Student- och doktorandperspektiv

Bedömningsområde 5: Student- och doktorandperspektiv

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet är tillfredsställande eftersom lärosätet, både i självvärderingen och vid platsbesöken, har visat hur de löpande involverar student- och doktorandperspektiv i sitt kvalitetsarbete. Studentinflytandet regleras i styrdokument, vilka tagits fram i nära samarbete med studentkåren. Detta underlättar det systematiska arbetet vid lärosätet med att stärka student- och doktorandperspektivet i utbildningen. Vidare förs en nära och regelbunden dialog mellan lärosätet och studentkåren om formerna för studentinflytande genom exempelvis den nya avdelningen Studentcenter. Bedömargruppen anser emellertid att det finns delar av styrdokument och rutiner som kan förtydligas. Det gäller i första hand definitionen av formellt, semiformellt och informellt studentinflytande i Policy för studentinflytande vid Högskolan Kristianstad.

Styrkor:

• Lärosätet har tillsammans med studentkåren tagit fram styrdokument för studentinflytande.
• Det finns en närhet mellan studenter och personal som underlättar dialog.
• Åtgärder har vidtagits för att uppfylla studenternas rätt att vara representerade när beslut om utbildningen eller studenternas studiesituation fattas eller bereds.

Utvecklingsområden:

• Formerna för semiformellt studentinflytande, såsom studentrepresentation i programråd, bör förtydligas.
• Lärosätet kan underlätta student- och doktorandperspektivet ytterligare genom att synliggöra styrdokument i större utsträckning.

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Av självvärderingen framgår att det finns flera styrdokument på central nivå där formerna för studentinflytande vid lärosätet regleras. I exempelvis Avtal mellan Högskolan Kristianstad och Kristianstad Studentkår förtydligas lärosätets respektive studentkårens åtaganden. Lärosätet beskriver i självvärderingen flera aktiviteter för att stödja de studerandes möjlighet till inflytande, bland annat har avdelningen Studentcenter tillsammans med studentkåren tagit fram ett utbildningspaket för kårarvoderade. Studentcenter och studentkåren har dessutom en regelbunden kontakt om utbildningsrelaterade frågor som uppfattas som givande av båda parter. Bedömargruppen anser att detta samarbete fyller en central funktion för att kontinuerligt stärka studentinflytandet vid lärosätet.

En separat policy för studentinflytande togs 2019 fram av lärosätet tillsammans med studentkåren. Det är en styrka att studentinflytandet på detta sätt ges tydliga ramar vid lärosätet. Av studentinlagan framgår att policyn är uppskattad av studenterna. Policyn skiljer på formellt, semiformellt och informellt studentinflytande, vilket synliggör olika vägar för studenter att lyfta fram frågor och därigenom påverka sin utbildning och studiesituation. En viktig del av det formella studentinflytandet är att säkra studentrepresentation i lärosätets organ. Policyn reglerar dock inte generellt antalet studentrepresentanter i de olika organen, vilket skulle kunna göra fördelningen av representanter godtycklig.

Oftast är det studentkårens uppgift att utse studentrepresentanterna, vilka arvoderas av lärosätet. Bedömargruppen konstaterar dock att det enligt policyn är lärosätet självt som utser studentrepresentanter till programråd och tillfälliga grupper eftersom dessa betraktas som forum för semiformellt studentinflytande. Att det inte är studentkåren som ansvarar för att utse studentrepresentanter till exempelvis programråd kan medföra ett demokratiunderskott, eftersom lärare i teorin har möjlighet att handplocka studenter som delar lärarnas åsikter. Det säger även emot ett annat beslut, Riktlinjer för programråd vid HKR, där det framgår att studentkåren ska utse representanter till programråden. Av platsbesöken framgår att lärosätet och studentkåren har en pågående dialog om denna del av policyn. Skulle studentkåren få svårt att tillsätta alla positioner anser bedömargruppen att lärosätet bör ge stöd till studentkåren i stället för att ta över kårens roll att utse representanter. Bedömargruppen anser därför att ett utvecklingsområde bör vara att åtgärda denna oklarhet i policyn för studentinflytande.

Av självvärderingen framgår att arbetet med att säkerställa och utveckla studentinflytande ingår i lärosätets kvalitetsrapporter, vilket betyder att formerna för studentrepresentation regelbundet ses över i syfte att förbättras. Det finns även rutiner för studentinflytande vid beslut som fattas av dekanen.

Studentrepresentanternas möjligheter att påverka utbildningen kan variera mellan olika typer av organ. Av platsbesöken framgår att det ibland kan vara oklart för studentrepresentanter vilka grupper som ansvarar för vad. Studentinlagan lyfter även fram ett behov av att på lärosätets webbplats synliggöra styrdokument i större utsträckning, vilket skulle kunna förebygga problemet. Generellt är kunskapen om kvalitetsarbetet högre bland kåraktiva än bland studenter i allmänhet. Bättre tillgång till styrdokument underlättar även för individuella studenter att påverka sin utbildning och studiesituation.

Bedömargruppen konstaterar att förutsättningarna för individuella studenter att utöva inflytande generellt är goda. Det framgår av platsbesöken att det finns en närhet mellan studenter och personal som underlättar dialog dem emellan och gör att studenter kan lyfta fram frågor även utanför formella möten. Möjligheter till individuellt studentinflytande ges även genom kursvärderingar. Studentinlagan betonar att kursvärderingarnas utformning behöver uppdateras för att göra dem mer attraktiva. Vid platsbesöken framgår både att en kontinuerlig dialog om kursvärderingar förs mellan studentkåren och lärosätet samt att återkoppling från kursvärderingar till berörda studenter genomförs. Bedömargruppen uppfattar att kursplaner och program har förändrats utifrån synpunkter i kursvärderingar, programråd och andra forum.

Strukturen för doktorandinflytande är under uppbyggnad eftersom forskarutbildningarna är nystartade och antalet doktorander vid lärosätet ännu är lågt. Doktorandrepresentanter finns i relevanta organ såsom utskottet för forskarutbildning. Doktorander kan också liksom studenter på grundnivå och avancerad nivå använda sig av informella kanaler för att komma i kontakt med utbildningsansvariga. Diskussion pågår mellan lärosätet och studentkåren om fortsatt utveckling av formerna för doktorandrepresentationen. Bedömargruppen anser att det bör vara prioriterat för lärosätet att följa upp detta noga eftersom doktorander enligt högskoleförordningen också är studenter.

Sammanfattningsvis kan bedömargruppen konstatera att bedömningsgrunden är uppfylld. Styrdokument finns på plats som tydliggör ramarna för studentinflytandet. Dessa styrdokument kan dock kommuniceras ut till fler studenter. Det finns en nära dialog mellan lärosätet och studentkåren, men även mellan lärare och enskilda studenter. Kursvärderingar och programråd samlar in studenternas synpunkter på ett adekvat sätt. Formerna för studentrepresentation i programråden bör dock förtydligas. Det pågår även ett arbete med att förtydliga formerna för doktorandinflytandet.