Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Högskolan Kristianstad. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Torsten Svensson, Professor, Uppsala universitet (ordförande, sakkunnig)
• Trine Karlsen, Professor, Nord universitet (sakkunnig)
• Thomas Nilsson, Senior professor, Karlstads universitet (sakkunnig)
• Elis Wibacke, Stockholms universitet (studentrepresentant)
• Kristina Westlund, Malmö stad (arbetslivsföreträdare)

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, en studentinlaga och dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet, studenter och doktorander. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1. Bedömargruppens val av fördjupningsspår återfinns i bilaga 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgett lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 3), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Torsten Svensson

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Högskolan Kristianstad

Lärosäte

Högskolan Kristianstad ID-nr

A-2019-09-4773Bedömningsområde 1: Styrning och organisation

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Kvalitetssystemet i sin nuvarande form är relativt nytt och dateras till 2017 när lärosätet genomgick en omorganisation. Delar är under utveckling, exempelvis framgår det av platsbesöket att den kvalitetspolicy som presenteras i självvärderingen (från 2018) har ersatts av ett kvalitetssystem (beslutades 2021), att systemet utvecklas för att inkludera nytillkommen forskarutbildning men även forskning samt relateras till lärosätets antagna strategidokument (2021–2025). Men grundstrukturen är etablerad och genom att kvalitetsarbetet är tydligt och tätt kopplat till lärosätets grundorganisation, ett tydligt årligt verksamhetsutvecklingsarbete (ett årshjul), finns en klar medvetenhet om styrkor och upptäckta utvecklingsområden och tillika en entusiasm bland medarbetarna för systemets relevans och som verktyg för utveckling. Bedömargruppen anser att hela bedömningsområdet är tillfredställande.

Styrkor:

• Lärosätet har ett systematiskt kvalitetssystem som är väl integrerat i dess organisation, verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och utveckling. Det offentliga kvalitetssystemet är en del av den strategiska styrningen under medverkan av såväl ledning och personal som studenter.
• Kvalitetsmålen är tydligt länkade till lärosätets strategi för de kommande fem åren och operationaliseras i konkreta frågor till verksamhetens kvalitetsarbete.
• Kvalitetssystemet – genom årliga kvalitetsrapporter på lärosätes och på fakultetsnivå – uppfattas av såväl medarbetarna som bedömare som relevant och kvalitetsdrivande genom att det är tätt integrerat med lärosätets och fakulteternas årliga planeringsarbete, såväl verksamhetsutvecklingsarbete som verksamhetsrapporter och verksamhetsdialoger.
• Verksamhetsuppföljningens tydliga utvecklingsfokus. Genom att resultaten från de årliga kvalitetsrapporterna explicit ska gå in i verksamhetsplaneringen blir kvalitetsarbetet utvecklingsdrivande. Och genom en årlig översyn av kvalitetssystemet finns en dynamik som vidmakthåller fokus på kvalitetsfrågor och stärker dess kvalitetsdrivande funktion
• I årshjulets konkreta instruktioner framgår tydligt vem som rapporterar och vad som ska rapporteras samt vilka som fattar beslut om vad. Härigenom framstår ansvarsfördelningen som tydlig och relevant när det gäller planer, uppgifter och rapporter i den konkreta processen.
• Den konkreta vägledning – med rubriker kopplade till kvalitetsmålen – som ledningen ger verksamheten för att årligen rapportera sitt kvalitetsarbete ger fakulteter, stöd och programansvariga goda möjligheter att beskriva sitt arbete och skapar också en god systematik och överblick i kvalitetsarbetet. Konkreta anvisningar och mallar för arbetet med verksamhetsplanering och förberedelser inför kvalitetsdialoger ger en god grund för konkretion och systematik i arbetet.
• De sexåriga utbildningsutvärderingarna är föredömligt knutna till de egna kvalitetsmålen samtidigt som de är konsistenta med grundläggande regelverk.
• Det finns ett såväl starkt engagemang som en samstämmig och gemensamt förankrad föreställning om vad olika delar av verksamheten avser med god kvalitetskultur.
• Bedömargruppen uppfattar att lärosätets nya kommunikationsstrategi är rimlig, eftersom man här lägger ett väsentligt ansvar för kvalitetskommunikation på relevanta verksamhetsansvariga och inte enbart på en centralt placerad kommunikationsavdelning.

Utvecklingsområden:

• Vad lärosätet mer explicit avser med god kvalitetskultur kan utvecklas, vilket skulle stärka lärosätets kvalitetsarbete och förankring bland medarbetarna.
• Bedömargruppen anser att kommunikationsstrategin och anvisningarna för utbildningsutvärderingarnas publicering behöver bli tydligare och att det anges argument för det strategiska valet.
• Bedömargruppen ser värdet av aktiva råd men ser det som ett utvecklingsområde att åtskillnaden mellan råd och beslut tydliggörs i de formella dokumenten.
• För att över tid skapa stabilitet och att få verksamhetens stöd för arbetet med det omfattande arbetet med rapporter och dialoger så finns enligt bedömargruppen skäl att i kvalitetssystemet tydligare beskriva hur återkoppling på kvalitetsarbetet från ledningen till fakulteterna ska genomföras.

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Självvärderingen, dokumentationen från fördjupningsspåren och de platsbesök som bedömningsgruppen gjort vittnar om att lärosätet har ett systematiskt kvalitetssystem som är väl integrerat i dess organisation, verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och utveckling. Kvalitetssystemet ska ses över årligen, under medverkan av ledning, personal och studenter. Kvalitetsmålen är tydligt länkade till lärosätets nyligen införda övergripande strategi för de kommande fem åren för utbildning och forskning. I kvalitetssystemet operationaliseras strategin i konkreta frågor till verksamheten vars kvalitetsrapporter integreras såväl i övergripande som i fakulteternas verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling. Bedömargruppen anser att kvalitetssystemet säkerställer kvaliteten i lärosätets utbildningar.

I den övergripande strategin – Strategi 2021–2025. Större bidrag till vårt samhälle – pekas tydligt ut att lärosätets utbildning och forskning ska vara viktig för det omgivande samhället. Det finns här ett fokus på forskningens och utbildningens bidrag till regionen och behoven i närsamhället (attraktiv, sammanhängande utbildning, nytänkande och regionalt relevant). Forskningens och utbildningens bidrag till det omgivande samhället återspeglas också explicit i de fem kvalitetsmålen där generella kvalitetsmål (akademiska och vetenskapliga krav, uppfyllande av examenskrav, konstruktiv länkning etc.) är inbäddade i mål som betonar omvärldens efterfrågan och behov. Kvalitetssystemet utgår enligt kvalitetsstrategin och självvärderingen från fem kvalitetsmål: Kvalitetsstödjande styrning och organisering; Adekvat stödstruktur för lärande och forskning; Ändamålsenlig utbildnings- och forskningsverksamhet; Framtidssäkrad utbildning och samhällsrelevant forskning; Långsiktiga avtryck i omvärlden. Kvalitetsmålen konkretiseras i elva aktivitetsområden som omfattar processer, aktiviteter och verktyg som ska bidra till att uppfylla målen. Vid platsbesöken framkom att aktivitetsområden kan bytas ut och nya tillkomma över tid, något som avgörs vid den årliga översynen av kvalitetssystemet. De nu identifierade och gällande aktivitetsområdena är: Inrättande och avveckling av utbildning; Kursvärdering och kursutvärdering; Verksamhetsförlagd utbildning (VFU); Programråd; Utbildningsutvärdering; Tematisk uppföljning i kvalitetsrådet; Forskningsaktiva lärare; Akademiskt lärarskap; Strategisk kompetensförsörjning; Systematiskt arbetsmiljöarbete; Bidra till regional utveckling. Till varje aktivitetsområde finns centrala styrdokument kopplade och en angivelse av vilket eller vilka mål som aktiviteten är kopplad till.

Bedömargruppens uppfattning är att några av aktiviteterna är väletablerade processer (t.ex. kursvärderingar och VFU) eller organ snarare än just aktiviteter, medan andra är konkreta projekt eller delmål (t.ex. forskningsaktiva lärare) som identifierats för utvecklingen av kvaliteten. Några nya planerade aktivitetsområden (alumnuppföljning, programvärdering och kvalitetssäkring av forskning och forskarutbildning), vars relevans har framkommit via verksamhetsutvecklingsplanerna, nämns också i självvärderingen. Ett av aktivitetsområdena för kvalitetsarbetet är ett särskilt organ på programnivå inom fakulteterna, det s.k. programrådet. Enligt riktlinjerna ingår här lärare, studenter, externa representanter och leds av den programrådsansvariga, som rådet är rådgivande till. Ytterligare ett råd på lärosätesnivå inrättades 2016, ett s.k. dimensioneringsråd. Organet är ett råd till styrelsen och leds av rektorn. Övriga representanter i rådet är dekaner, studentrepresentanter och styrelsens ledning. I rådet diskuteras lärosätets utbildningsutbud och bereds beslut i styrelsen om inrättande och avveckling av utbildning och program. Oaktat att aktivitetsområdenas terminologi kan behöva utvecklas, uppfattar bedömargruppen att konkretiseringen i aktivitetsområden och den årliga översynen av dessa skapar ett fokus på de särskilda aktiviteter och projekt som ska utveckla kvaliteten i lärosätets verksamhet.

I grunden löper kvalitetsarbetet i en årlig cykel integrerat med verksamhetsårets regelbundet återkommande aktiviteter. Detta illustreras i självvärderingen och framgår också av den vägledning som ledningen anvisar för fakulteter och stöd, i Riktlinjer för Högskolan Kristianstads verksamhetsutvecklingssystem samt i den särskilt framtagna promemorian Årshjulet som förbättringscykel. Årshjulet i kvalitetssystemet är uppbyggt kring kvalitetsrapporter, verksamhetsutvecklingsplaner, verksamhetsutvecklingsrapporter och verksamhetsutvecklingsdialoger. De fyra fakultetsnämnderna (hälsovetenskap, naturvetenskap, lärarutbildning och ekonomi) och det högskolegemensamma stödet sammanfattar det gångna verksamhetsårets kvalitetsarbete i varsin kvalitetsrapport. På basis av dessa och vårens verksamhetsutvecklingsrapporter sammanställs en högskoleövergripande kvalitetsrapport som beslutas av styrelsen under tidig höst. Denna är sedan en utgångspunkt för det kommande årets verksamhetsutvecklingsplaner (högskoleövergripande respektive fakulteternas och stödets verksamhetsutvecklingsplaner som beslutas i december). Där införlivas resultaten av tidigare kvalitetsrapporter och där ses också kvalitetssystemet över för kommande år. Under tidig vår lämnas verksamhetsutvecklingsrapporter in från föregående år, följt av verksamhetsdialoger med ledningen som tillsammans med de därpå följande kvalitetsrapporterna utgör underlaget till den kommande högskoleövergripande kvalitetsrapporten.

Bedömargruppen har tagit del av dokumentation från årshjulets förbättringscykel. Konkreta anvisningar och mallar för arbetet med verksamhetsplanering och förberedelser inför kvalitetsdialoger ger enligt bedömargruppen en god grund för konkretion och systematik i arbetet. Bedömargruppen uppfattar att de fem kvalitetsmålen i sig är relativt abstrakta (har karaktär av medel för att uppnå mål). Men ledningen preciserar de fem kvalitetsmålen för fakulteter och för lärosätets stödverksamhet i Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete ht20–vt21. Målen ges här en nödvändig konkretion i uppföljningsbara rubriker och delfrågeställningar. Aktivitetsområdena som ingår i kvalitetssystemet organiserar inte vägledningen, men flera av dem återkommer här som delfrågeställningar. I denna vägledning konkretiseras också hur kvalitetsarbetet knyter an till verksamhetsansvariga i och under respektive fakultetsnämnd (dekaner, avdelningschefer, programområdesansvariga, forskningsplattformsansvariga) och till underliggande nivåer inom det högskolegemensamma stödet. På motsvarande sätt har lärosätet utarbetat konkreta anvisningar inför verksamhetsutvecklingsdialogerna (ersattes 2020 av kvalitetsdialog inför UKÄ:s granskning) inför vilka fakulteterna anmodas förbereda svar på konkreta frågor om verksamhetsutvecklingen. Uppföljningen av dialogerna sker i kvalitetsrådet som diskuterar utvecklingsbehov och formulerar åtgärdsförslag. Verksamhetsutvecklingssystemet beskrivs bland annat i Riktlinjer för Högskolan Kristianstads verksamhetsutvecklingssystem. De verksamhetsplaner som fakulteter, utbildningsprogram och forskningsplattformsledare ska arbeta fram styrs av mallar för verksamhetsplaner. I mallarna preciseras olika fokusområden som till stora delar överensstämmer med kvalitetssystemets aktivitetsområden, men där olika delar av verksamheten beskriver lite olika fokusområden beroende på den roll man har.

Kursvärderingsarbetet är enligt självvärderingen ett särskilt aktivitetsområde och en byggsten i kvalitetssystemet. Det finns ett centraliserat och digitalt kursvärderingsinstrument som under de programansvarigas ledning avses stödja fakulteternas arbete med kursutveckling med avseende på innehåll och genomförande. Resultaten från kursvärderingarna är utgångspunkten för den kursansvariges kursrapport som rapporteras till fakultetsledningen. Fakulteterna ansvarar för beslut på kursnivå, men rapporterar också i den årliga kvalitetsrapporten åtgärder som kan grunda sig i det arbetet. Vid sidan av den årliga kvalitetsrapporten är fakulteterna också ålagda att terminsvis särskilt sammanfatta och rapportera resultat och åtgärder från kursvärderingarna till lärosätets rektor och styrelse. Lärosätet pekar i självvärderingen ut programvärdering som ett utvecklingsområde för kvalitetssäkra lärosätets utbildningar som helt vilar på program. Bedömargruppen stödjer detta, särskilt som lärosätets utbildningar till övervägande del ges i programform.

Bedömargruppen anser det är en stor styrka att och hur kvalitetsarbetet är integrerat i det årliga verksamhetsarbetet (även om just kursvärderingsarbetet delvis löper vid sidan i en särskild återrapportering). I de moment som finns inbyggda i årshjulet finns en samverkan mellan de olika fakulteternas kvalitetsarbete och den verksamhetsutveckling som bedrivs samt den uppföljning av verksamheten och kvaliteten som utförs på central nivå på lärosätet. Bedömargruppen uppfattar, och uppskattar, också att det vid sidan av konkret uppföljning av åtgärder finns tydligt utvecklingsfokus i de anvisningar som ligger till grund för verksamhetsutvecklingsplaner och dialoger. Det gäller såväl syftet med olika steg i tidsplanen som i delfrågeställningar samt i de efterfrågade utvecklingsområdena och goda exemplen. De kvalitetsrapporter bedömargruppen tagit del av korresponderar väl mot anvisningarna.

Vid sidan av det årliga arbetet finns också ett system för utbildningsutvärdering (ett av aktivitetsområdena) med målet att varje utbildning som leder till en examen (i lärosätet innebär det program) ska utvärderas inom en sexårsperiod. Anvisningarna vilar på de krav som ställs i högskolelagen och högskoleförordningen samt står i samklang med Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). Vägledningen för utbildningsutvärdering på grundnivå och avancerad nivå är relativt detaljerad och styrande för fakulteterna och anvisar en traditionell utvärdering, med externt dominerad bedömargrupp, självvärdering och kompletterande underlag, lärosätesintervjuer och en rapport från bedömargruppen. I en bilaga i vägledningen pekas konkreta frågeställningar ut om hur självvärderingen ska organiseras. Delfrågeställningarna är detaljerade och följer strikt lärosätets fem kvalitetsmål (och kan ses som parallell till anvisningarna till fakulteterna inför rapporteringen av kvalitetsarbetet). Också bedömarrapporten ska förhålla sig till lärosätets fem kvalitetsmål. Bedömargruppen anser att processen för utbildningsutvärderingarna är ändamålsenlig.

Bedömargruppen uppfattar sammantaget att organisationen för kvalitetsarbetet överlag är tydlig och konsekvent. Ambitionen är att organisatoriskt knyta kvalitetsarbetet till linjen och de kollegiala organ som leds av dekanerna. Bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet. Bedömningsgrunden är därför uppfylld.

