Utformning, genomförande och resultat

Bedömningsområde 3: Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Överlag finner bedömargruppen att lärosätet har god systematik i det utbildningsnära kvalitetsarbetet, inte minst genom hur kvalitetsrelaterad information kommuniceras genom systemet för verksamhetsstyrning. Det finns strukturerade processer och definierad ansvarsfördelning för utformning av utbildningsutbudet, inklusive inrättande och avveckling av utbildningar. Genom utvärderingar på kursnivå och programnivå, där resultat når relevanta beslutsfattare och aktörer vad gäller innehåll och genomförande, finns drivkraft och förmåga till utveckling. Studentaktivt lärande och forskningsanknytning av utbildningar är fokusområden i de programområdesansvarigas verksamhetsutvecklingsplaner, vilket ger systematik i utvecklingen inom fakulteterna. När det gäller kommunikationen av granskningsresultat och resulterande åtgärder med relevanta intressenter ser bedömargruppen dock potential för utveckling, framför allt vad gäller underlag för identifiering av intressenter och val av kommunikationskanaler.

Styrkor:

• Även om dimensioneringsrådets arbetsformer anges av lärosätet som ett utvecklingsområde, ser bedömargruppen en styrka i att beredning av frågor kring inrättande och avveckling av utbildningar bereds utifrån ett helhetsperspektiv på lärosätets utbildningsutbud.
• Lärosätets sätt att använda sina begränsade forskningsresurser till stöd för utbildningars forskningsanknytning syns ändamålsenliga och effektiva. En specifik styrka är att uppföljningen av användning av forskningsresurser innefattar hur de kommit utbildningars forskningsanknytning till del.
• Belysningen av kopplingen mellan utbildningars mål, innehåll och examination vid inrättade och utvärdering av utbildningar innefattar även progressionen mot examensmålen under utbildningens gång, vilket är en styrka i utvecklingen av utbildningar.

Utvecklingsområden:

• Det bör förtydligas att den rapportering av kursvärderingar som nu görs till rektorn och högskolestyrelsen vid sidan av lärosätets verksamhetsutvecklingssystem syftar till att följa upp hur kursvärderingssystemet kommer till användning snarare än att driva kvalitetsarbete på kursnivå. Bedömargruppen ser även en potential för effektivare resursanvändning vid integrering av denna rapportering i verksamhetsutvecklingssystemet.
• På kommunikationsområdet ser bedömargruppen behov av djupare analyser av relevanta intressenter och ändamålsenliga kommunikationskanaler som grund för strategier

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Ansvarsfördelning, beslutsgång och processer vid inrättande och avveckling av utbildningsprogram och kurser är beskrivna i lärosätets självvärdering och arbetsordning samt i rektorns och dekanernas delegationsordningar. Självvärderingen redogör även för hur formaliserade utbudsdialoger vid fakulteterna, där den programområdesansvariga, företrädarna för ekonomiavdelningen studieadministratören och dekanen vid fakulteterna deltar, har en central funktion vid utformning och dimensionering av utbildningsutbudet. Självvärderingen redogör även för beredningsarbetet inför dialogerna, som innefattar fakultetsnämnd, programråd, ämnes- och programkollegier och avdelningschefer, och redovisar de underlag som används vid fakulteternas utveckling av sina utbildningsutbud, utifrån lärosätets Anvisningar för förslag om nytt utbildningsområde eller huvudområde/område för examen. Beredningsarbetet samt fakultetsnämndens, programrådens, avdelningschefernas och kollegiernas roller förtydligades vid platsbesöken. Analys och motivering av fakulteternas utbildningsutbud ingår i de årliga kvalitetsrapporterna, som är integrerade i lärosätets modell för verksamhetsstyrning. I kvalitetsrapporterna ingår, enligt anvisning i Vägledning för rapportering av systematiskt kvalitetsarbete, även en redogörelse för fakulteternas arbete med utformning och utveckling av utbildningar, samt utfallet av de utbildningsutvärderingar på programnivå som genomförts under året.

Genom kvalitetsrapporterna kommer resultaten av fakulteternas uppföljningar att nå högskolestyrelsen som beslutar om inrättade och avveckling utbildningsprogram, samt fakultetsnämnderna och deras kursplaneutskott som beslutar om innehåll i program respektive kurser. Bedömargruppen finner att fakulteternas arbete med sina utbildningsutbud, och kommunikationen av det genom kvalitetsrapporterna inom ramen för lärosätets verksamhetsutvecklingssystem, ger god systematik i utformning och utveckling av utbildningsutbudet.

