (2016), revidering av kompetensplaner och högskolans organisation (2017), externa samspelsformer och strategisk kompetensutveckling (2018), medarbetarundersökningar, process för ekonomistyrning och ledarskapsakademi (2019), ny strategi (2020). Planerna visar ett gott långsiktigt och systematiskt arbete med att utveckla verksamhetens strukturer och system. Det är en styrka för utvecklingen av institutionerna att det högskolegemensamma stödet ingår som en del av den systematiska kvalitetsutvecklingen.

Dialog med studenter om studiemiljön genomförs i flera fora, som kurs- och utbildningsvärderingar, programråd, verksamhetsutvecklingssystem och kvalitetsrapporter. Studentinlagan och intervjuer under platsbesöken visar att lärosätet lyssnar på studenterna genom att de deltar i årliga systematiska utvärderingar och genom representation i olika råd och kommittéer. Studenterna lyfter fram flera olika former för studentstöd som hjälper dem i deras inlärning. I det ingår tillgång till kurator, skrivhjälp och andra studenter som hjälper till med anpassningar av studievardagen vid behov. Studenterna lyfter också fram värdet i att lärosätet är litet med tät kontakt mellan studenter och personal samt snabba anpassningar vid behov. Kvaliteten på lärandet säkerställs genom både formell och informell dialog med lärosätet, genom systematisk återkoppling från studentkåren till studentcentret, genom fokusgrupper av studenter samt genom muntlig och skriftlig utvärdering av kurser och utbildningar.

Enligt självvärderingen har lärosätet som mål att utveckla en tätare dialog med studentkåren samt bättre avstämningar mellan det högskolegemensamma stödet samt ledning och fakulteter om prioriteringar av utvecklingstid. Lärosätets systematiska arbete med strategiska kompetensförsörjningsplaner är ett sätt att säkerställa god inlärning för studenterna. Här är den största utmaningen tillgången till lärares kompetens. Forskarutbildningarna är relativt nyinrättade. Det finns därför begränsat med skriftlig information om stödfunktioner för stipendiater. Däremot framgick det under platsbesöken att ledning och doktorander var nöjda med stödet och organiseringen samt att det var korta vägar till förändringar och återkoppling om sådant som inte fungerar i forskarutbildningarna. Utvecklingsmålen visar enligt bedömargruppen att kvalitets- och verksamhetssystemet gör det möjligt att upptäcka förbättringsområden i organisationen.

Lärosätet har ett tillfredsställande system för att säkerställa en stadig utveckling av effektiviteten i studenternas inlärning och ett gott resursbruk i organisationen. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet beskriver i självvärderingen, verksamhetsstyrningsdokumenten och vid platsbesöken hur de arbetar för att få en bra genomströmning av studenter och doktorander. Lärosätets kvalitetssystem använder sig bland annat av nyckeltal för genomströmning med stöd av ett system för Business Intelligence (BI) för att identifiera avvikelser, så att lärosätet sedan kan ta fram rutiner och processer för att åtgärda avvikelser. Självvärderingen ger flera goda exempel på systematiskt omhändertagande av förstaårsstudenter, och hur man använder statistik för att analysera studentgenomströmning i både kursvärderingar, utbildningsvärderingar och hur detta ingår i verksamhetsutvecklingssystemet och verksamhetsstyrningsdialogerna och kvalitetsrapporterna. Studentkåren har också gett exempel på återkoppling till lärosätet som har lett till förändringar. Programråd är också, menar bedömargruppen, en viktig strategisk arena för att utveckla utbildningsprogrammens utbildningskvalitet och genomströmning.

Bedömargruppen fick under platsbesöken många exempel på hur lärosätet anpassar för den enskilda studenten som har praktiska utmaningar i studierna eller VFU-utmaningar som innebär en fara för genomförandet av studierna. Det är bedömargruppens uppfattning att studenterna är mycket nöjda med de praktiska anpassningarna av deras studievardag. Bedömargruppen menar att det visar att lärosätet har hög kapacitet att göra mindre och praktiska anpassningar som kan ha stor betydelse för den enskilda studentens möjlighet att slutföra sina studier. Ledningen vid lärosätet gav under platsbesöken exempel på hur avvikelser som var knutna till lärare i kursrapporterna hanterades med personaluppföljning vid behov. Det visar att lärosätet har processer för att åtgärda avvikelser inom studieprogrammen och gör det med större och mindre åtgärder på flera nivåer.

Lärosätet har god dokumentation av rutiner och processer som säkerställer att studenterna får goda förutsättningar att genomföra sin utbildning i rätt tid. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.