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

Policydokumentet Kvalitetssystem för högskolan Kristianstad, som ersätter tidigare kvalitetspolicy finns formellt beslutat av högskolestyrelsen och är offentlig. Den finns tillgänglig på såväl lärosätets externa webbplats som på intranätet för den egna personalen. Den beskriver kvalitetsarbetets koppling till verksamhetsstyrningen, ansvarsfördelning för viktiga kvalitetsfrågor samt anger kvalitetsmål och elva aktivitetsområden. Aktivitetsområdena inkluderar (direkt eller indirekt) de viktigaste delarna av Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). Här kopplas kvalitetsmålen samman med verksamhetsutvecklingsplaneringen (årshjulet) och kvalitetssystemets aktivitetsområden. Här finns då också till varje aktivitet kopplat centrala styrdokument. Denna framställning återkommer också i självvärderingen. Några av aktiviteterna är väletablerade processer (t.ex. kursvärderingar och VFU) eller organ (t.ex. programråd) snarare än just aktiviteter, medan andra är konkreta projekt eller delmål (t.ex. forskningsaktiva lärare) som identifierats för utvecklingen av kvaliteten. På marginalen skulle bedömargruppen önska sig en tydligare begreppsbildning, där man särskiljer etablerade delar av kvalitetssystemet från projekt (aktiviteter) som utvecklas när man har identifierat prioriterade behov genom det systematiska arbetet i kvalitetssystemet. En sådan synpunkt förtar emellertid inte den avgörande bedömningen att det offentliga kvalitetssystemet är en fungerande och reell del av den strategiska styrningen.

Bedömargruppen anser att kvalitetsmålen blir en del av den strategiska styrningen genom att arbetet med kvalitetsmålen följs upp i kvalitetsrapporterna, som sedan utgör en del av underlaget för den högskoleövergripande verksamhetsutvecklingsplanen. Arbetsgången är beskriven i detalj under bedömningsgrund 1.1.Fakultetsnämnderna och det högskolegemensamma stödet sammanfattar årligen kvalitetsarbetet i en kvalitetsrapport. På basis av dessa och vårens verksamhetsutvecklingsrapporter sammanställs en högskoleövergripande kvalitetsrapport. Denna är sedan en utgångspunkt för det kommande årets verksamhetsutvecklingsplaner på olika nivåer. Konkreta anvisningar och mallar för arbetet med verksamhetsplanering och förberedelser inför kvalitetsdialoger ger enligt bedömargruppen en god grund för konkretion och systematik i arbetet. Målen ges i Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete ht20–vt21 enligt bedömargruppen en nödvändig konkretion i uppföljningsbara rubriker och delfrågeställningar. I denna vägledning konkretiseras också hur kvalitetsarbetet knyter an till verksamhetsansvariga i och under respektive fakultetsnämnd (dekaner, avdelningschefer, programområdesansvariga, forskningsplattformsansvariga) och till underliggande nivåer inom det högskolegemensamma stödet. På motsvarande sätt har lärosätet enligt bedömargruppen utarbetat konkreta anvisningar inför verksamhetsutvecklingsdialogerna (ersattes 2020 av kvalitetsdialog inför UKÄ:s granskning) inför vilka fakulteterna anmodas förbereda svar på konkreta frågor om verksamhetsutvecklingen. Uppföljningen av dialogerna sker i kvalitetsrådet som diskuterar utvecklingsbehov och formulerar åtgärdsförslag. De verksamhetsplaner som fakulteter, utbildningsprogram och forskningsplattformsledare ska arbeta fram styrs av mallar för verksamhetsplaner. I mallarna, som bedömargruppen har tagit del av, preciseras olika fokusområden som till stora delar överensstämmer med kvalitetssystemets aktivitetsområden, men där olika delar av verksamheten beskriver lite olika fokusområden beroende på den roll olika medarbetare har.

Enligt bedömargruppen är bedömningsgrunden uppfylld. Det offentliga kvalitetssystemet är en tydlig del av den strategiska styrningen, särskilt som det är intimt kopplat till den årliga verksamhetsutvecklingen. Arbetet med kvalitetsmålen följs upp i kvalitetsrapporterna som sedan utgör en del av underlaget för den högskoleövergripande verksamhetsutvecklingsplanen.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Det finns i beslutet för ansvarsfördelningen – HKR:s kvalitetsorganisation och kvalitetsansvar – ett noggrant utpekat ansvar för kvalitetsarbetet på lärosätets olika nivåer och vilka styrdokument som ligger till grund för det (arbetsordning, delegationsordning, befattningsbeskrivningar och beslut om högskolans råd). Organisationen för kvalitetsarbetet är tätt knutet till linjeorganisationen med den centrala ledningen (rektor, prorektor, vicerektor för forskning och samverkan samt högskoledirektör) och dekaner som ledare för fakulteterna och avdelningschefer inom fakulteterna samt kanslichef och kommunikationschef. Dokumentet pekar också ut det samordnande och implementerande kvalitetsansvar som åligger högskolegemensamma kvalitetsorgan och befattningar – kvalitetsrådet, kvalitetsutvecklaren och kvalitetskoordinator. Kvalitetsrådet som bereder och samordnar kvalitetsfrågorna, leds av prorektorn och består av ledningsgruppen (inklusive rektor), utökad med studentrepresentanter och kvalitetsutvecklare. På fakultetsnivå ligger ansvaret på fakultetsnämnd, programområdesansvarig, studierektor för forskarutbildning, ämnes- och kursansvariga samt examinator och en s.k. utbildningsgrupp. Under den centrala nivån anges fakulteternas kvalitetsorgan och befattning, vart och ett med utpekat ansvar knutet till sin funktion. Hierarkin utgår här från fakultetsnämnd, varefter olika roller följer: programområdesansvarig, studierektor för forskarutbildning, ämnesföreträdare, kursansvarig, examinator och utbildningsgruppen. När bedömargruppen följer årshjulet och kvalitetsprocessen i dokumentation – Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete ht20–vt21 – och utgår från iakttagelserna vid platsbesöken, blir det också tydligt vem som rapporterar och vad som ska rapporteras samt vilka som fattar beslut om vad. Anvisningarna är enligt bedömargruppen tydliga med vilka som de är riktade till, vad som ska rapporteras och vilken roll som är mottagare.

Det har återkommande också framkommit vid platsbesöken att ledningen mycket medvetet har knutit kvalitetsorganisationen till lärosätets styrningskedja och velat undvika en parallell organisation för kvalitetsarbetet. Lärosätet pekar i självvärderingen ut gränsdragningen mellan dekaners, fakultetsnämnders och det högskolegemensamma stödets ansvar som ett utvecklingsområde, där det behövs förtydliganden. Denna insikt framstår för bedömargruppen paradoxalt också som en styrka i kvalitetssystemet, eftersom det här behovet av utveckling har framkommit genom kvalitetsrapporterna som genererats av systemet.

Vid sidan av linjeorganisationen och de kollegiala organen har lärosätet skapat några olika råd, exempelvis kvalitetsrådet, dimensioneringsrådet och längre ner i organisationen de s.k. programråden där man för dialoger om programmen. Vid platsbesöket framkom att lärosätets ledning vill undvika "sattelitorgan" och därför är noga med att råden leds av ledare i linjen och att ledamöterna (utöver studenter och förekommande fall externa ledamöter) finns i linjeorgan. Genom att ledningen för lärosätet och ledarna för linjen ner i organisationshierarkin, exempelvis dekaner och programområdesansvariga, också utgör representanterna i olika råd bör det enligt bedömargruppen då vara viktigt, för att inte ’kortsluta systemet’ och exempelvis exkludera fakultetsnämndernas beslutsmandat, att tydliggöra att besluten fattas i linjen och att råden bereder och ger råd (även om beslutsfattare sitter med där) och i förekommande fall utför uppgifter. I ovanstående beskrivning av kvalitetsansvaret och i det särskilda beslut som reglerar högskolans råd uppfattar bedömningsgruppen att det kan det framstå som att kvalitetsrådet har en operativ roll i kvalitetsarbetet. Vid sidan av beredning och samordning har kvalitetsrådet också enligt självvärderingen uppgiften att initiera och hanterar planer och dokument, ett till synes operativt arbete med tematiska utvärderingarna ligger här och översynen av aktivitetsområden behandlas också här. Lärosätet talar i samma dokument bl.a. om kvalitetsrådets åtgärdsplan i samband med en tematisk utvärdering av fusk. I underlagen blir det för bedömargruppen lite oklart om besluten för uppgifterna också fattas direkt i kvalitetsrådet. Vid det fördjupande platsbesöket framgick det å ena sidan att lärosätets ledning försöker hålla isär rollerna. Å andra sidan framgick vid platsbesöken att kvalitetsrådet fattar beslut om vilken information som ska publiceras var. För att lärosätet ska hålla samman kvalitetssystemet ser bedömargruppen det som ett utvecklingsområde att åtskillnaden mellan råd och beslut tydliggörs i de formella dokumenten.

I HKRs kvalitetsorganisation och kvalitetsansvar och i självvärderingen framkommer, menar bedömargruppen, en viss vaghet när det gäller ansvaret för att utveckla och sprida god kvalitetskultur. Detta ansvar delas enligt lärosätet i stort sett av alla delar av verksamheten. Men vad kvalitetskultur innebär preciseras inte, vilket, menar bedömargruppen, gör att det är svårt att veta vad det ansvaret innebär. Det framgick emellertid vid platsbesöken att det fanns ett såväl starkt engagemang som en samstämmig och förankrad föreställning om vad olika delar avsåg med att ta detta ansvar. Det överensstämmer också med vad lärosätet kort beskriver i självvärderingen: En god kvalitetskultur innebär att varje enskild medarbetare i sin vardag arbetar med utveckling och förbättring. Vad man på lärosätet mer explicit avser med god kvalitetskultur skulle således lätt kunna utvecklas, vilket enligt bedömargruppen skulle stärka lärosätets kvalitetsarbete.

Bedömargruppen uppfattar att organisationen för kvalitetsarbetet överlag är ändamålsenlig och konsekvent genomförd. Ansvarsfördelningen är tydlig och relevant i den konkreta processen med avseende på planer, uppgifter och rapporter. Ambitionen är att tydligt knyta kvalitetsarbetet till linjen och de kollegiala organ som leds av dekanerna. Sammantaget uppfattar bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

En grundläggande faktor som bedömargruppen bedömer är positiv för delaktighet, engagemang och ansvar är att kopplingen mellan verksamhetsutvecklingsplanering och kvalitetsarbete gör det senare integrerat med verksamheten och därför uppfattas vara meningsfullt. Det har också blivit tydligt för bedömargruppen i samband med platsbesöken att kvalitetsarbetet, och all den omfattande dokumentation som följer av det, av direkt berörd personal också uppfattas som meningsfull och viktig. Kvalitetsarbetet ligger inte vid sidan av den egentliga verksamheten, utan är en del av verksamhetens utveckling. Det finns en sammanhängande planering och återrapportering från ledningen till verksamheten och tillbaka med en ökande konkretion ju närmare verksamheten man befinner sig (jfr Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete ht20–vt21). Åtgärder är inte sällan konkreta och tidsatta och ansvariga utsedda för åtgärderna. Bedömargruppen har sett bevis på detta ibland annat i Rapportering av kvalitetsarbete ht18 och vt19 och Kvalitetsrapport 2020, Högskolan Kristianstad med de ingående delrapporterna från de fyra fakulteterna.

Vid sidan av ledningsorgan och fakultetsnämnder finns enligt bedömargruppen också en rimlig uppsättning av olika organ som täcker in utbildningsprocessen, både vad gäller det formella inrättandet och mer konkreta uppgifter, där studenter och undervisande personal är representerade samt deltar i planering och meningsutbyte. I självvärderingen lyfter man fram kurs- och utbildningsutvärderingar, programråden, kvalitetsrådet, verksamhetsutvecklingsrådet och utskottet för forskarutbildning. Bedömargruppens uppfattning efter platsbesöken är att studenterna har goda möjligheter att påverka sin studiesituation och pågående undervisning och att det finns en lyhördhet från lärarnas sida därvidlag. I samband med verksamhetsutvecklingsdialogerna lyfts goda exempel från fakulteternas verksamhet (Verksamhetsutvecklingsdialogerna 2021: rapport med goda exempel, 2021-06-24). Likaledes framkom vid platsbesöken betydelsen av årliga internat på fakultetsnivån för dialoger om utbildningen. Självvärderingen lyfter också fram regelbundet återkommande ledarskapsseminarier liksom den terminsvis återkommande kvalitetskonferensen, som vänder sig till medarbetare och studenter som sätter utbildningskvalitet i fokus.

Verksamhetsuppföljningen – verksamhetsutvecklingsplanerna, verksamhetsutvecklingsrapporterna och de däri integrerade kvalitetsrapporterna – har enligt bedömargruppen tydligt utvecklingsfokus. Det betonas såväl i begreppsbildningen som i de frågeställningar som går ut till verksamheten (se exempelvis Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete ht20–vt21). Den personal som är involverad i lärosätets utvärderingsarbete vittnar i samband med platsbesöken också om betydelsen av betoningen av utveckling, både för engagemanget i utvecklingsarbetet och för viljan att söka upp utvecklingsmöjligheterna, snarare än att dölja svagheter man kan ha upptäckt. Minnesanteckningar från verksamhetsutvecklingsdialogerna ger också tydliga belägg för ett sådant synsätt hos företrädarna för fakulteterna och ett utvecklingsfokus i verksamheten (se exempelvis Minnesanteckningar från verksamhetsdialog 2021-06-22 med fakulteterna och Verksamhetsutvecklingsdialogerna 2021: rapport med goda exempel, 2021-06-24).

I ovanstående avsnitt 1.3. berörs hur ansvaret för att sprida och utveckla en kvalitetskultur är fördelat på alla roller på lärosätet. Bedömargruppen uppfattar att lärosätet ytterligare skulle stärka sitt kvalitetsarbete genom att i de styrande kvalitetsdokumenten explicit utveckla vad det uppfattar vara innebörden av kvalitetskultur. Det berörs kort i självvärderingen och vid intervjuerna vid platsbesöken kopplades frågan om kvalitetskultur spontant till det engagemang och den delaktighet i verksamhetens utveckling som här beskrivits. Lärarrepresentanter och fakultetsföreträdare pekade på informella diskussioner och engagerade samtal om undervisningen bland undervisande personal och den verksamhet dessa är involverade i och som man brinner för. Bedömargruppens uppfattning är att också studenterna uppskattar engagemanget och den lyhördhet lärare och ansvariga visar för studenternas uppfattningar om kurser och undervisning.

Kvalitetssystemet ska enligt självvärderingen stödja en högskolegemensam kvalitetskultur. Lärosätet lyfter fram i självvärderingen, och återkommande i samband med platsbesöken, att det finns en närhet och förekomst av informella möten vid lärosätet som ger förutsättningar för kontinuerlig dialog samt delaktighet, engagemang och ansvar. Vid platsbesöken lyftes högskolans relativa litenhet fram som en faktor som stödjer denna närhet. En mer aktiv faktor som lärosätet kan påverka centralt för att skapa en gemensam kultur torde enligt bedömargruppen vara hur lärosätet kommunicerar kvalitetsarbetet. I kommunikationspolicy och den därpå fastställda kommunikationsstrategin lyfter lärosätet fram betydelsen av gemenskap och delaktighet för att stärka kvalitetsarbetet. I strategin konstateras att lärosätets kvalitetsmodell inte är tillräckligt känd inom organisationen, och lärosätet har därför utarbetat en modell för kommunikation där målgrupper, mål, kanaler och ansvariga pekas ut. Grundläggande faktorer som pekas ut för att lyckas i arbetet är delaktighet, lyssnande och öppenhet. Här framhålls vikten av att kvalitetsarbetet ska uppfattas vara en naturlig del av det ordinarie arbetet samt att rapporter och granskningar ska publiceras oavsett resultat. Bedömargruppen uppfattar att det grepp lärosätet här tar på kommunikationen är rimlig, när man här lägger ett väsentligt ansvar för kommunikation på relevanta verksamhetsansvariga och inte enbart på en centralt placerad kommunikationsavdelning. Strategin är relativt ny och det återstår att se hur man följer upp strategin och hur de olika kommunikationsinsatserna samordnas.