Om utveckling av utbildningsutbudet innefattar inrättande eller avveckling av utbildningsprogram, ska särskilda beslut fattas av högskolestyrelsen efter förslag från rektorn, i enlighet med lärosätets arbetsordning. Vid beslut om avveckling av en utbildning erbjuds de studenter som är antagna att fullfölja sina studier enligt den utbildningsplan de är antagna till, i enlighet med lärosätets Regler om avveckling av program, huvudområde i examen eller kurs. Beredning inför beslut i högskolestyrelsen sker genom att dekanus för berörd fakultet ställer förslag till det centralt inrättade dimensioneringsrådet bestående av rektorn, dekanerna, högskolestyrelsens ordförande och studentkårens vice ordförande och vars roll regleras i ett rektorsbeslut om Inrättade av ett dimensioneringsråd. Självvärderingen anger dimensioneringsrådets arbetsformer som ett utvecklingsområde, men bedömargruppen instämmer i behovet av ett organ som behandlar frågor kring inrättande och avveckling av utbildningar utifrån en helhetssyn på lärosätets utbildningsutbud.

Utformning och utveckling av utbildningar på kursnivån sker inom fakulteterna. Innehållsliga förändringar på programnivå eller kursnivå beslutas av fakultetsnämnderna eller deras kursplaneutskott. Programområdesansvariga har ansvar för att bereda förslag, och har stöd från programråden, som behandlar de kursansvarigas kursrapporter. Förändringar i genomförande inom ramen för befintlig kursplan kan genomföras av den kursansvariga, eller genom beslut av avdelningschefen eller den programområdesansvariga om de innefattar förändring i bemanning eller resurstilldelning. I underlaget för ett av fördjupningsspåren ges exempel på hur de kursansvarigas analyser har lett till förslag om förändringar i kursers genomförande. Genom att kursrapporterna når relevanta beslutsfattare avseende såväl innehåll som genomförande ser bedömargruppen god systematik i fakulteternas arbete med utformning och utveckling av utbildningar på kursnivån.

Utifrån beskrivningarna av ansvarsfördelning, processer och rutiner för utveckling av utbildningsutbudet, inklusive inrättande och avveckling av utbildningsprogram, utveckling av innehåll i utbildningsprogram och utveckling av innehåll i och genomförande av kurser, samt systematiken i återkopplingen till relevanta beslutsfattare, finner bedömargruppen denna bedömningsgrund uppfylld.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Lärosätet redogör i självvärderingen för en rad aktiviteter som är avsedda att stödja att studenterna tar en aktiv roll. Det gäller framför allt aktiviteter som syftar till att stärka lärarkårens kunskap på detta område, genom högskolepedagogisk fortbildning, fora för erfarenhetsutbyte och möjlighet till meritering på högskolepedagogisk grund. I självvärderingen redovisas flera exempel på arbetsformer i undervisningen som syftar till ökat studentengagemang och som bedömargruppen finner rimliga för ändamålet. Vid platsbesöken fick bedömargruppen även intrycket av att korta kommunikationsvägar och informell kommunikation i anslutning till undervisningen bidrar en hel del till studenternas engagemang.

Studentaktivt långsiktigt lärande är (i enlighet med Mall för verksamhetsutvecklingsplaner) ett av fokusområdena i de verksamhetsutvecklingsplaner för utbildningsprogram som redovisas i ett av fördjupningsspåren. I dessa verksamhetsutvecklingsplaner redovisas förslag på aktiviteter och åtgärder (bland annat på kursnivå), och anges ansvariga för genomförande. Genomförandet av aktiviteter rapporteras till fakultetsledningen i programmens verksamhetsutvecklingsrapporter. Genom att studentaktivt lärande på detta sätt är integrerat i verksamhetsstyrningen inom fakulteterna ser bedömargruppen goda förutsättningar för en systematisk utveckling av området.