Sammantaget uppfattar bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld genom att lärosätets kvalitetssystem samt det sätt på vilket det är knutet till och integrerat med formell verksamhetsutvecklingsplanering och studentinflytande, samt i det rådgivande arbetet i programråd och olika informella dialoger, uppmuntrar till grundläggande engagemang och delaktighet hos både personal och studenter.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

En grundläggande styrka är att det finns en explicit koppling mellan kvalitetssystemet och den ordinarie årliga verksamhetsutvecklingsprocessen i årshjulet, vilket enligt bedömargruppen ger bra förutsättningar för att foga in kvalitetsutvecklingen och granskningen i den ordinarie verksamheten. Detta säkerställer en systematik i att resultatet och slutsatserna tas tillvara i den strategiska styrningen. Detta pekas ut i självvärderingen och i de grundläggande dokumenten Kvalitetssystem för Högskolan Kristianstad och Riktlinjer för Högskolan Kristianstads verksamhetsutvecklingssystem – och konkretiseras i dokumentationen från årshjulet från ledning, fakulteter, stöd och programansvariga. De övergripande verksamhetsutvecklingsplanerna, verksamhetsutvecklingsplanerna från fakulteter och programansvariga, de påföljande verksamhetsdialogerna, verksamhetutvecklingsrapporterna och kvalitetsrapporterna hakar i varandra och synes ge ett gott underlag för de olika nivåerna att följa upp arbetet och ge näring till nya initiativ.

Bedömargruppen har tagit del av flertalet kvalitetsrapporter och minnesanteckningar från verksamhetsutvecklingsdialoger – exempel på det senare är Sammanfattning av minnesanteckningar från kvalitetsutvecklingsdialoger 2020 och i Verksamhetsutvecklingsdialog 2021 – och där sett flera exempel på hur de olika fakulteterna, liksom den högskolegemensamma administrationen, ser över utbildningsinnehåll, profilerar utbildning, fasar ut och introducerar nya program samt ser över stödverksamheten. Genom den årliga översynen av kvalitetssystemet och återkopplingen från verksamhetsutvecklingsarbetet ser lärosätet också över paletten av aktivitetsområden. Några nya planerade aktivitetsområden vars relevans framkommit i några verksamhetsutvecklingsplaner nämns också i självvärderingen. I det här materialet framgår att fakultetsnämnderna utarbetar sina verksamhetsutvecklingsplaner utifrån rubriker som ledningen gett skriftligt inför arbetet (s.k. fokusområden) samt arbetar självständigt utifrån olika målbilder och utmaningar beroende på storlek och karaktär på utbildning och forskning. De likaledes systematiskt återkommande frågorna vid dialogerna handlar om resultat utifrån fakulteternas egna verksamhetsutvecklingsplaner, uppnådda eller återstående, utmaningar och framtida planers överensstämmelse med lärosätets strategi. Ledningen för lärosätet, i form av delar av kvalitetsrådet, möter här bl.a. dekaner, programområdesansvariga, avdelningschefer och forskningsledare respektive avdelningschefer för olika grenar av stödet. Systematiken i dialoger och rapporter är tydlig genom att arbetet med verksamhetsutvecklingen följer tydliga mallar och uppdrag från ledningen med konkreta preciseringar av kvalitetsmålen.

Utformning och utveckling av kurser sker inom fakulteterna. Kursrapporter behandlas i programråden som bistår den programområdesansvariga att bereda förslag till fakultetsnämndernas kursplaneutskott för beslut. Större förändringar av kurser och programinnehåll synes bli redovisade i verksamhetsutvecklingsdialogerna. Minnesanteckningarna från dialogerna vittnar också om det. Fakulteternas arbete med kursvärderingar och kursrapporter synes enligt självvärderingen ske delvis vid sidan av systemet för verksamhetsstyrning. Fakultetsföreträdarna kan givetvis lyfta sådana frågor vid dialogerna, och gör också så. Rektorn har gett ett särskilt löpande uppdrag till fakultetsnämnderna med anledning av resultatet av kursvärderingarna, som även inkluderar en systematisk rapportering av kursvärderingsresultatet till rektorn och högskolestyrelsen. Enligt bedömningsgruppen garanterar detta att också den delen av det konkreta arbetet med kurser och utbildningar återkopplas till systemet.

I självvärderingen från lärosätet pekas återkopplingen ut som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen finner i samband med platsbesöken att återkopplingen verkar fungera väl inom respektive fakultet. Lärosätet preciserade vid platsbesöken att utvecklingsområdet handlar om systematiken i samband med verksamhetsutvecklingsrapporterna. Bedömargruppen förstår ambitionen även om systemet synes fungera väl. Däremot önskar bedömargruppen sätta fingret på att kvalitetsrådets och ledningens återkoppling på de planer och rapporter som levereras från verksamhetsdelarna skulle kunna utvecklas. Vid platsbesöken framgår att det sker återkoppling och efterfrågan på åtgärder från ledningen på fakulteten eller från den senare på programansvariga efter dialogerna och inför kommande års planer. Bedömargruppen har dock fått uppfattningen att det finns få dokumenterade spår av sådan återkoppling eller beskrivning av hur sådan är organiserad. Då systemet kan betraktas som både omfattande, genomgripande och enhetligt med avseende på frågeställningar riktade till verksamhetens olika grenar så finns enligt bedömargruppen goda förutsättningar till dokumenterad feedback från kvalitetsrådet ner till verksamheten. För att över tid skapa stabilitet och att få verksamhetens stöd för arbetet med det omfattande arbetet med rapporter och dialoger så finns enligt bedömargruppen skäl att i kvalitetssystemet tydligare beskriva hur sådan återkoppling ska genomföras.

Bedömargruppen uppfattar att bedömningsgrunden är uppfylld. Genom den tydliga kopplingen mellan verksamhetsutveckling och kvalitetssystem samt med tydlig och konkret årlig uppföljning och återkoppling säkerställer lärosätet att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får en spridning inom organisationen.

Uppfylld

Utöver den kommunikationspolicy som beslutades 2017 har en särskild kommunikationsstrategi för kvalitetsarbete utvecklats och helt nyligen beslutats. I strategin konstateras att högskolans kvalitetsmodell inte är tillräckligt känd inom organisationen. För att stärka den kommunikationen preciseras i strategin ett relativt detaljerat och uppföljningsbart schema över vilka som är olika målgrupper för olika typer av information, vilka kanaler som ska användas, vilka som har ansvaret för en specifik kommunikation och vad lärosätet önskar uppnå med den.

Interna kommunikationskanaler innefattar exempelvis de regelbundet återkommande möten som genereras av kvalitets- och verksamhetsutvecklingssystemet och som bland annat berör kvalitetsrapporter och övergripande kvalitetsrapporter. Vid sidan av det formella verksamhetsutvecklingsarbetet uppfattar bedömargruppen att programråden spelar en viktig roll i det interna informationsarbetet. Dessutom anges terminsvisa kvalitetskonferenser som tar upp aktuella kvalitetsfrågor. Kvalitetskonferenserna vänder sig till alla medarbetare och är också öppna för studenter. Erfarenhetsutbyte och granskning av kvalitetsprojekt ger här enligt självvärderingen goda möjligheter för spridning i organisationen. I självvärderingen tas lärosätets intranät (benämnt Greenroom i kommunikationsstrategin) upp som en viktig kommunikationskanal för intern information om kvalitetssystemet. Studenterna får enligt självvärderingen och uppgifterna vid platsbesöket tillgång till kursvärderingsresultat (från de som studenterna själva deltagit i och från föregående studenters) via Studentportalen och den digitala kursytan. Vid sidan av möten och dialoger med samarbetspartner utanför lärosätet (t.ex. Lärosäten Syd och regionen), så är det den externa webbplatsen som är avgörande för att nå de externa målgrupperna – presumtiva och nuvarande studenter, externa partner samt andra lärosäten etc. – med information om kvalitetssystemet och relevanta resultat.

I strategin framhålls vikten av att kvalitetsarbetet ska uppfattas vara en naturlig del av det ordinarie arbetet. I självvärderingen framgår att en grundläggande kommunikationskanal, och som följer av lärosätets kvalitetssystem, är de möten som sker i samband med kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbetet på olika nivåer. Spridning av information som genereras av kvalitetssystemet i organisationen sker således genom rapporter, planer och dialoger i lärosätets system för verksamhetsstyrning/utveckling. Samtidigt stärks kvalitetskommunikationen såväl internt som externt genom att lärosätet knutit kommunikationsansvariga till fakulteterna och deras programområdesansvariga samt nämnder och till centrala organ, för att fånga upp och sprida väsentlig information internt och externt. Det framgick t.ex. vid platsbesöken att lärosätet har kopplat en särskild kommunikatör till kvalitetsrådet, vilket enligt lärosätet har bidragit till att stärka en ändamålsenlig kommunikation ut i organisationen.

I anvisningarna för de sexåriga utbildningsutvärderingarna framgår emellertid inte hur bedömarrapporten ska publiceras, endast att programområdesansvarig tar fram en utvecklingsplan som följs upp av fakultetsnämnden. Inte heller preciseras tydligt hur bedömarrapporterna ska publiceras i kommunikationsstrategin. De som tar del av information ska få kännedom och kunskap om resultaten. Vid platsbesöken framgick att bedömarrapporterna publiceras i internt, medan utvecklingsplanerna publiceras externt. Genomförda utbildningsutvärderingar med åtföljande åtgärder inom fakulteten ska rapporteras i den årliga kvalitetsrapporten och kan därför följas upp av ledning och styrelse i årshjulet. Bedömargruppen har ingen synpunkt på det strategiska valet av hur och vad av bedömningsarbetet man publicerar var, men anser att kommunikationsstrategin och anvisningarna för utvärderingarna behöver bli tydligare och att det anges argument för det strategiska valet. Här finns utvecklingspotential.

Enligt studentinlagan är studenterna nöjda med informationen som sådan, men menar att det kan vara svårt att hitta den på webbplatsen. Lärosätet anger i självvärderingen att information till externa intressenter är ett utvecklingsområde. En oklarhet för bedömargruppen är hur lärosätet fattar beslut om vad som ska läggas var (externt eller internt), särskilt när det gäller granskningar och resultat från dessa. Å ena sidan stadgar strategin en öppenhet där olika målgrupper ska ta del av resultat i uppföljningar och utvärderingar. Å andra sidan framstår det vid platsbesöken som att det är kvalitetsrådet (som är rådgivande) som avgör vad som ska läggas var. Bedömargruppen uppfattar att det i informationen om kvalitetsarbetet också saknas en beskrivning av hur resultaten av informationsarbetet de facto når ut till medarbetare och studenter, utöver de som är direkt involverade i nämnder och råd. Det anges en medveten återkoppling från fakultetsledningar, administrativ chefsgrupp och ledningsgrupper, enligt platsbesöken och intervjuerna. Men det finns en önskan hos lärosätet att kvalitetsinformationen behöver följas upp mer systematiskt. Enligt självvärderingen avser kvalitetsrådet därför följa upp kvalitetskommunikationen i en s.k. tematisk uppföljning.

Bedömargruppen uppfattar att den syn lärosätet har på kommunikationen är rimlig, eftersom man här lägger ett väsentligt ansvar för kvalitetskommunikation på relevanta verksamhetsansvariga och inte enbart på en centralt placerad kommunikationsavdelning. I samma anda har lärosätet explicit utvecklat en särskild strategi för hur kvalitetsarbetet ska kommuniceras. Den konkreta strategin är relativt ny och det återstår att se hur man följer upp den i kvalitetsrådet och hur de olika kommunikationsinsatserna samordnas. Genom beslut om tematisk uppföljning synes det finnas en ambition att systematiskt utvärdera informationsarbetet. Vi bedömer också att lärosätet har tagit ett viktigt steg för att tydliggöra kommunikationen genom att tillföra särskild kommunikationskompetens till ledande kvalitetsorgan och till fakulteterna.

Det finns således utvecklingsområden, men sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld. Genom att kvalitetsarbetet är tätt knutet till verksamhetsutvecklingsarbetet i lärosätets styrningskedja, finns kommunikationen inbyggd i det ordinarie arbetet genom de många möten som sker i samband med kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbetet på alla nivåer. Dessutom spelar återkommande interna råd och dialoger en viktig roll i den interna kommunikationen. Genom att i kommunikationsstrategin kombinera ett tydligt kommunikationsansvar för olika delar till olika delar verksamheten med särskilt utsedda roller, kvalitetskoordinator och kvalitetsutvecklaren, för nödvändig samordning och överblick skapas goda förutsättningar för såväl intern som extern kvalitetskommunikation. Bedömargruppen uppfattar också att det pågått ett medvetet och framgångsrikt förankringsarbete av kvalitetssystemet.

Bedömningsområde 2: Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet genom självvärderingen, strategiska dokument och intervjuer under platsbesöken har visat att man har tillfredsställande förutsättningar och kvalitet inom bedömningsområdet. Bedömargruppen anser att lärosätet har systematiska processer och en tydlig arbetsfördelning för att arbeta med kompetensförsörjning samt att lärosätet har goda rutiner för att följa upp och säkra goda förutsättningar för studenters lärande och genomströmning.

Styrkor:

• Den administrativa delen av verksamheten, till exempel det högskolegemensamma stödet, ingår i kvalitetscykeln, verksamhetsstyrningssystemet och dess tillhörande dialoger.
• Lärosätet har en etablerad systematik i kompetensuppföljning och strategiska kompetensförsörjningsplaner.
• Personalen är nöjd med egna möjligheter till kompetensutveckling.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet bör fortsätta att stärka arbetet med att öka personalens forskningskompetens.
• Lärosätet bör fortsätta att stärka forskningsaktiviteten i yrkesutbildningarnas olika ämnen.
• Lärosätet bör säkerställa möjligheterna till pedagogisk kompetensutveckling (högskolepedagogisk utbildning för all personal om minst 15 högskolepoäng).

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

I det andra kvalitetsmålet i lärosätets kvalitetssystem ingår att säkerställa tillräckligt med personal som stöttar utbildningarna på alla nivåer och att säkerställa tillräckligt med lärarresurser, deltagande i forskningsnära utbildningsmiljöer och möjlighet till kompetensutveckling för alla medarbetare.

Lärosätets systematik i kvalitetsarbetet är väl dokumenterat i lärosätets kvalitetspolicy och verksamhetsutvecklingssystem. Av strategiska dokument om verksamhetsstyrning, kvalitetspolicy, kompetensplaner och forskningsrapportering med krav på koppling till och nytta för utbildningarna framgår inriktningen på kompetensutvecklingen för lärosätets personal. Mål för rapporter om verksamhetsutveckling, kvalitetsvärderingar och de olika dialogerna säkerställer på ett bra sätt att detta följs upp i praktiken och att avvikelser åtgärdas.

Kompetensanalyser av lärosätets personal är utgångspunkten för planer och åtgärder för nyrekrytering och kompetensutveckling. Analyser av rådande kompetens och utbildningsverksamhetens behov dokumenteras i kompetensplaner och utbildningsvärderingar, vilket säkerställer överblick över och närhet till behoven i kurser och utbildningar. Bedömargruppen anser att lärosätet har ett väl fungerande system för att värdera och säkerställa både individuell och gemensam kompetensutveckling för personalen och utbildningsmiljöerna. Personalen uppgav vid platsbesöken att de är nöjda med de möjligheter till kompetensutveckling de erbjuds.

Lärosätet har arbetsordningar (styrdokument) med en tydlig ansvarsfördelning mellan dekanerna, avdelningscheferna, de programområdesansvariga och fakultetsnämnderna, och arbetet med kompetensförsörjningen är integrerat i fakulteternas årliga kompetensförsörjningsplaner, utvecklingsplaner och utvecklingsdialoger. Verksamhetsutvecklingsdialogerna framstår som ett bra verktyg för att identifiera utvecklingsmöjligheter inom kompetens- och personalområdet. Planerna godkänns till sist av lärosätets styrelse.

Av lärosätets självvärdering, dokumentationen av kvalitets- och verksamhetsdialogerna samt av platsbesöken framgår att avdelningscheferna är ansvariga för att operativt rekrytera personal och utveckla kompetensplaner i samarbete med de programområdesansvariga. Huvudansvaret för att kvalitetssäkra ämneskompetenser i studieprogrammen är tydligt definierad för de programområdesansvariga. Bedömargruppen får intrycket att ansvarsfördelningen och samarbetet fungerar bra vid lärosätet. Avdelningscheferna och de programområdesansvariga möts regelbundet för att värdera existerande kompetenser och diskutera åtgärder på både kort och lång sikt som ska genomföras i de olika utbildningsmiljöerna. Bredden på lärosätets stödfunktioner används enligt bedömargruppen väl för att kvalitetssäkra processer eller bidra till kompetensutveckling. Till exempel bidrar HR-avdelningen i processerna genom att koppla anställningsprofilen till behoven som dokumenteras i lärosätets kompetensförsörjningsplaner, medan biblioteket bidrar med relevanta kompetensutvecklande kurser för personalen efter behov.

I lärosätets styrdokument är det tydligt att det överordnade ansvaret för fakulteternas arbete med kompetensförsörjning ligger hos dekanerna och fakultetsnämnderna, som kvalitetssäkrar planer för kompetensutveckling och rekrytering i förhållande till utbildningens behov samt fördelar resurser till olika ämnen. Bedömargruppen anser att lärosätet genomför rimliga aktiviteter för att utveckla kompetens, som mentorssystem för nyanställda, medel till kurser/projekt som presenteras på årliga kvalitetskonferenser och att använda gästlärare som integreras som en del av kurserna och därmed också i ämnena. Under platsbesöken gav lärosätet exempel på hur man använder externa professorer både som föreläsare, handledare och examinatorer inom ämnen med begränsad kompetens bland lärosätets egen personal. Kompetensförsörjningsplaner och tjänsteplaner används systematiskt och uppdateras varje år. De kontrolleras vid årliga verksamhetsutvecklingsdialoger för att säkerställa en korrekt användning av kompetens inom organisationen för utbildningarnas bästa. Vid upprättande och nedläggning av utbildningar samt vid kurs- och utbildningsutvärderingar ska lärosätet dokumentera, utvärdera och kontrollera lärarnas kompetens. Enligt lärosätets självvärdering ingår också diskussioner om kompetens som en del av arbetsmiljöarbetet och medarbetarsamtalen. Personalen menar att de har mycket goda möjligheter till kompetensutveckling, både inom forskning, pedagogik och yrkeskunskap samt menar att forskningsmiljöerna stimulerar kompetensutveckling. De åtgärder som lärosätet har genomfört är direkta resultat av kvalitetsvärderingar och kvalitetsdialoger. Dokumentationen visar att lärosätet arbetar på ett tillfredsställande sätt med uppföljning där man har upptäckt avvikelser.

Det framgår av självvärderingen och de båda platsbesöken att lärosätet i flera ämnen har utmaningar med att tillfredsställa kraven på forskningskompetens och forskningsmiljö. Under platsbesöken fick bedömargruppen flera exempel på hur lärosätet arbetar strategiskt med utveckling av forskningskompetens. Där ingår bland annat etablering av två forskarutbildningar, etablering av tvärvetenskapliga forskningsnätverk med både interna och externa samarbetspartners samt strategiska tilldelningar av forskningsmedel och andra incitament för att öka forskningsaktiviteten. Lärosätet har särskilt fokus på ämnen med unga forskningstraditioner och har tagit strategiska grepp för att följa upp och fördela forskningsmedel baserat på prestation vilket bland annat fått till följd att tilldelningen av forskningsmedel och forskningstid för kvinnliga forskare har ökat.. Dessutom har lärosätet enligt självvärderingen förstärkt HR-avdelningen som en åtgärd för att öka den strategiska rekryteringen inom ämnen där kompetensförsörjningen är utmanande. Bedömargruppen anser att åtgärderna är exempel på god strategisk styrning och visar att kvalitets- och verksamhetsanalyserna fungerar i praktiken vid lärosätet. Bedömargruppen menar att det kan vara utmanande att värdera kompetensutvecklingen inom forskning, yrkeskunskap och pedagogik har en tillfredsställande effekt på utbildningskvaliteten och att detta problem bör diskuteras i lärosätets kvalitetsråd.

Bedömargruppens genomgång av dokumentationen och intervjuerna under platsbesöken visar att lärosätet har goda verktyg och god systematik i arbetet med att säkerställa tillräcklig kompetens i utbildningarna och bör fortsätta sin satsning på att öka personalens forskningskompetens. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Lärosätets systematiska arbete med strategisk utveckling av ämneskompetens och pedagogisk kompetens beskrivs i självvärderingen och flera strategiska dokument samt i minnesanteckningar från diskussioner i kvalitets- och verksamhetsdialoger som bedömargruppen har tagit dela av. Ett fungerande kvalitetssystem där avvikelser följs upp med åtgärder och utvärderingar, en levande delaktighets- och utvecklingskultur samt en tydlig rollfördelning, riktlinjer och bra mallar för olika uppgifter/ansvarsområden gör enligt bedömargruppen att personalen effektivt kan utföra sitt arbete vid lärosätet.

Arbetsplatsintegrerad utbildning är ett prioriterat utvecklingsområde enligt den övergripande verksamhetsutvecklingsplanen från 2020 och en modell som är etablerad inom grundskollärarutbildningen. VFU-satsningen, programråden och uppdragsutbildningar är andra fora vid lärosätet för att dela kompetens mellan lärare och professionen. Det avsätts tid och ekonomiska resurser för möten och kompetensutveckling i tjänsteplanerna för alla lärare (200 timmar per år) enligt självvärderingen, och personalen lyfter under platsbesöken fram att de är nöjda med den här anpassningen. Dessutom finns det ett brett utbud av pedagogiska kurser och incitament för pedagogisk meritering. Personal med forskningskompetens kan ansöka om forskningstid till konkreta projekt efter vedertagna kriterier och tid för akademisk meritering (antingen som lektor eller professor).

Under platsbesöken framgick det att enskilda anställda har ett stort ansvar för sin egen kompetensutveckling, och lärosätets ledning menar att de följer upp och gör anpassningar för utvecklingsmotiverade anställda. Lärosätet har en strategi för att dela kunskaper genom seminarier, kvalitetskonferenser, samarbetskonferenser med Lärosäten Syd samt har inom några programområden etablerat ett mentorssystem för nyanställda.

Det högskolegemensamma stödet ger den undervisande personalen förutsättningar för att utföra sitt arbete effektivt. Enligt verksamhetsstyrningssystemet, självvärderingen och platsbesöken är stödfunktionen väl förankrad i verksamhetsstyrning och lärosätets systematiska kvalitetsarbete. Det högskolegemensamma stödet är representerat i möten med ledningsgruppen, där man diskuterar kvalitet och strategisk utveckling och därmed säkerställer ett gott samarbete mellan ämnen och administration. Digitala stödfunktioner, arbetsplattformar för studenter och personal samt infrastruktur för kunskapsdelning för personalen är exempel på satsningar vid lärosätet. Den digitala omställningen under coronapandemin visade att det var möjligt att göra snabba anpassningar och har fungerat som ett stresstest för väl fungerande it-stödfunktioner vid lärosätet. Det ger enligt bedömargruppen belägg för att personalen får goda möjligheter att utföra sitt arbete effektivt. Lärosätet delar systematiskt läranderesurser digitalt och har en kvalitetskultur med kunskapsdelning och resurser som underlättar en effektiv arbetsdelning.

I lärosätets verksamhetsstyrningssystem finns en tydlig ansvarsfördelning mellan programansvar (ämneskvalitet) och ansvar för personal och rekrytering (avdelningschefer), vilket säkerställer högt ämnesfokus hos de programområdesansvariga framför personal, rekrytering och praktiskt arbete som är knutet till kompetensutveckling. Det är betryggande att lärosätet utgår från dokumenterade brister i forskningsaktivitet och forskningskompetens bland personalen, enligt självvärderingen och platsbesöken, när man för att avhjälpa bristerna gör strategiska satsningar på förändrade kriterier för tilldelning av forskningstid, mentorssystem, etablering av forskarutbildningar och strategisk rekrytering. Sammanhängande forskningstid för personalen är ett utvecklingsområde för lärosätet, men dekanerna framförde samtidigt under platsbesöken att de har tillräckliga resurser för att fördela kompetensutvecklingsinsatser och att storleken på forskningsbudgeten är tillräcklig för att säkerställa forskningsmiljön i anslutning till utbildningarna.

Bedömargruppen anser att det är ett klokt val att lärosätet enligt självvärderingen håller på att utveckla en modell för verksamhetsförlagd kompetensutveckling. Modellen ska säkerställa att lärarna får kompetensutveckling i yrkesrelaterat arbete och ge personalen möjlighet att använda sin kompetensutvecklingstid till yrkesrelevant arbete.

Lärosätet genomför ett dokumenterat systematiskt arbete för att möjliggöra för personalen att både få kompetensutveckling och på ett effektivt sätt utföra sitt arbete. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Enligt självvärderingen och intervjuerna under platsbesöken omorganiserades ett av de viktigaste stödsystemen för studenterna, det högskolegemensamma stödet, 2019. Då skapades också Studentcentrum för att ge bättre stöd till studenterna och stipendiaterna. Erfarenheten efter omorganiseringen är begränsad, men studenter och personal menade under platsbesöken att de är nöjda med den nya organisationen. Lärosätet visar god anpassningsförmåga genom många olika digitala studentsatsningar som ska förbättra studenternas interaktion, till exempel framtidens klassrum samt fysiskt och digitalt stöd genom Studentcentret. Den digitala omställningen har gått snabbt under coronapandemin, och lärosätet framför i självvärderingen och under platsbesöken att man anser att man har hanterat omställningen på ett tillfredsställande sätt. Flexibilitet att erbjuda både digital och fysisk kontakt för studenterna och en stor anpassningsförmåga under coronapandemin bekräftar att lärosätet använder resurser effektivt till nytta för studenterna.

Det högskolegemensamma stödet ingår som en del av verksamhetsutvecklingssystemet, och personalchefen har definierat ansvaret inom de årliga utvecklingsdialogerna och genom arbetet med de årliga verksamhetsrapporterna. Där ingår att identifiera avvikelser och insatser för att åtgärda dem. I lärosätets övergripande utvecklingsplaner är högskoledirektören den som är mest ansvarig för flera mål och aktivitetsområden som är knutna till områdena utbildning i samverkan, medarbetar- och ledarskap samt stöd och utveckling. I det systematiska arbetet med stöd och utveckling ingår till exempel utarbetande av en ny strategi (2015), införande av verksamhetsutvecklingssystem (2016), revidering av kompetensplaner och högskolans organisation (2017), externa samspelsformer och strategisk kompetensutveckling (2018), medarbetarundersökningar, process för ekonomistyrning och ledarskapsakademi (2019), ny strategi (2020). Planerna visar ett gott långsiktigt och systematiskt arbete med att utveckla verksamhetens strukturer och system. Det är en styrka för utvecklingen av institutionerna att det högskolegemensamma stödet ingår som en del av den systematiska kvalitetsutvecklingen.

Dialog med studenter om studiemiljön genomförs i flera fora, som kurs- och utbildningsvärderingar, programråd, verksamhetsutvecklingssystem och kvalitetsrapporter. Studentinlagan och intervjuer under platsbesöken visar att lärosätet lyssnar på studenterna genom att de deltar i årliga systematiska utvärderingar och genom representation i olika råd och kommittéer. Studenterna lyfter fram flera olika former för studentstöd som hjälper dem i deras inlärning. I det ingår tillgång till kurator, skrivhjälp och andra studenter som hjälper till med anpassningar av studievardagen vid behov. Studenterna lyfter också fram värdet i att lärosätet är litet med tät kontakt mellan studenter och personal samt snabba anpassningar vid behov. Kvaliteten på lärandet säkerställs genom både formell och informell dialog med lärosätet, genom systematisk återkoppling från studentkåren till studentcentret, genom fokusgrupper av studenter samt genom muntlig och skriftlig utvärdering av kurser och utbildningar.

Enligt självvärderingen har lärosätet som mål att utveckla en tätare dialog med studentkåren samt bättre avstämningar mellan det högskolegemensamma stödet samt ledning och fakulteter om prioriteringar av utvecklingstid. Lärosätets systematiska arbete med strategiska kompetensförsörjningsplaner är ett sätt att säkerställa god inlärning för studenterna. Här är den största utmaningen tillgången till lärares kompetens. Forskarutbildningarna är relativt nyinrättade. Det finns därför begränsat med skriftlig information om stödfunktioner för stipendiater. Däremot framgick det under platsbesöken att ledning och doktorander var nöjda med stödet och organiseringen samt att det var korta vägar till förändringar och återkoppling om sådant som inte fungerar i forskarutbildningarna. Utvecklingsmålen visar enligt bedömargruppen att kvalitets- och verksamhetssystemet gör det möjligt att upptäcka förbättringsområden i organisationen.

Lärosätet har ett tillfredsställande system för att säkerställa en stadig utveckling av effektiviteten i studenternas inlärning och ett gott resursbruk i organisationen. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätet beskriver i självvärderingen, verksamhetsstyrningsdokumenten och vid platsbesöken hur de arbetar för att få en bra genomströmning av studenter och doktorander. Lärosätets kvalitetssystem använder sig bland annat av nyckeltal för genomströmning med stöd av ett system för Business Intelligence (BI) för att identifiera avvikelser, så att lärosätet sedan kan ta fram rutiner och processer för att åtgärda avvikelser. Självvärderingen ger flera goda exempel på systematiskt omhändertagande av förstaårsstudenter, och hur man använder statistik för att analysera studentgenomströmning i både kursvärderingar, utbildningsvärderingar och hur detta ingår i verksamhetsutvecklingssystemet och verksamhetsstyrningsdialogerna och kvalitetsrapporterna. Studentkåren har också gett exempel på återkoppling till lärosätet som har lett till förändringar. Programråd är också, menar bedömargruppen, en viktig strategisk arena för att utveckla utbildningsprogrammens utbildningskvalitet och genomströmning.

Bedömargruppen fick under platsbesöken många exempel på hur lärosätet anpassar för den enskilda studenten som har praktiska utmaningar i studierna eller VFU-utmaningar som innebär en fara för genomförandet av studierna. Det är bedömargruppens uppfattning att studenterna är mycket nöjda med de praktiska anpassningarna av deras studievardag. Bedömargruppen menar att det visar att lärosätet har hög kapacitet att göra mindre och praktiska anpassningar som kan ha stor betydelse för den enskilda studentens möjlighet att slutföra sina studier. Ledningen vid lärosätet gav under platsbesöken exempel på hur avvikelser som var knutna till lärare i kursrapporterna hanterades med personaluppföljning vid behov. Det visar att lärosätet har processer för att åtgärda avvikelser inom studieprogrammen och gör det med större och mindre åtgärder på flera nivåer.

Lärosätet har god dokumentation av rutiner och processer som säkerställer att studenterna får goda förutsättningar att genomföra sin utbildning i rätt tid. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

Bedömningsområde 3: Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Överlag finner bedömargruppen att lärosätet har god systematik i det utbildningsnära kvalitetsarbetet, inte minst genom hur kvalitetsrelaterad information kommuniceras genom systemet för verksamhetsstyrning. Det finns strukturerade processer och definierad ansvarsfördelning för utformning av utbildningsutbudet, inklusive inrättande och avveckling av utbildningar. Genom utvärderingar på kursnivå och programnivå, där resultat når relevanta beslutsfattare och aktörer vad gäller innehåll och genomförande, finns drivkraft och förmåga till utveckling. Studentaktivt lärande och forskningsanknytning av utbildningar är fokusområden i de programområdesansvarigas verksamhetsutvecklingsplaner, vilket ger systematik i utvecklingen inom fakulteterna. När det gäller kommunikationen av granskningsresultat och resulterande åtgärder med relevanta intressenter ser bedömargruppen dock potential för utveckling, framför allt vad gäller underlag för identifiering av intressenter och val av kommunikationskanaler.