Uppföljning sker även i lärosätets i modell för utbildningsutvärdering, där det finns en bedömningsgrund som explicit behandlar studentaktivt lärande och konstruktiv länkning mellan examens- och lärandemål, läraktiviteter samt examinationer. Fakulteterna redovisar genomförda utbildningsutvärderingar i sina kvalitetsrapporter, vilket ger återkoppling på effekten de aktiviteter som genomförs på lärosätesnivå. Kvalitetsrapporterna ingår i verksamhetsstyrningen, vilket ger förutsättningar för beslut om åtgärder på fakultets- och lärosätesnivåerna. Därmed finner bedömargruppen goda förutsättningar för systematiskt arbete med utveckling av stöd och kunskap för arbetssätt som uppmuntrar till studenters aktiva deltagande i lärprocesser.

Utifrån integreringen av studentaktivt lärande i verksamhetsstyrningen, inklusive uppföljningen genom utbildningsutvärderingarna, finner bedömargruppen denna bedömningsgrund uppfylld. Självvärderingen redovisar även pågående utvecklingsarbete med kursvärderingssystemet för att inhämta direkt återkoppling från studenterna på detta område. Bedömargruppen ser här goda möjligheter att stärka systematiken på kursnivån och ge ytterligare underlag för programmens verksamhetsutvecklingsplaner och ser därför positivt på detta arbete.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Lärosätet identifierar i självvärderingen flera förutsättningar för samband mellan forskning och utbildning: medverkan av forskarutbildade och forskningsaktiva lärare i utbildningarna, tillgång till forskningsmiljöer med anknytning till utbildningarna, samt stöd för utveckling av forskningsbaserat genomförande av undervisningen. Bedömargruppen finner att ambition och åtgärder vad gäller forskarutbildande lärare är rimliga, och är medveten om de utmaningar som finns i rekrytering av forskarutbildade lärare till professionsutbildningar inom hälso- och skolområdena. När det gäller lärares forskningsaktivitet är fördelningen av lärosätets aktivitet mellan utbildning och forskning (85/15 enligt självvärderingen) en uppenbar utmaning. Åtgärder som redovisas i självvärderingen är tillskapande av forskningsplattformar med anknytning till stora utbildningsområden vid lärosätet, forskningsmiljöer, och en detaljerad och transparent modell för fördelning av interna medel för forskning. Bedömargruppen finner att dessa åtgärder är rimliga och ändamålsenliga för att utnyttja tillgängliga resurser effektivt. Den nyligen startade utbildningen på forskarnivå ansluter väl till de satsningar som gjorts, och kan förväntas bidra till både forskningsanknytning av utbildningar och kompetensförsörjning framgent.

Forskningsanknytning av utbildning är ett fokusområde i de programområdesansvarigas verksamhetsutvecklingsplaner och exempel på sådana ingår i underlaget för ett av fördjupningsspåren. Här finns exempel på planerade aktiviteter, och ansvariga, för forskningsmiljöers medverkan i undervisningen. Status vad gäller genomförande rapporteras i motsvarande verksamhetsutvecklingsrapporter. Bedömargruppen finner här goda förutsättningar för lärosätet att kontinuerligt följa hur användningen av tillgängliga forskningsresurser bidrar till forskningsanknytningen i utbildningarna.

Uppföljning av samband mellan forskning och utbildning görs även i samband med utbildningsutvärderingar, där en av bedömningsgrunderna innefattar nära koppling mellan forskning, arbetsliv och undervisning. Självvärderingen ger ett exempel på hur en utbildningsutvärderingsrapport har resulterat i åtgärder för stärkande av forskningsanknytning i en utbildning. Även vid platsbesöken togs liknade exempel upp (i detta fall mentorsprogram). Genomförda utbildningsutvärderingar ingår i fakulteternas kvalitetsrapporter och når på så sätt även beslutsfattare på lärosätesnivå.

I fördjupningsspåret framgår att anknytning till utbildning (genom studentmedverkan i forskningen) ingår i den årliga rapporteringen från forskningsplattformarna och forskningsmiljöerna, vilket stärker systematiken. Denna rapportering sker dock inte inom ramen för verksamhetsutvecklingsplaner eller rapporter. När det gäller uppföljningen av den centrala fördelningen av interna resurser och tid för forskning till individer redovisar självvärderingen aspekter som forskningsproduktion, externa medel och samverkan. Bidrag till forskningsanknytning i utbildningar ingår inte, men vid platsbesöken framgick att rapporteringen från forskningsplattformar och forskningsmiljöer bedöms av lärosätet att ge tillräcklig återkoppling på hur deras verksamhet kommer lärosätets utbildningar till del.