Styrkor:

• Även om dimensioneringsrådets arbetsformer anges av lärosätet som ett utvecklingsområde, ser bedömargruppen en styrka i att beredning av frågor kring inrättande och avveckling av utbildningar bereds utifrån ett helhetsperspektiv på lärosätets utbildningsutbud.
• Lärosätets sätt att använda sina begränsade forskningsresurser till stöd för utbildningars forskningsanknytning syns ändamålsenliga och effektiva. En specifik styrka är att uppföljningen av användning av forskningsresurser innefattar hur de kommit utbildningars forskningsanknytning till del.
• Belysningen av kopplingen mellan utbildningars mål, innehåll och examination vid inrättade och utvärdering av utbildningar innefattar även progressionen mot examensmålen under utbildningens gång, vilket är en styrka i utvecklingen av utbildningar.

Utvecklingsområden:

• Det bör förtydligas att den rapportering av kursvärderingar som nu görs till rektorn och högskolestyrelsen vid sidan av lärosätets verksamhetsutvecklingssystem syftar till att följa upp hur kursvärderingssystemet kommer till användning snarare än att driva kvalitetsarbete på kursnivå. Bedömargruppen ser även en potential för effektivare resursanvändning vid integrering av denna rapportering i verksamhetsutvecklingssystemet.
• På kommunikationsområdet ser bedömargruppen behov av djupare analyser av relevanta intressenter och ändamålsenliga kommunikationskanaler som grund för strategier

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Ansvarsfördelning, beslutsgång och processer vid inrättande och avveckling av utbildningsprogram och kurser är beskrivna i lärosätets självvärdering och arbetsordning samt i rektorns och dekanernas delegationsordningar. Självvärderingen redogör även för hur formaliserade utbudsdialoger vid fakulteterna, där den programområdesansvariga, företrädarna för ekonomiavdelningen studieadministratören och dekanen vid fakulteterna deltar, har en central funktion vid utformning och dimensionering av utbildningsutbudet. Självvärderingen redogör även för beredningsarbetet inför dialogerna, som innefattar fakultetsnämnd, programråd, ämnes- och programkollegier och avdelningschefer, och redovisar de underlag som används vid fakulteternas utveckling av sina utbildningsutbud, utifrån lärosätets Anvisningar för förslag om nytt utbildningsområde eller huvudområde/område för examen. Beredningsarbetet samt fakultetsnämndens, programrådens, avdelningschefernas och kollegiernas roller förtydligades vid platsbesöken. Analys och motivering av fakulteternas utbildningsutbud ingår i de årliga kvalitetsrapporterna, som är integrerade i lärosätets modell för verksamhetsstyrning. I kvalitetsrapporterna ingår, enligt anvisning i Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete, även en redogörelse för fakulteternas arbete med utformning och utveckling av utbildningar, samt utfallet av de utbildningsutvärderingar på programnivå som genomförts under året.

Genom kvalitetsrapporterna kommer resultaten av fakulteternas uppföljningar att nå högskolestyrelsen som beslutar om inrättade och avveckling utbildningsprogram, samt fakultetsnämnderna och deras kursplaneutskott som beslutar om innehåll i program respektive kurser. Bedömargruppen finner att fakulteternas arbete med sina utbildningsutbud, och kommunikationen av det genom kvalitetsrapporterna inom ramen för lärosätets verksamhetsutvecklingssystem, ger god systematik i utformning och utveckling av utbildningsutbudet.

Om utveckling av utbildningsutbudet innefattar inrättande eller avveckling av utbildningsprogram, ska särskilda beslut fattas av högskolestyrelsen efter förslag från rektorn, i enlighet med lärosätets arbetsordning. Vid beslut om avveckling av en utbildning erbjuds de studenter som är antagna att fullfölja sina studier enligt den utbildningsplan de är antagna till, i enlighet med lärosätets Regler om avveckling av program, huvudområde i examen eller kurs. Beredning inför beslut i högskolestyrelsen sker genom att dekanus för berörd fakultet ställer förslag till det centralt inrättade dimensioneringsrådet bestående av rektorn, dekanerna, högskolestyrelsens ordförande och studentkårens vice ordförande och vars roll regleras i ett rektorsbeslut om Inrättade av ett dimensioneringsråd. Självvärderingen anger dimensioneringsrådets arbetsformer som ett utvecklingsområde, men bedömargruppen instämmer i behovet av ett organ som behandlar frågor kring inrättande och avveckling av utbildningar utifrån en helhetssyn på lärosätets utbildningsutbud.

Utformning och utveckling av utbildningar på kursnivån sker inom fakulteterna. Innehållsliga förändringar på programnivå eller kursnivå beslutas av fakultetsnämnderna eller deras kursplaneutskott. Programområdesansvariga har ansvar för att bereda förslag, och har stöd från programråden, som behandlar de kursansvarigas kursrapporter. Förändringar i genomförande inom ramen för befintlig kursplan kan genomföras av den kursansvariga, eller genom beslut av avdelningschefen eller den programområdesansvariga om de innefattar förändring i bemanning eller resurstilldelning. I underlaget för ett av fördjupningsspåren ges exempel på hur de kursansvarigas analyser har lett till förslag om förändringar i kursers genomförande. Genom att kursrapporterna når relevanta beslutsfattare avseende såväl innehåll som genomförande ser bedömargruppen god systematik i fakulteternas arbete med utformning och utveckling av utbildningar på kursnivån.

Utifrån beskrivningarna av ansvarsfördelning, processer och rutiner för utveckling av utbildningsutbudet, inklusive inrättande och avveckling av utbildningsprogram, utveckling av innehåll i utbildningsprogram och utveckling av innehåll i och genomförande av kurser, samt systematiken i återkopplingen till relevanta beslutsfattare, finner bedömargruppen denna bedömningsgrund uppfylld.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Lärosätet redogör i självvärderingen för en rad aktiviteter som är avsedda att stödja att studenterna tar en aktiv roll. Det gäller framför allt aktiviteter som syftar till att stärka lärarkårens kunskap på detta område, genom högskolepedagogisk fortbildning, fora för erfarenhetsutbyte och möjlighet till meritering på högskolepedagogisk grund. I självvärderingen redovisas flera exempel på arbetsformer i undervisningen som syftar till ökat studentengagemang och som bedömargruppen finner rimliga för ändamålet. Vid platsbesöken fick bedömargruppen även intrycket av att korta kommunikationsvägar och informell kommunikation i anslutning till undervisningen bidrar en hel del till studenternas engagemang.

Studentaktivt långsiktigt lärande är (i enlighet med Mall för verksamhetsutvecklingsplaner) ett av fokusområdena i de verksamhetsutvecklingsplaner för utbildningsprogram som redovisas i ett av fördjupningsspåren. I dessa verksamhetsutvecklingsplaner redovisas förslag på aktiviteter och åtgärder (bland annat på kursnivå), och anges ansvariga för genomförande. Genomförandet av aktiviteter rapporteras till fakultetsledningen i programmens verksamhetsutvecklingsrapporter. Genom att studentaktivt lärande på detta sätt är integrerat i verksamhetsstyrningen inom fakulteterna ser bedömargruppen goda förutsättningar för en systematisk utveckling av området.

Uppföljning sker även i lärosätets i modell för utbildningsutvärdering, där det finns en bedömningsgrund som explicit behandlar studentaktivt lärande och konstruktiv länkning mellan examens- och lärandemål, läraktiviteter samt examinationer. Fakulteterna redovisar genomförda utbildningsutvärderingar i sina kvalitetsrapporter, vilket ger återkoppling på effekten de aktiviteter som genomförs på lärosätesnivå. Kvalitetsrapporterna ingår i verksamhetsstyrningen, vilket ger förutsättningar för beslut om åtgärder på fakultets- och lärosätesnivåerna. Därmed finner bedömargruppen goda förutsättningar för systematiskt arbete med utveckling av stöd och kunskap för arbetssätt som uppmuntrar till studenters aktiva deltagande i lärprocesser.

Utifrån integreringen av studentaktivt lärande i verksamhetsstyrningen, inklusive uppföljningen genom utbildningsutvärderingarna, finner bedömargruppen denna bedömningsgrund uppfylld. Självvärderingen redovisar även pågående utvecklingsarbete med kursvärderingssystemet för att inhämta direkt återkoppling från studenterna på detta område. Bedömargruppen ser här goda möjligheter att stärka systematiken på kursnivån och ge ytterligare underlag för programmens verksamhetsutvecklingsplaner och ser därför positivt på detta arbete.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Lärosätet identifierar i självvärderingen flera förutsättningar för samband mellan forskning och utbildning: medverkan av forskarutbildade och forskningsaktiva lärare i utbildningarna, tillgång till forskningsmiljöer med anknytning till utbildningarna, samt stöd för utveckling av forskningsbaserat genomförande av undervisningen. Bedömargruppen finner att ambition och åtgärder vad gäller forskarutbildande lärare är rimliga, och är medveten om de utmaningar som finns i rekrytering av forskarutbildade lärare till professionsutbildningar inom hälso- och skolområdena. När det gäller lärares forskningsaktivitet är fördelningen av lärosätets aktivitet mellan utbildning och forskning (85/15 enligt självvärderingen) en uppenbar utmaning. Åtgärder som redovisas i självvärderingen är tillskapande av forskningsplattformar med anknytning till stora utbildningsområden vid lärosätet, forskningsmiljöer, och en detaljerad och transparent modell för fördelning av interna medel för forskning. Bedömargruppen finner att dessa åtgärder är rimliga och ändamålsenliga för att utnyttja tillgängliga resurser effektivt. Den nyligen startade utbildningen på forskarnivå ansluter väl till de satsningar som gjorts, och kan förväntas bidra till både forskningsanknytning av utbildningar och kompetensförsörjning framgent.

Forskningsanknytning av utbildning är ett fokusområde i de programområdesansvarigas verksamhetsutvecklingsplaner och exempel på sådana ingår i underlaget för ett av fördjupningsspåren. Här finns exempel på planerade aktiviteter, och ansvariga, för forskningsmiljöers medverkan i undervisningen. Status vad gäller genomförande rapporteras i motsvarande verksamhetsutvecklingsrapporter. Bedömargruppen finner här goda förutsättningar för lärosätet att kontinuerligt följa hur användningen av tillgängliga forskningsresurser bidrar till forskningsanknytningen i utbildningarna.

Uppföljning av samband mellan forskning och utbildning görs även i samband med utbildningsutvärderingar, där en av bedömningsgrunderna innefattar nära koppling mellan forskning, arbetsliv och undervisning. Självvärderingen ger ett exempel på hur en utbildningsutvärderingsrapport har resulterat i åtgärder för stärkande av forskningsanknytning i en utbildning. Även vid platsbesöken togs liknade exempel upp (i detta fall mentorsprogram). Genomförda utbildningsutvärderingar ingår i fakulteternas kvalitetsrapporter och når på så sätt även beslutsfattare på lärosätesnivå.

I fördjupningsspåret framgår att anknytning till utbildning (genom studentmedverkan i forskningen) ingår i den årliga rapporteringen från forskningsplattformarna och forskningsmiljöerna, vilket stärker systematiken. Denna rapportering sker dock inte inom ramen för verksamhetsutvecklingsplaner eller rapporter. När det gäller uppföljningen av den centrala fördelningen av interna resurser och tid för forskning till individer redovisar självvärderingen aspekter som forskningsproduktion, externa medel och samverkan. Bidrag till forskningsanknytning i utbildningar ingår inte, men vid platsbesöken framgick att rapporteringen från forskningsplattformar och forskningsmiljöer bedöms av lärosätet att ge tillräcklig återkoppling på hur deras verksamhet kommer lärosätets utbildningar till del.

Utifrån att både verksamhetsstyrningen på fakultetsnivå och den periodiska granskningen (utbildningsutvärderingar) av utbildningar som lärosätet genomför innefattar forskningsanknytning, finner bedömargruppen god systematik i uppföljningens samband mellan forskning och utbildning, samt att resultatet når adekvata beslutsfattare. Bedömargruppen finner därmed att bedömningsgrunden är uppfylld. Uppföljningen av hur användningen av forskningsresurser bidrar till utbildningars forskningsanknytning är en styrka som skulle kunna utvecklas ytterligare genom tydligare koppling till verksamhetsstyrningen.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Lärosätet redogör i självvärderingen hur man lägger vikt vid konstruktiv länkning vid utformning och beslut av styrdokument som kursplaner och utbildningsplaner. Det finns lärosätesgemensamma anvisningar (Anvisningar för upprättande av utbildningsplan och kursplan) som anger att utbildningen ska präglas av konstruktiv länkning. Självvärderingen redovisar även hur belysning av konstruktiv länkning ingår i beredningsarbetet inför fakulteternas förslag om utbildningsutbud, inklusive förslag till högskolestyrelsen om inrättade av nya utbildningsprogram. Vid platsbesöken framgick att detta innefattar upprättade av målmatriser för att visa hur nationella och lokala mål uppnås. Bedömargruppen anser att detta är en god grund för lärosätets arbete med kopplingen mellan nationella mål och utbildningarnas innehåll.

Kopplingen mellan nationella mål, lokala mål och examinationer följs upp i lärosätets modell för periodiska granskningar av utbildningar i enlighet med Vägledning för utbildningsutvärdering på grund- och avancerad nivå, bland annat med stöd av en centralt framtagen målmatrismall. Av vägledningen framgår även att progressionen i utbildningarna ska belysas. Utvärderingarna rapporteras till berörd fakultetsledning och, genom den årliga kvalitetsrapporten, till lärosätets ledning. Bedömargruppen finner här systematik i både återkoppling till fakulteternas arbete med beredning och beslut av styrdokument, och till beslut som fattas på ledningsnivå, t.ex. inrättande av utbildningsprogram eller centralt anordnade aktiviteter som stöd i arbetet med konstruktiv länkning. Självvärderingen ger exempel på både aktiviteter på fakultetsnivå och centrala aktiviteter (framför allt högskolepedagogisk utbildning och digitala resurser).

Vid platsbesöken framkom att examinatorerna har ett uttalat uppdrag att stämma av examinationer mot lärandemål. Studenternas synpunkter på länkning mellan innehåll och examination på kursnivå inhämtas genom lärosätesgemensamma frågor i kursvärderingarna. Detta ger systematik i uppföljningen av kopplingen mellan lärandeaktiviteter och examinationer, och återkopplingen på kurs- och avdelningsnivå. Lärosätet anger som ett utvecklingsområde att inkludera sådana frågor även i en lärosätesgemensam modell för programvärdering. Bedömargruppen instämmer i att det är angeläget att inhämta studenternas synpunkter på konstruktiv länkning vid programvärderingar. Här ser bedömargruppen även en möjlighet att inhämta studenternas uppfattning av progressionen inom programmen och rekommenderar därför att progression inkluderas i kommande lärosätesgemensamma programvärderingar.

För utbildning på forskarnivå är beredning och beslut av de individuella studieplanerna och av kursplaner för kurser på forskarnivå viktiga led i säkerställandet av kopplingen mellan kursmål, kursaktiviteter, andra aktiviteter i utbildningen och de nationella examensmålen. Fakultetsnämnderna ansvarar för dessa beslut, och har delegerat dem till ett gemensamt utskott för forskarutbildning. Vid platsbesöken framgick att målmatriser ingår som underlag för beslut om individuella studieplaner, vilket bedömargruppen anser ger god grund för bedömning av förutsättningarna för uppfyllelse av de nationella målen. Lärosätet planerar att utvärdera utbildning på forskarnivå inom ramen för lärosätets utbildningsutvärderingar, preliminärt 2026. Detta ger, menar bedömargruppen, förutsättningar för återkoppling till fakulteterna och lärosätets ledning, och därmed systematik i utvecklingen av kopplingen mellan mål och aktiviteter.

Bedömargruppen finner denna bedömningsgrund uppfylld. Detta baserad både på den grund som finns vid beslut om inrättande av utbildningar och vid beslut om styrdokument som reglerar deras innehåll, på de uppföljningar som görs på programnivå och kursnivå samt på att uppföljningsresultat når adekvata aktörer och beslutsfattare.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

I självvärderingen beskrivs hur lärosätet har en digitaliserad och automatiserad process för genomförande och sammanställning av kursvärderingar för kontinuerlig uppföljning. Kursvärderingsenkäterna består av ett antal lärosätesgemensamma frågor, med möjlighet för kursansvariga att lägga till egna kursspecifika frågor. Studenternas svar sammanställs av den kursansvariga i en kursrapport, som även innehåller kompletterande information och analys av den genomförda kursen. Enligt självvärderingen handlar de gemensamma frågorna om kursens lärandemål, innehåll, examination och om studenternas arbetsinsats. Bedömargruppen finner denna ansats rimlig, men noterar att studentkåren (via studentinlagan) framför behov av uppdatering och att självvärderingen redovisar att det finns viss intern kritik mot de gemensamma frågorna. Studentinlagan tar även upp behov av att kvalitetsgranska verksamhetsförlagda delar av kurser och handledningen i dessa. Bedömargruppen rekommenderar att dessa synpunkter tas med i den fortsatta utvecklingen av kursvärderingssystemet.

Åtgärder utifrån en analys av kursvärderingsresultat kan vara innehållsrelaterade eller relaterade till kursens genomförande. Förändringar i innehåll beslutas av fakultetsnämnderna, medan förändringar i genomförandet kan vara en uppgift för den kursansvariga som står för det undervisningsnära upplägget, den programområdesansvariga som beslutar om resurser och utser kursansvariga, eller avdelningschefen som ansvarar för bemanning, arbetsledning och medarbetarsamtal. Fakultetsnämndernas, de kursansvarigas och de programområdesansvarigas roller i hanteringen av kursrapporterna redovisas i självvärderingen. Avdelningschefernas roll förtydligades vid platsbesöken. Här menar bedömargruppen att det finns återkoppling till relevanta beslutsfattare och aktörer när det gäller både innehåll och genomförande av kurser, och därmed systematik i kvalitetsarbetet på kursnivå.

Självvärderingen redovisar även att fakulteterna rapporterar en sammanfattning av genomförda kursvärderingar, svarsfrekvens och resulterande åtgärder terminsvis till rektorn och högskolestyrelsen, vid sidan av den rapportering som sker i verksamhetsutvecklingssystemet (verksamhetsutvecklingsplaner, verksamhetsutvecklingsdialoger, verksamhetsutvecklingsrapporter och kvalitetsrapporter). Bedömargruppen uppfattar denna rapportering som återkoppling på hur kursvärderingssystemet kommit till användning, snarare än kvalitetsarbete på kursnivå, eftersom beslut om kursers innehåll och genomförande fattas på fakultets- och avdelningsnivåerna. Bedömargruppen ser värdet av att ledningen på detta sätt sätter fokus på hur kursvärderingssystemet fungerar, men anser även att det finns potential för effektivare resursanvändning om kommunikationen i stället ingick i verksamhetsutvecklingssystemet.

Periodiska granskningar sker inom lärosätets system för utbildningsutvärdering som beskrivs i Vägledning för utbildningsutvärdering på grund- och avancerad nivå. Här ska alla utbildningar utvärderas i en sexårscykel. Vid platsbesöken noterades att snart ungefär hälften av utbildningarna har utvärderats eller befinner sig i någon fas av utvärderingsprocessen. Utvärderingarna följer en etablerad modell och innefattar bland annat självvärdering, kompletterande underlag för intervjuer och en rapport, samt utförs av en bedömargrupp med båda interna och externa ledamöter. Modellen innefattar även ett återföringsmöte där fakultetsnämnden och den programområdesansvariga medverkar, samt en utvecklingsplan som beslutas och följs upp av fakultetsnämnden. Utfall av genomförda utbildningsutvärderingar och åtgärder redovisas i även fakulteternas årliga kvalitetsrapporter, och når på så sätt även lärosätets ledning. Bedömargruppen finner här goda förutsättningar att ta hand om resultaten från de periodiska granskningarna både på fakultetsnivå och lärosätesgemensam nivå, och systematik i utvecklingen av utbildningar.

Självvärderingen redovisar även tematiska utvärderingar som är mer inriktade på centrala funktioner. Denna form av periodisk granskning ses av bedömargruppen som värdefull för utveckling av en välfungerande och resurseffektiv stödverksamhet, och för utveckling av kvalitetssystemet.

Sammantaget finner bedömargruppen god systematik i genomförande och omhändertagande av både kontinuerlig uppföljning i form av kursvärderingar och rapporter samt periodiska granskningar i form av utbildningsutvärderingar, och anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld. Det är dock angeläget att lärosätet fortsätter den pågående utvecklingen av kursvärderingssystemet, inte minst för att stärka systemets legitimitet i organisationen och hos studenterna.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Självvärderingen redovisar hur kursvärderingar och kursrapporter görs tillgängliga för studenter som gått kursen, studenter till efterkommande kurstillfälle och lärare, via kursytan i lärosätets lärplattform. Vid platsbesöken bekräftades att denna kommunikation fungerar som avsett. Övriga studenter inom programområdet har tillgång genom minnesanteckningar från programrådsmöten där kursvärderingar behandlas, och som publiceras på programområdets digitala yta. Tillgänglighet för andra är via protokoll ifrån fakultetsnämndsmöten där kursvärderingsresultat följs upp, och från möten med högskolestyrelsen där fakulteternas rapportering av kursvärderingsresultat behandlas. Vid lärosätestillsynen höstterminen 2020 framförde UKÄ behov av att riktlinjerna förtydligas vad gäller hur studenterna informeras om resultatet och eventuella beslut om åtgärder. Vid platsbesöken fick bedömargruppen intrycket att denna kommunikation fungerar väl.

För utbildningsutvärderingar anges i självvärderingen att medarbetare kan följa processen och ta del av resultaten via intranätet. Kommunikationen till studenterna anges ske via studentrepresentanterna i fakultetsnämnderna, och protokollen från deras sammanträden. Vid platsbesöken framkom även att det finns ordnad kommunikation med studentkåren genom regelbundna möten med kommunikationsavdelningen, och att resultat även diskuteras i andra rådgivande organ. När det gäller publicering av resultaten från de egeninitierade utbildningsutvärderingarna framkom vid platsbesöken att lärosätet avser att, utöver den kommunikation som sker via nämnder, råd och möten, publicera sammanfattningar av utvärderingsrapporterna internt och externt. Bedömargruppen tror att det vore en fördel om detta vägval framgick tydligare i lärosätets kommunikationsstrategi för kvalitetsarbete.

Dokumentet Kommunikationsstrategi Högskolan Kristianstads kvalitetsarbete innefattar förteckningar över målgrupper och kommunikationskanaler, men bedömargruppen finner inte att självvärderingen, lärosätets Kommunikationspolicy eller kommunikationsstrategin för kvalitetsarbete innehåller explicita analyser av vilka intressenter som är relevanta för olika typer av information, eller av kommunikationskanalernas ändamålsenlighet. Externa målgrupper som allmänhet, presumtiva studenter och medarbetare vid andra lärosäte finns med i förteckningen, men självvärderingen anger extern kommunikation inom kvalitetsområdet som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att i det utvecklingsarbetet tydliggöra underlagen för identifiering av relevanta intressenter för granskningsresultat och val av kommunikationsformer.

Kommunikationsstrategin anger att kommunikationen kring kvalitetsarbetet och kvalitetssystemet ska följas upp, bland annat vid medarbetarundersökningar. Uppföljning av hur kommunikationen med studenter fungerar syns dock inte vara inkluderad i detta dokument, men vid platsbesöket framkom att den diskuteras i möten med studentkåren. Här ser bedömargruppen viss systematik i uppföljningen, men även ett behov av att stärka uppföljning och återkoppling kring kommunikationens funktion, särskilt med studenter och externa intressenter.

Formella krav på tillgänglighet för granskningsresultat och beslut om åtgärder är tillgodosedda, och kommunikationen kompletteras i möten och diskussioner rådgivande organ. Därmed finner bedömargruppen att denna bedömningsgrund är uppfylld. Bedömargruppen ser dock utvecklingsområden, som utveckling av analyserna av relevanta intressenter och ändamålsenliga kommunikationsformer, och systematisk uppföljning av kommunikationen av granskningsresultat med studenter och externa intressenter.

Bedömningsområde 4: Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Självvärderingen visar på ett aktivt arbete med planen för jämställdhetsintegrering, samt ger flera exempel på hur konkreta mål och insatser lett till förbättrade förutsättningar för lärosätets utbildningar. Exempel på detta är en ny fördelningsmodell för interna forskningsresurser, en ökad andel kvinnliga professorer och en reviderad anställningsordning. Av självvärderingen samt inlämnat underlag i form av kvalitetsrapporter, verksamhetsutvecklingsplaner och verksamhetsutvecklingsrapporter framgår det att jämställdhet utgör en tydlig del av det reguljära kvalitets- och verksamhetsutvecklingssystemet. Bedömningsområdet lyfts även fram i samtliga kvalitets- och verksamhetsutvecklingsdialoger.

Bedömargruppen menar att det på en övergripande nivå finns rutiner och processer för att säkerställa ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Det framgår för bedömargruppen av inlämnade underlag, att lärosätet genom sitt systematiska arbete förmår fånga upp utvecklingsbehov som finns inom bedömningsområdet. Till exempel lyfts brister i jämställdhetsarbetet fram i flera kvalitetsdialoger.

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen vill lyfta fram är att ytterligare förtydliga de mål och aktiviteter som är inriktade mot utbildningarnas innehåll. De exempel som lärosätet lyfter fram i sin självvärdering rör i huvudsak förutsättningar för utbildningarna, som lärarnas kompetens, forskningsanslag samt rekrytering av lärare och studenter. Bedömargruppen menar att dessa förutsättningar är viktiga för att bidra till jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, men vill ändå uppmana lärosätet att bli mer konkret i det utbildningsnära jämställdhetsarbetet som sker inom respektive program. Det är nära kopplat till det som bedömargruppen formulerat som ett andra utvecklingsområde, vilket handlar om att säkerställa att de rutiner som finns i Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete följs. Detta syftar till att säkerställa att jämställdhet beaktas utifrån både utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande i kvalitetsrapporteringen.

Styrkor:

• Planen för jämställdhetsintegrering är kopplad till den årliga verksamhetsutvecklingsprocessen genom att de mål och utvecklingsområden som finns i planen återspeglas i de mål som formuleras inom ramen för kvalitets och verksamhetsutvecklingssystemet.
• Lärosätet har tillsatt personalresurser för att arbeta med jämställdhetsintegrering.
• Jämställdhet finns med i samtliga mallar för planer, rapporter och dialoger inom kvalitetsutvecklingssystemet.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet bör stärka det systematiska arbetet med att beakta jämställdhet i arbetet med kurs och utbildningsplaner.
• Lärosätet bör säkerställa att Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete följs, så att jämställdhet beaktas utifrån både utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

På ett övergripande plan menar bedömargruppen att jämställdhetsarbetet har en god förankring i ett systematiskt arbete genom Plan för jämställdhetsintegrering 2021–2024 som är kopplad till den årliga verksamhetsutvecklingsprocessen. I den gällande planen för 2021–2024 har lärosätet lagt fokus på jämställd utbildning, akademiska karriärvägar och styrning.

Självvärderingen fokuserar på hur lärosätet arbetar med utveckling av lärarkårens kompetens för att utforma och genomföra utbildningar på ett jämställt sätt. Exempelvis har högskolepedagogiska kurser inom normkritik erbjudits, för att stärka jämställdhetsperspektivet i utbildningarnas genomförande. Lärosätet lägger även vikt vid att förutsättningarna vid rekrytering av undervisande personal och stöd för meritering bidrar till jämställdhet inom lärarkåren. En ny fördelningsmodell för interna forskningsresurser, en ökad andel kvinnliga professorer och en reviderad anställningsordning lyfts fram som goda exempel på vilka förbättringar som har åstadkommits som ett resultat av arbetet utifrån en tidigare plan för jämställdhetsintegrering (2017–2019). Bedömargruppen menar att detta är processer som bidrar positivt till att jämställdhet beaktas i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, genom att den forskning som bedrivs inom lärosätet blir mer jämställd. Detta kan antas påverka vilket innehåll som tas upp i lärosätets utbildningar samt hur utbildningarna utformas i fråga om sammansättningen av den forskande personalgrupp som studenterna möter i sina utbildningar.

Bedömargruppen instämmer i att de exempel som lyfts fram i självvärderingen väl beskriver ett systematiskt jämställdhetsarbete. Det är även positivt att lärosätet har avsatt en särskild administrativ resurs som stöd i arbetet. Av Årsredovisning 2020 framgår att en ny tjänst har tillsatts under 2020 för att koordinera, stödja och rapportera arbetet med jämställdhetsintegrering.

De utvecklingsprojekt som beskrivs i självvärderingen är i huvudsak inriktade mot utbildningens förutsättningar. Analyser görs främst av lärarkårens sammansättning och kompetens samt studentgruppernas sammansättning och genomströmning. Eftersom flera av de utbildningar som erbjuds har en ojämn könsfördelning, görs enligt självvärderingen analyser av rekryteringen till utbildningarna och insatser för att bidra till en jämnare fördelning. Även under platsbesökens intervjuer kommer jämställd studentrekrytering upp som en central utmaning för flera av de utbildningar som bedrivs inom lärosätet. Lärosätets kommunikation och marknadsföring är en viktig del i sådana insatser, men även analyser av avhopp görs. I lärosätets kommunikationspolicy uttalas vikten av att utmana normativa studieval. Bedömargruppen anser att dessa insatser är rimliga utifrån de behov som beskrivs i självvärderingen och i inskickade dokument inom ramen för kvalitets- och verksamhetsutvecklingssystemet. Insatserna utgör exempel på processer som stärker beaktandet av jämställdhet i utbildningarnas genomförande.

Utöver de operativa mål och aktiviteter som formuleras i planen för jämställdhetsintegrering, utgör jämställdhetsarbetet även en del av lärosätets övriga kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. Jämställdhet finns med som ett område för uppföljning i verksamhetsutvecklingsplaner, utbildningsutvärderingar och kvalitetsrapporter. Varje program och fakultet, liksom högskolegemensamt stöd och den övergripande nivån, formulerar mål och aktiviteter riktade mot jämställdhetsarbetet, vilket enligt bedömargruppen bidrar till en systematik i arbetet. Genomförda aktiviteter och uppfyllelse av mål kring jämställdhet från verksamhetsutvecklingsplanerna följs upp i motsvarande verksamhetsutvecklingsrapporter, vilket stärker systematiken. Målen från Plan för jämställdhetsintegrering återspeglas i de mål och aktiviteter som finns i övrig planering och rapportering. De mål och utvecklingsområden som formuleras på fakultets- och högskolenivå är framför allt riktade mot övergripande förutsättningar för utbildningarna, som kompetensen hos undervisande lärare, sammansättning av personal- och studentgrupper samt fördelning av resurser. Därigenom menar bedömargruppen att lärosätet säkerställer ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas utformning och genomförande.

Bedömargruppen saknar till viss del motsvarande exempel på systematik i kvalitetsarbetet när det gäller utbildningarnas innehåll. I självvärderingen och i intervjuer under platsbesöken framkommer hur det inom programmen kontinuerligt pågår ett arbete med att se över utbildningarnas innehåll genom att utgå ifrån examensmålen. I självvärderingen beskrivs att den konstruktiva länkningen är central i upprättande av utbildningsplaner och kursplaner samt i utbildningsutvärderingar. Därigenom, menar bedömargruppen, blir beaktandet av jämställdhet i utbildningarnas innehåll tydligare i de utbildningar som har specifika examensmål som rör detta. Eftersom samtliga programområdesansvariga i sina verksamhetsutvecklingsplaner, verksamhetsutvecklingsrapporter och verksamhetsutvecklingsdialoger behöver beakta jämställdhetsperspektivet, finns emellertid rutiner för att beakta jämställdhet inom samtliga utbildningar. I dessa dokument lyfts aspekter fram som både rör utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, om än i olika utsträckning.