Utifrån att både verksamhetsstyrningen på fakultetsnivå och den periodiska granskningen (utbildningsutvärderingar) av utbildningar som lärosätet genomför innefattar forskningsanknytning, finner bedömargruppen god systematik i uppföljningens samband mellan forskning och utbildning, samt att resultatet når adekvata beslutsfattare. Bedömargruppen finner därmed att bedömningsgrunden är uppfylld. Uppföljningen av hur användningen av forskningsresurser bidrar till utbildningars forskningsanknytning är en styrka som skulle kunna utvecklas ytterligare genom tydligare koppling till verksamhetsstyrningen.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Lärosätet redogör i självvärderingen hur man lägger vikt vid konstruktiv länkning vid utformning och beslut av styrdokument som kursplaner och utbildningsplaner. Det finns lärosätesgemensamma anvisningar (Anvisningar för upprättande av utbildningsplan och kursplan) som anger att utbildningen ska präglas av konstruktiv länkning. Självvärderingen redovisar även hur belysning av konstruktiv länkning ingår i beredningsarbetet inför fakulteternas förslag om utbildningsutbud, inklusive förslag till högskolestyrelsen om inrättade av nya utbildningsprogram. Vid platsbesöken framgick att detta innefattar upprättade av målmatriser för att visa hur nationella och lokala mål uppnås. Bedömargruppen anser att detta är en god grund för lärosätets arbete med kopplingen mellan nationella mål och utbildningarnas innehåll.

Kopplingen mellan nationella mål, lokala mål och examinationer följs upp i lärosätets modell för periodiska granskningar av utbildningar i enlighet med Vägledning för utbildningsutvärdering på grund- och avancerad nivå, bland annat med stöd av en centralt framtagen målmatrismall. Av vägledningen framgår även att progressionen i utbildningarna ska belysas. Utvärderingarna rapporteras till berörd fakultetsledning och, genom den årliga kvalitetsrapporten, till lärosätets ledning. Bedömargruppen finner här systematik i både återkoppling till fakulteternas arbete med beredning och beslut av styrdokument, och till beslut som fattas på ledningsnivå, t.ex. inrättande av utbildningsprogram eller centralt anordnade aktiviteter som stöd i arbetet med konstruktiv länkning. Självvärderingen ger exempel på både aktiviteter på fakultetsnivå och centrala aktiviteter (framför allt högskolepedagogisk utbildning och digitala resurser).

Vid platsbesöken framkom att examinatorerna har ett uttalat uppdrag att stämma av examinationer mot lärandemål. Studenternas synpunkter på länkning mellan innehåll och examination på kursnivå inhämtas genom lärosätesgemensamma frågor i kursvärderingarna. Detta ger systematik i uppföljningen av kopplingen mellan lärandeaktiviteter och examinationer, och återkopplingen på kurs- och avdelningsnivå. Lärosätet anger som ett utvecklingsområde att inkludera sådana frågor även i en lärosätesgemensam modell för programvärdering. Bedömargruppen instämmer i att det är angeläget att inhämta studenternas synpunkter på konstruktiv länkning vid programvärderingar. Här ser bedömargruppen även en möjlighet att inhämta studenternas uppfattning av progressionen inom programmen och rekommenderar därför att progression inkluderas i kommande lärosätesgemensamma programvärderingar.

För utbildning på forskarnivå är beredning och beslut av de individuella studieplanerna och av kursplaner för kurser på forskarnivå viktiga led i säkerställandet av kopplingen mellan kursmål, kursaktiviteter, andra aktiviteter i utbildningen och de nationella examensmålen. Fakultetsnämnderna ansvarar för dessa beslut, och har delegerat dem till ett gemensamt utskott för forskarutbildning. Vid platsbesöken framgick att målmatriser ingår som underlag för beslut om individuella studieplaner, vilket bedömargruppen anser ger god grund för bedömning av förutsättningarna för uppfyllelse av de nationella målen. Lärosätet planerar att utvärdera utbildning på forskarnivå inom ramen för lärosätets utbildningsutvärderingar, preliminärt 2026. Detta ger, menar bedömargruppen, förutsättningar för återkoppling till fakulteterna och lärosätets ledning, och därmed systematik i utvecklingen av kopplingen mellan mål och aktiviteter.

Bedömargruppen finner denna bedömningsgrund uppfylld. Detta baserad både på den grund som finns vid beslut om inrättande av utbildningar och vid beslut om styrdokument som reglerar deras innehåll, på de uppföljningar som görs på programnivå och kursnivå samt på att uppföljningsresultat når adekvata aktörer och beslutsfattare.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Uppfylld

I självvärderingen beskrivs hur lärosätet har en digitaliserad och automatiserad process för genomförande och sammanställning av kursvärderingar för kontinuerlig uppföljning. Kursvärderingsenkäterna består av ett antal lärosätesgemensamma frågor, med möjlighet för kursansvariga att lägga till egna kursspecifika frågor. Studenternas svar sammanställs av den kursansvariga i en kursrapport, som även innehåller kompletterande information och analys av den genomförda kursen. Enligt självvärderingen handlar de gemensamma frågorna om kursens lärandemål, innehåll, examination och om studenternas arbetsinsats. Bedömargruppen finner denna ansats rimlig, men noterar att studentkåren (via studentinlagan) framför behov av uppdatering och att självvärderingen redovisar att det finns viss intern kritik mot de gemensamma frågorna. Studentinlagan tar även upp behov av att kvalitetsgranska verksamhetsförlagda delar av kurser och handledningen i dessa. Bedömargruppen rekommenderar att dessa synpunkter tas med i den fortsatta utvecklingen av kursvärderingssystemet.

Åtgärder utifrån en analys av kursvärderingsresultat kan vara innehållsrelaterade eller relaterade till kursens genomförande. Förändringar i innehåll beslutas av fakultetsnämnderna, medan förändringar i genomförandet kan vara en uppgift för den kursansvariga som står för det undervisningsnära upplägget, den programområdesansvariga som beslutar om resurser och utser kursansvariga, eller avdelningschefen som ansvarar för bemanning, arbetsledning och medarbetarsamtal. Fakultetsnämndernas, de kursansvarigas och de programområdesansvarigas roller i hanteringen av kursrapporterna redovisas i självvärderingen. Avdelningschefernas roll förtydligades vid platsbesöken. Här menar bedömargruppen att det finns återkoppling till relevanta beslutsfattare och aktörer när det gäller både innehåll och genomförande av kurser, och därmed systematik i kvalitetsarbetet på kursnivå.

Självvärderingen redovisar även att fakulteterna rapporterar en sammanfattning av genomförda kursvärderingar, svarsfrekvens och resulterande åtgärder terminsvis till rektorn och högskolestyrelsen, vid sidan av den rapportering som sker i verksamhetsutvecklingssystemet (verksamhetsutvecklingsplaner, verksamhetsutvecklingsdialoger, verksamhetsutvecklingsrapporter och kvalitetsrapporter). Bedömargruppen uppfattar denna rapportering som återkoppling på hur kursvärderingssystemet kommit till användning, snarare än kvalitetsarbete på kursnivå, eftersom beslut om kursers innehåll och genomförande fattas på fakultets- och avdelningsnivåerna. Bedömargruppen ser värdet av att ledningen på detta sätt sätter fokus på hur kursvärderingssystemet fungerar, men anser även att det finns potential för effektivare resursanvändning om kommunikationen i stället ingick i verksamhetsutvecklingssystemet.

Periodiska granskningar sker inom lärosätets system för utbildningsutvärdering som beskrivs i Vägledning för utbildningsutvärdering på grund- och avancerad nivå. Här ska alla utbildningar utvärderas i en sexårscykel. Vid platsbesöken noterades att snart ungefär hälften av utbildningarna har utvärderats eller befinner sig i någon fas av utvärderingsprocessen. Utvärderingarna följer en etablerad modell och innefattar bland annat självvärdering, kompletterande underlag för intervjuer och en rapport, samt utförs av en bedömargrupp med båda interna och externa ledamöter. Modellen innefattar även ett återföringsmöte där fakultetsnämnden och den programområdesansvariga medverkar, samt en utvecklingsplan som beslutas och följs upp av fakultetsnämnden. Utfall av genomförda utbildningsutvärderingar och åtgärder redovisas i även fakulteternas årliga kvalitetsrapporter, och når på så sätt även lärosätets ledning. Bedömargruppen finner här goda förutsättningar att ta hand om resultaten från de periodiska granskningarna både på fakultetsnivå och lärosätesgemensam nivå, och systematik i utvecklingen av utbildningar.