Enligt bedömargruppen är det ett utvecklingsområde för lärosätet att mer konkret beskriva i fakulteternas verksamhetsutvecklingsplaner och verksamhetsutvecklingsrapporter hur jämställdhet beaktas vid formulering av kurs- och utbildningsplaner, på sätt som är relevanta för de aktuella utbildningarna. Konstruktiv länkning, vilket lyftes fram vid platsbesöken, är enligt bedömargruppen en bra ingång när specifika examensmål för jämställdhet finns, men kan behöva kompletteras i de fall när examensmålen är mer allmänt hållna. Bedömargruppen menar att det även inom dessa utbildningar är av vikt att synliggöra underliggande strukturer som kan riskera att bidra till bristande jämställdhet, frågor som kanske inte vid en direkt anblick handlar om bemötande av eller fördelning mellan personer av olika kön, utan om underliggande värderingar som styr vad som belönas i samhället.

Samtidigt som rutiner och strukturer finns på plats i verksamhetsutvecklingssystemet, vittnar de inlämnade kvalitetsrapporterna, verksamhetsutvecklingsplanerna och verksamhetsutvecklingsrapporterna om att processerna för att bedriva arbetet varierar i systematik. I kvalitetsdialoger och verksamhetsutvecklingsdialoger finns exempel på hur både fakultetsrepresentanter och programområdesansvariga lyfter fram jämställdhet som en långsiktig utmaning och ett område i behov av förbättrad systematik.

Bedömargruppen noterar att uppföljningen inom området jämställdhet i vissa fall tenderar att bli vag, då formuleringar som delvis uppnått, fortgår eller behöver belysas ur andra aspekter används utan att preciseringar ges av i vilken utsträckning målen uppnåtts eller vilka aspekter som kvarstår att utveckla vidare. Dessutom skrivs inte alltid utvecklingsarbetet fram specifikt riktat mot jämställdhet, eftersom fokusområdet även inkluderar hållbar utveckling, breddad rekrytering och breddat deltagande.

Sammanfattningsvis vill bedömargruppen lyfta fram styrkan i att det finns rutiner för att jämställdhet ska kunna utgöra en integrerad del av hela kvalitetssystemet, på ett sätt som gör det möjligt att synliggöra de utvecklingsbehov som finns. Genom att jämställdhetsperspektivet finns med i de skilda momenten inom systemet, lyfts frågorna ständigt upp på dagordningen. Bedömargruppen menar att dessa rutiner är en styrka. Utvecklingsområdet handlar framför allt om att säkerställa att dessa rutiner följs, i syfte att tydligare beakta även utbildningarnas innehåll.

Bedömningsområde 5: Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet är tillfredsställande eftersom lärosätet, både i självvärderingen och vid platsbesöken, har visat hur de löpande involverar student- och doktorandperspektiv i sitt kvalitetsarbete. Studentinflytandet regleras i styrdokument, vilka tagits fram i nära samarbete med studentkåren. Detta underlättar det systematiska arbetet vid lärosätet med att stärka student- och doktorandperspektivet i utbildningen. Vidare förs en nära och regelbunden dialog mellan lärosätet och studentkåren om formerna för studentinflytande genom exempelvis den nya avdelningen Studentcenter. Bedömargruppen anser emellertid att det finns delar av styrdokument och rutiner som kan förtydligas. Det gäller i första hand definitionen av formellt, semiformellt och informellt studentinflytande i Policy för studentinflytande vid Högskolan Kristianstad.

Styrkor:

• Lärosätet har tillsammans med studentkåren tagit fram styrdokument för studentinflytande.
• Det finns en närhet mellan studenter och personal som underlättar dialog.
• Åtgärder har vidtagits för att uppfylla studenternas rätt att vara representerade när beslut om utbildningen eller studenternas studiesituation fattas eller bereds.

Utvecklingsområden:

• Formerna för semiformellt studentinflytande, såsom studentrepresentation i programråd, bör förtydligas.
• Lärosätet kan underlätta student och doktorandperspektivet ytterligare genom att synliggöra styrdokument i större utsträckning.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att det finns flera styrdokument på central nivå där formerna för studentinflytande vid lärosätet regleras. I exempelvis Avtal mellan Högskolan Kristianstad och Kristianstad Studentkår förtydligas lärosätets respektive studentkårens åtaganden. Lärosätet beskriver i självvärderingen flera aktiviteter för att stödja de studerandes möjlighet till inflytande, bland annat har avdelningen Studentcenter tillsammans med studentkåren tagit fram ett utbildningspaket för kårarvoderade. Studentcenter och studentkåren har dessutom en regelbunden kontakt om utbildningsrelaterade frågor som uppfattas som givande av båda parter. Bedömargruppen anser att detta samarbete fyller en central funktion för att kontinuerligt stärka studentinflytandet vid lärosätet.

En separat policy för studentinflytande togs 2019 fram av lärosätet tillsammans med studentkåren. Det är en styrka att studentinflytandet på detta sätt ges tydliga ramar vid lärosätet. Av studentinlagan framgår att policyn är uppskattad av studenterna. Policyn skiljer på formellt, semiformellt och informellt studentinflytande, vilket synliggör olika vägar för studenter att lyfta fram frågor och därigenom påverka sin utbildning och studiesituation. En viktig del av det formella studentinflytandet är att säkra studentrepresentation i lärosätets organ. Policyn reglerar dock inte generellt antalet studentrepresentanter i de olika organen, vilket skulle kunna göra fördelningen av representanter godtycklig.

Oftast är det studentkårens uppgift att utse studentrepresentanterna, vilka arvoderas av lärosätet. Bedömargruppen konstaterar dock att det enligt policyn är lärosätet självt som utser studentrepresentanter till programråd och tillfälliga grupper eftersom dessa betraktas som forum för semiformellt studentinflytande. Att det inte är studentkåren som ansvarar för att utse studentrepresentanter till exempelvis programråd kan medföra ett demokratiunderskott, eftersom lärare i teorin har möjlighet att handplocka studenter som delar lärarnas åsikter. Det säger även emot ett annat beslut, Riktlinjer för programråd vid HKR, där det framgår att studentkåren ska utse representanter till programråden. Av platsbesöken framgår att lärosätet och studentkåren har en pågående dialog om denna del av policyn. Skulle studentkåren få svårt att tillsätta alla positioner anser bedömargruppen att lärosätet bör ge stöd till studentkåren i stället för att ta över kårens roll att utse representanter. Bedömargruppen anser därför att ett utvecklingsområde bör vara att åtgärda denna oklarhet i policyn för studentinflytande.

Av självvärderingen framgår att arbetet med att säkerställa och utveckla studentinflytande ingår i lärosätets kvalitetsrapporter, vilket betyder att formerna för studentrepresentation regelbundet ses över i syfte att förbättras. Det finns även rutiner för studentinflytande vid beslut som fattas av dekanen.

Studentrepresentanternas möjligheter att påverka utbildningen kan variera mellan olika typer av organ. Av platsbesöken framgår att det ibland kan vara oklart för studentrepresentanter vilka grupper som ansvarar för vad. Studentinlagan lyfter även fram ett behov av att på lärosätets webbplats synliggöra styrdokument i större utsträckning, vilket skulle kunna förebygga problemet. Generellt är kunskapen om kvalitetsarbetet högre bland kåraktiva än bland studenter i allmänhet. Bättre tillgång till styrdokument underlättar även för individuella studenter att påverka sin utbildning och studiesituation.

Bedömargruppen konstaterar att förutsättningarna för individuella studenter att utöva inflytande generellt är goda. Det framgår av platsbesöken att det finns en närhet mellan studenter och personal som underlättar dialog dem emellan och gör att studenter kan lyfta fram frågor även utanför formella möten. Möjligheter till individuellt studentinflytande ges även genom kursvärderingar. Studentinlagan betonar att kursvärderingarnas utformning behöver uppdateras för att göra dem mer attraktiva. Vid platsbesöken framgår både att en kontinuerlig dialog om kursvärderingar förs mellan studentkåren och lärosätet samt att återkoppling från kursvärderingar till berörda studenter genomförs. Bedömargruppen uppfattar att kursplaner och program har förändrats utifrån synpunkter i kursvärderingar, programråd och andra forum.

Strukturen för doktorandinflytande är under uppbyggnad eftersom forskarutbildningarna är nystartade och antalet doktorander vid lärosätet ännu är lågt. Doktorandrepresentanter finns i relevanta organ såsom utskottet för forskarutbildning. Doktorander kan också liksom studenter på grundnivå och avancerad nivå använda sig av informella kanaler för att komma i kontakt med utbildningsansvariga. Diskussion pågår mellan lärosätet och studentkåren om fortsatt utveckling av formerna för doktorandrepresentationen. Bedömargruppen anser att det bör vara prioriterat för lärosätet att följa upp detta noga eftersom doktorander enligt högskoleförordningen också är studenter.

Sammanfattningsvis kan bedömargruppen konstatera att bedömningsgrunden är uppfylld. Styrdokument finns på plats som tydliggör ramarna för studentinflytandet. Dessa styrdokument kan dock kommuniceras ut till fler studenter. Det finns en nära dialog mellan lärosätet och studentkåren, men även mellan lärare och enskilda studenter. Kursvärderingar och programråd samlar in studenternas synpunkter på ett adekvat sätt. Formerna för studentrepresentation i programråden bör dock förtydligas. Det pågår även ett arbete med att förtydliga formerna för doktorandinflytandet.

Bedömningsområde 6: Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen menar att lärosätets kvalitetsarbete inom bedömningsområdet är omfattande och tydligt inriktat mot att studenterna ska förberedas för sitt framtida arbetsliv. Lärosätet framstår som väl rustat genom såväl informella som formella samarbetsytor med externa intressenter, avnämare och andra lärosäten. Det fokus som läggs i lärosätets strategi och mål på studentens kommande arbetsliv och på regionens behov materialiseras i en rad samarbeten och strukturer. Dessutom finns ett systematiskt arbete med den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Bedömargruppen ser en tydlig systematik genom att samverkansfrågan också ingår i den ordinarie verksamhetsutvecklings-processen. Studenterna är påfallande positiva till högskolans arbete inom bedömningsområdet. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen vill lyfta fram är att ytterligare kvalitetssäkra den externa handledning som studenterna får under sin VFU.

Styrkor:

• Arbetsliv och samverkan är i hög grad integrerat i hela lärosätets kvalitetssystem.
• Samverkan med externa samarbetspartner inom forskningsplattformar bidrar till att säkerställa att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
• Lärosätets engagemang i regionala samverkansråd säkerställer arbetslivsperspektivet i utbildningarna.
• Användandet av gästföreläsare, referensgrupper och andra externa samarbetspartner i utbildningarna bidrar till att säkerställa arbetslivsperspektivet.
• Det omfattande arbetet med att erbjuda VFU i alla utbildningar ger en god beredskap för studenterna att möta förändringar i arbetslivet.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet bör fortsätta det långsiktiga arbetet med att kvalitetssäkra extern VFUhandledning.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Säkerställandet inom bedömningsområdet har en central plats i lärosätets kvalitetsarbete. Det finns en direkt koppling till bedömningsområdet i kvalitetsmålen, då framför allt mål 4 (Framtidssäkrad utbildning och samhällsrelevant forskning) och mål 5 (Långsiktiga avtryck i omvärlden). Ett av kvalitetssystemets aktivitetsområden handlar om att bidra till regional utveckling. Dessutom utgör regional relevans en av lärosätets vägledande principer. Bedömargruppen anser att strävan att samverka med omvärlden och att erbjuda regionalt relevant utbildning och forskning tydligt framgår av lärosätets kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingsarbete. Det finns ett systematiskt arbete med att följa upp och utveckla relevansen av de utbildningar som erbjuds, bland annat i samband med utbildningsutvärderingar och utbudsdialoger. Systematik i arbetet finns i uppföljning av examinerade studenter via nyckeltal (etableringsgrad) och genom att självvärderingar för utbildningsutvärderingarna innefattar belysning av arbetslivsanknytning. Av självvärderingen framgår att rapporter från utbildningsutvärderingarna och nyckeltal bearbetas i fakultetsnämnderna och kommuniceras i kvalitetsrapporter och verksamhetsutvecklingsdialoger. På så sätt når utfall av uppföljning relevanta beslutsfattare.

I sin Strategi 2021–2025 uttrycker lärosätet en stark ambition om att en väsentlig del av utbildningsutbudet ska utgöras av utbildningar för yrken som behövs i stor omfattning i hela landet, samt att då profilera lärosätet genom hur utbildningar utformas och genomförs. En specifik del av denna profilering är inslag av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i alla utbildningsprogram på grundnivå. Utformningen av VFU anpassas utifrån de olika utbildningarna. Med VFU som en del av utbildningarna ges möjlighet till mycket god arbetslivskontakt för studenterna, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Satsningen på VFU har givits ytterligare fokus genom den forskningsplattform med inriktning mot VFU som fanns inom lärosätet 2008–2016. Bedömargruppen instämmer i lärosätets egen bedömning att VFU: n är en starkt bidragande faktor till studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Under platsbesöket framkom även andra processer inom de olika utbildningarna för att stärka arbetslivsanknytningen. Inom ekonomprogrammen används till exempel gästföreläsare från arbetslivet. Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem använder sig av en extern referensgrupp som består av yrkesverksamma lärare och rektorer. Bedömargruppen menar att detta utgör exempel på processer som säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. När det gäller doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet anser bedömargruppen att den samverkan som finns inbyggd i arbetet med forskningsplattformar ger en god grund. Av självvärderingen framgår att detta arbete bedrivs utifrån avtal med externa intressenter. Lärare, externa samarbetspartner, doktorander och studenter är involverade i plattformsverksamheten. Under platsbesöken förstärktes bilden av forskningsplattformarna som en viktig del i lärosätets arbetslivsanknytning.

Det finns rutiner för att involvera externa intressenter genom programråden. Enligt självvärderingen har programråden en central funktion för att säkerställa att utbildningarna förbereder studenterna för förändringar i arbetslivet, något som även lyfts i platsbesöken. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet lägger stor vikt vid de externa representanternas medverkan i dessa sammanhang och att deras bidrag till att utveckla utbildningarna värderas högt.

Bedömargruppens samlade bild är att det finns omfattande rutiner och processer för att stärka kvaliteten inom bedömningsområdet. I självvärderingen lyfts högskolans medverkan i olika regionala samverkansråd fram som centrala för att bibehålla och utveckla utbildningarnas relevans för det omgivande samhället. ToY Imagine, vilket enligt självvärderingen är ett sätt att låta studenterna träna på att finna innovativa lösningar på samhälleliga utmaningar, nämns som ett gott exempel både i självvärderingen och i studentkårens inlaga. Studenterna är i studentinlagan mycket positiva till lärosätets studentkonsultverksamhet som de menar ger ökad beredskap inför arbetslivet.

Utöver den betydande regionala samverkan, visar lärosätet i självvärderingen på flera olika nationella och internationella samarbetsforum och samverkansformer. Samverkan lyfts enligt självvärderingen fram och premieras på flera sätt. Externt samarbete belönas vid tilldelning av forskningsmedel. Varje fakultet har även en samverkanskoordinator motsvarande 40 procent av en heltidstjänst, vilket bedömargruppen menar bidrar positivt till arbetet inom bedömningsområdet genom att det bidrar till en syn på arbetslivsanknytning som viktigt inom både utbildning och forskning.

I självvärderingen redovisas den pågående utvecklingen av en modell för en verksamhetsförlagd kompetensutveckling för att säkerställa aktuell professionskompetens. Även om implementering av modellen återstår, ges här goda möjligheter för studenterna att möta aktuell professionserfarenhet och professionskompetens under sina utbildningar. Bedömargruppen menar att sådan kompetens hos undervisande lärare är viktig för säkerställandet inom bedömningsområdet och att modellen kan bidra positivt. Av verksamhetsutvecklingsplaner och verksamhetsutvecklingsdialoger framgår att arbetet är delvis påbörjat.