Självvärderingen redovisar även tematiska utvärderingar som är mer inriktade på centrala funktioner. Denna form av periodisk granskning ses av bedömargruppen som värdefull för utveckling av en välfungerande och resurseffektiv stödverksamhet, och för utveckling av kvalitetssystemet.

Sammantaget finner bedömargruppen god systematik i genomförande och omhändertagande av både kontinuerlig uppföljning i form av kursvärderingar och rapporter samt periodiska granskningar i form av utbildningsutvärderingar, och anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld. Det är dock angeläget att lärosätet fortsätter den pågående utvecklingen av kursvärderingssystemet, inte minst för att stärka systemets legitimitet i organisationen och hos studenterna.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Uppfylld

Självvärderingen redovisar hur kursvärderingar och kursrapporter görs tillgängliga för studenter som gått kursen, studenter till efterkommande kurstillfälle och lärare, via kursytan i lärosätets lärplattform. Vid platsbesöken bekräftades att denna kommunikation fungerar som avsett. Övriga studenter inom programområdet har tillgång genom minnesanteckningar från programrådsmöten där kursvärderingar behandlas, och som publiceras på programområdets digitala yta. Tillgänglighet för andra är via protokoll ifrån fakultetsnämndsmöten där kursvärderingsresultat följs upp, och från möten med högskolestyrelsen där fakulteternas rapportering av kursvärderingsresultat behandlas. Vid lärosätestillsynen höstterminen 2020 framförde UKÄ behov av att riktlinjerna förtydligas vad gäller hur studenterna informeras om resultatet och eventuella beslut om åtgärder. Vid platsbesöken fick bedömargruppen intrycket att denna kommunikation fungerar väl.

För utbildningsutvärderingar anges i självvärderingen att medarbetare kan följa processen och ta del av resultaten via intranätet. Kommunikationen till studenterna anges ske via studentrepresentanterna i fakultetsnämnderna, och protokollen från deras sammanträden. Vid platsbesöken framkom även att det finns ordnad kommunikation med studentkåren genom regelbundna möten med kommunikationsavdelningen, och att resultat även diskuteras i andra rådgivande organ. När det gäller publicering av resultaten från de egeninitierade utbildningsutvärderingarna framkom vid platsbesöken att lärosätet avser att, utöver den kommunikation som sker via nämnder, råd och möten, publicera sammanfattningar av utvärderingsrapporterna internt och externt. Bedömargruppen tror att det vore en fördel om detta vägval framgick tydligare i lärosätets kommunikationsstrategi för kvalitetsarbete.

Dokumentet Kommunikationsstrategi Högskolan Kristianstads kvalitetsarbete innefattar förteckningar över målgrupper och kommunikationskanaler, men bedömargruppen finner inte att självvärderingen, lärosätets Kommunikationspolicy eller kommunikationsstrategin för kvalitetsarbete innehåller explicita analyser av vilka intressenter som är relevanta för olika typer av information, eller av kommunikationskanalernas ändamålsenlighet. Externa målgrupper som allmänhet, presumtiva studenter och medarbetare vid andra lärosäte finns med i förteckningen, men självvärderingen anger extern kommunikation inom kvalitetsområdet som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att i det utvecklingsarbetet tydliggöra underlagen för identifiering av relevanta intressenter för granskningsresultat och val av kommunikationsformer.

Kommunikationsstrategin anger att kommunikationen kring kvalitetsarbetet och kvalitetssystemet ska följas upp, bland annat vid medarbetarundersökningar. Uppföljning av hur kommunikationen med studenter fungerar syns dock inte vara inkluderad i detta dokument, men vid platsbesöket framkom att den diskuteras i möten med studentkåren. Här ser bedömargruppen viss systematik i uppföljningen, men även ett behov av att stärka uppföljning och återkoppling kring kommunikationens funktion, särskilt med studenter och externa intressenter.

Formella krav på tillgänglighet för granskningsresultat och beslut om åtgärder är tillgodosedda, och kommunikationen kompletteras i möten och diskussioner rådgivande organ. Därmed finner bedömargruppen att denna bedömningsgrund är uppfylld. Bedömargruppen ser dock utvecklingsområden, som utveckling av analyserna av relevanta intressenter och ändamålsenliga kommunikationsformer, och systematisk uppföljning av kommunikationen av granskningsresultat med studenter och externa intressenter.