Det framstår för bedömargruppen som att den stora satsningen på VFU medför en del kvalitetsmässiga utmaningar. I studentinlagan framförs önskemål om starkare kvalitetssäkring av VFU, inklusive handledningen under VFU-placeringarna. I självvärderingen beskrivs att VFU:n följs upp tillsammans med externa intressenter i programråden, liksom övriga delar av utbildningarna. Av självvärderingen framgår att det inom vissa utbildningar kan vara svårt att tillgodose behovet av VFU-platser. Under platsbesöken beskrevs de rutiner och processer som används när det finns signaler om brister i extern handledning. Framför allt finns det strukturer för individuell uppföljning för att säkerställa att den aktuella situationen för utsatta studenter förbättras, men även uppföljning inför framtida VFU-placeringar beaktas. Bedömargruppen ser att det pågår ett aktivt arbete för att säkerställa kvaliteten i VFU både på kort och på lång sikt, men vill ändå lyfta fram den långsiktiga kvalitetssäkringen av den externa VFU-handledningen som ett utvecklingsområde att fortsätta arbeta med.

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld genom ett omfattande och systematiskt arbete som på flera olika sätt säkerställer studenters och doktoranders beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Området är tydligt integrerat i lärosätets kvalitetssystem och det finns goda rutiner och processer för att säkerställa kvaliteten inom området. Ett utvecklingsområde är att säkerställa kvaliteten i den externa VFU-handledningen på lång sikt. Även om bedömargruppen menar att det finns goda strategier för att göra detta, blir det synligt både i studentinlagan och under platsbesöken att detta är en utmaning som behöver fortsatta insatser.

Samlat omdöme:

Godkänt kvalitetssäkringsarbeteSammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet kan godkännas eftersom samtliga bedömningsområden bedöms vara tillfredsställande.

***

Kvalitetssystemet i sin nuvarande form är relativt nytt och delar är under utveckling. Men grundstrukturen är väl beskriven, etablerad och genom att kvalitetsarbetet är tydligt och tätt kopplat till lärosätets grundorganisation och verksamhet har lärosätet också byggt in en årlig prövning av kvalitetssystemet. Integrationen av kvalitetsarbetet i den ordinarie verksamheten ger en medvetenhet om styrkor och utvecklingsområden och tillika en entusiasm bland medarbetarna för systemets relevans och som verktyg för utveckling. Bedömargruppens övergripande intryck är att resultaten från kvalitetssystemet tas tillvara i den strategiska styrningen och bidrar till lärosätets utveckling.Det systematiska kvalitetssystemet, som kommer till uttryck i årliga kvalitetsrapporter på lärosätes- och fakultetsnivå, är väl integrerat i lärosätets organisation, verksamhetsplanering, verksamhetsuppföljning och utveckling. Det offentliga kvalitetssystemet är en del av den strategiska styrningen under medverkan av såväl ledning och personal som studenter. Kvalitetsmålen är tydligt länkade till lärosätets strategi för de kommande fem åren och operationaliseras i konkreta frågor till verksamheten vars kvalitetsrapporter integreras i såväl övergripande som fakulteternas verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling. Kvalitetssystemet uppfattas av såväl medarbetarna som bedömare som relevant och kvalitets- och utvecklingsdrivande genom att det är tätt integrerat med lärosätets och fakulteternas årliga planeringsarbete, såväl verksamhetsutvecklingsarbete som verksamhetsrapporter och verksamhetsdialoger. Ansvarsfördelningen framstår som tydlig och relevant när det gäller planer, uppgifter och rapporter i den konkreta processen. I årshjulets konkreta instruktioner framgår tydligt vem som rapporterar, vad som ska rapporteras och vilka som fattar beslut om vad. Den konkreta vägledning – med rubriker kopplade till kvalitetsmålen – som ledningen levererar till verksamheten för att årligen rapportera sitt kvalitetsarbete ger fakulteter, stöd och programansvariga goda möjligheter att beskriva sitt arbete och skapar också en god systematik och överblick i kvalitetsarbetet. Konkreta anvisningar och mallar för arbetet med verksamhetsplanering och förberedelser inför kvalitetsdialoger ger en god grund för konkretion och systematik i arbetet. Utan att lärosätet tydligt för ett resonemang om innebörden av kvalitetskultur så pekas det ut som ett centralt område i varje medarbetares ansvar. Bedömargruppen uppfattar också att det finns ett såväl starkt engagemang som en samstämmig och såväl förankrad föreställning om vad olika delar av verksamheten avser med god kvalitetskultur och vad det innebär att ta ansvar för dess utveckling.

De sexåriga utbildningsutvärderingarna bygger på självvärderingar, granskande externa paneler och utvärderingsrapporter och rapporteras i den årliga kvalitetscykeln. Bedömargruppen uppfattar att de är föredömligt knutna till de egna kvalitetsmålen samtidigt som de är konsistenta med grundläggande regelverk. Bedömargruppen uppfattar också att lärosätets relativt nyligen beslutade kommunikationsstrategi är rimlig eftersom det här läggs väsentligt och tydligt ansvar för kvalitetskommunikation på relevanta verksamhetsansvariga och inte enbart på en centralt placerad kommunikationsavdelning. Lärosätet har samtidigt tagit ett viktigt steg för att tydliggöra och samordna kommunikationen genom att tillföra särskild kommunikationskompetens till ledande kvalitetsorgan och till fakulteterna. Utfallet av den nya strategin är ännu för tidigt att bedöma men den ska enligt ett centralt beslut om tematisk utvärdering regelbundet följas upp i kvalitetsrådet.

Utan att påverka det övergripande positiva utlåtandet vill bedömargruppen peka ut några utvecklingsområden. Vad man på lärosätet mer explicit avser med god kvalitetskultur kan utvecklas vilket ytterligare skulle stärka lärosätets kvalitetsarbete och förankring bland medarbetarna. Det finns också utvecklingspotential med avseende på kommunikation. Bedömargruppen har ingen synpunkt på det strategiska valet av hur och vad av olika bedömningar och utvärderingar man publicerar var, men anser att kommunikationsstrategin och anvisningarna för exempelvis utbildningsutvärderingarnas publicering behöver bli tydligare och att det anges argument för det strategiska valet. Bedömargruppen ser också behov av djupare analyser av relevanta intressenter och ändamålsenliga kommunikationskanaler som grund för strategier.

Vid platsbesöken framgick att det sker återkoppling och efterfrågan på åtgärder från ledningen på fakulteten eller från den senare på programansvariga efter dialogerna och inför kommande års planer. Bedömargruppen har dock fått uppfattningen att det finns få dokumenterade spår av sådan återkoppling eller beskrivning av hur sådan är organiserad. För att över tid skapa stabilitet och att få verksamhetens stöd för arbetet med det omfattande arbetet med rapporter och dialoger så finns enligt bedömargruppen skäl att i kvalitetssystemet tydligare beskriva hur sådan återkoppling ska genomföras.

Översynen och analysen av undervisningens infrastruktur och kompetensfrågor ingår i kvalitetssystemets integration med det årligt verkande verksamhetsutvecklingssystemet. Genom att systematiskt och återkommande under läsåret följa upp programmen och undervisningen liksom personalens pedagogiska kompetens och forskningskompetens säkerställer avdelningschefer, fakultetsnämnder, dekaner och programansvariga att den undervisande personalens kompetens på kurser och program matchas mot utbildningsverksamhetens behov på lärosätet. Bedömargruppen menar att lärosätet uppvisar en främjande miljö och en systematisk genomlysning av verksamheten som tydliggör behoven och ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens. Lärosätet lyfter fram forskningskompetens och låg grad av forskningsfinansiering som en särskild utmaning. Flera strategier har satts i verket för att stärka dessa brister, exempelvis central finansiering av forskning, införande av mentorskap och användning av gästlärare. Ett annat område lärosätet fokuserar på och systematiskt arbetar med är den professionskompetens som krävs givet programmens tydliga yrkesinriktning och koppling till det omgivande samhället. Det finns utvecklingspotential i båda de här fallen, men det har identifierats av ett väl fungerande kvalitetsutvecklingssystem. Reformeringen av det högskolegemensamma stödet och inrättandet av Studentcenter är av ett rätt sent datum (2019). Men bedömargruppen uppfattar ändå att studentstödet fungerar väl och att såväl det administrativa systemet som programråd och undervisande lärare har ett stort intresse av dialog med studenterna. Sammantaget efterfrågar systemet studenternas behov. Bedömargruppen uppfattar att studenter och doktorander, genom individuell uppföljning och med hjälp att systematisk användning av nyckeltal (här har ett nytt och mer effektivt system nyss sjösatts), ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Med avseende på det utbildningsnära kvalitetsarbetet – utformning, genomförande och resultat – finner bedömargruppen att lärosätet har god systematik. Det gäller inte minst genom hur kvalitetsrelaterad information kommuniceras genom systemet för verksamhetsstyrning. Det finns strukturerade processer och definierad ansvarsfördelning för utformning av utbildningsutbudet, inklusive inrättande och avveckling av utbildningar. Genom utvärderingar på kursnivå och programnivå, där resultat når relevanta beslutsfattare och aktörer vad gäller innehåll och genomförande, finns drivkraft och förmåga till utveckling. Studentaktivt lärande och forskningsanknytning av utbildningar är fokusområden i de programområdesansvarigas verksamhetsutvecklingsplaner, vilket ger systematik i utvecklingen inom fakulteterna. Även om dimensioneringsrådets roll anges som utvecklingsområde ser bedömargruppen en styrka i att beredning av frågor kring inrättande och avveckling av utbildningar bereds utifrån ett helhetsperspektiv på lärosätets utbildningsutbud. Lärosätets sätt att använda sina begränsade forskningsresurser till stöd för utbildningars forskningsanknytning synes ändamålsenliga och effektiva. En specifik styrka är att uppföljningen av användningen av forskningsresurser har stärkt utbildningars forskningsanknytning. Inkludering av utbildningars progression i belysningen av kopplingen mellan utbildningars mål, innehåll och examination vid inrättade och utvärdering av utbildningar är en styrka i utvecklingen av utbildningar.

När det gäller kommunikationen av granskningsresultat och resulterande åtgärder med relevanta intressenter ser bedömargruppen en potential för utveckling, inte minst för att förtydliga kommunikationens roll i utvecklingen av lärosätets kvalitetskultur. Den rapportering av kursvärderingar som nu görs till rektorn och högskolestyrelsen sker vid sidan av lärosätets verksamhetsutvecklingssystem och syftar till att följa upp hur kursvärderingssystemet kommer till användning snarare än att driva kvalitetsarbete på kursnivå. Bedömargruppen ser även potential för effektivare resursanvändning vid integrering av denna rapportering i verksamhetsutvecklingssystemet. På kommunikationsområdet ser bedömargruppen behov av djupare analyser av relevanta intressenter och ändamålsenliga kommunikationskanaler som grund för strategier.

Bedömargruppen menar att det på en övergripande nivå finns rutiner och processer för att säkerställa ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Det framgår för bedömargruppen av inlämnade underlag att lärosätet genom sitt systematiska arbete förmår fånga upp utvecklingsbehov som finns inom bedömningsområdet. Planen för jämställdhetsintegrering är kopplad till den årliga verksamhetsutvecklingsprocessen genom att de mål och utvecklingsområden som finns i planen återspeglas i de mål som formuleras inom ramen för kvalitets- och verksamhetsutvecklingssystemet. Jämställdhet finns med i samtliga mallar för planer, rapporter och dialoger inom kvalitetsutvecklingssystemet. Lärosätet har också tillsatt personalresurser för att arbeta med jämställdhetsintegrering. Av självvärderingen samt inlämnat underlag i form av kvalitetsrapporter, verksamhetsutvecklingsplaner och verksamhetsutvecklingsrapporter framgår det att jämställdhet utgör en tydlig del av det reguljära kvalitets- och verksamhetsutvecklingssystemet. Bedömningsområdet lyfts även fram i samtliga kvalitets- och verksamhetsutvecklingsdialoger. Till exempel lyfts brister i jämställdhetsarbetet fram i flera kvalitetsdialoger. Självvärderingen visar på ett aktivt arbete med planen för jämställdhetsintegrering, samt ger flera exempel på hur konkreta mål och insatser har lett till förbättrade förutsättningar för lärosätets utbildningar. Exempel på detta är en ny fördelningsmodell för interna forskningsresurser, en ökad andel kvinnliga professorer och en reviderad anställningsordning

Ett utvecklingsområde som bedömargruppen vill lyfta fram är att ytterligare förtydliga de mål och aktiviteter som är inriktade mot utbildningarnas innehåll. De exempel som lärosätet lyfter fram i sin självvärdering rör i huvudsak förutsättningar för utbildningarna, som lärarnas kompetens, forskningsanslag samt rekrytering av lärare och studenter. Bedömargruppen menar att dessa förutsättningar är viktiga för att bidra till jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande, men vill ändå uppmana lärosätet att bli mer konkret i det utbildningsnära jämställdhetsarbetet som sker inom respektive program. Det är nära kopplat till ett andra utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat, att säkra att rutinerna som finns i Vägledning för uppföljning inom kvalitetsutvecklingssystemet följs. Detta syftar till att säkerställa att jämställdheten beaktas utifrån både utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande i kvalitetsrapporteringen.

Bedömargruppen anser att arbetet med student- och doktorandinflytandet är tillfredsställande. Lärosätet har visat en stor medvetenhet, både i självvärdering och vid platsbesök, för vikten av att integrera student- och doktorandperspektiv i sitt kvalitetsarbete. Lärosätet har tillsammans med studentkåren tagit fram styrdokument för studentinflytande. Detta underlättar det systematiska arbetet vid lärosätet med att stärka student- och doktorandperspektiv i utbildningen. Det är tydligt att lärosätet vidtar åtgärder för och strävar efter att uppfylla studenters rätt att vara representerade när beslut om utbildningen eller studenternas studiesituation fattas eller bereds. Forskarutbildning är relativt nytt på lärosätet och formerna för doktorandinflytande utvecklas i takt med att forskarutbildningen tar form. Vidare förs en nära och regelbunden dialog mellan lärosätet och studentkåren om formerna för studentinflytande genom exempelvis den nya avdelningen Studentcenter. Platsbesöken visar att det finns en närhet mellan studenter och personal som underlättar dialog om undervisning och om förbättringsarbete också vid sidan av de formella representationskanalerna. Formerna för semiformellt studentinflytande, såsom studentrepresentation i programråd, bör emellertid förtydligas. Lärosätet kan också underlätta student- och doktorandperspektivet ytterligare genom att synliggöra styrdokument i större utsträckning i kommunikationsarbetet.

Bedömargruppen menar att lärosätet på ett systematiskt sätt säkerställer utbildningarnas kvalitet när det gäller arbetslivsanknytning och samverkan. Lärosätets kvalitetsarbete inom bedömningsområdet är omfattande och tydligt inriktat mot att studenterna ska förberedas för sitt framtida arbetsliv. Lärosätet framstår som väl rustat genom såväl informella som formella samarbetsytor med externa intressenter, avnämare och andra lärosäten. Det fokus som läggs i lärosätets strategi och mål på studentens kommande arbetsliv och på regionens behov materialiseras i en rad samarbeten och strukturer och det finns ett tydligt engagemang i regionala samverkansråd för att säkerställa arbetslivsrelevansen i utbildningarna. Samverkan med externa samarbetspartner inom forskningsplattformar kan lyftas fram som en styrka liksom användandet av gästföreläsare, referensgrupper och andra externa samarbetspartners i utbildningarna. Dessutom finns ett systematiskt arbete med den verksamhetsförlagda utbildningen och en tydlig inriktning mot att erbjuda VFU i lärosätets alla utbildningar. Bedömargruppen ser en tydlig systematik genom att samverkansfrågan också ingår i den ordinarie verksamhetsutvecklingsprocessen. Studenterna är påfallande positiva till högskolans arbete inom bedömningsområdet. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen vill lyfta fram är att ytterligare kvalitetssäkra den externa handledning som studenterna får under sin VFU.